Strömborgska kan bli kommungård
Borgå stad äger många fastigheter i centrum. Nu vill stadsplaneringen locka fler invånare, mer service och också nybyggen till stadskärnan.
BORGÅ Nu har man på stadsplaneringen i Borgå tröttnat på allt tjat om ett utarmat centrum och ett centrum utan livskraft.
Tillsammans med lokalitetsledningen har stadsplaneringen kommit fram till att det nu är den rätta tiden att utreda, planera för och slå fast planerna för stadshusets tomt, för den gamla hälsostationen vid Lundagatans slut, de gamla trähusen vid Linnankoskigatan, Strömborgska skolan, Kommungården och Valtimogården.
Tidigare finns ett beslut om att detaljplanen för stadshuset ska ändras enligt förslaget som vann arkitekttävlingen. Man har också beslutat att detaljplanen för Krämaretorget ska ses över så att den beaktar en parkeringsanläggning och byggande på vindarna. Nu konstaterar stadsplaneringen att situationen har förändrats och målen ska övervägas på nytt.
Staden äger kring 25 000 våningskvadratmeter inne i centrum, kvadratmeter som delvis kan fås i ny användning.
Stadsutvecklingsnämnden får nästa vecka ta ställning till stadsplaneringens förslag och åtgärdslistor.
Många nya bostäder
– Kommungården kan lätt göras om till bostadshus, liksom Valtimohusets andra och tredje våning, säger stadsplanechef Eero Löytönen. Bostäder passar också bra i trähusen vid Linnankoskigatan och dessutom finns det plats för nybyggen för bostäder på gårdssidan. Det finns en tom tomt på baksidan av Valtimohuset där man också kan få plats för ett mindre bostadshus.
– De äldsta trähusen, som det gamla sjukhuset och huset intill, måste skyddas och bevaras. Vi måste hitta något allmänt bruk för dem, för som bostäder passar de inte.
Om man river de nyare delarna, mot Fänriksgatan, kan man där få plats för ett servicehem.
Strömborgska skolan är svårare att planera för bostadsbruk.
– Det är inte omöjligt, men ganska svårt, säger Löytönen. Mycket beror på hur starkt man vill skydda fasaden. Men jag tror att Strömborgska kunde göra sig bra som kontor, till exempel för stadens tjänstemän.
Tomten bakom stadshuset
Stadshusets tomt borde också granskas närmare.
– För det första borde det nuvarande stadshuset utnyttjas bättre, säger Löytönen. Nu är det närmast som ett mausoleum.
– Något nytt stadshus är däremot inte aktuellt. Men tomten bakom stadshuset kunde mycket väl användas i sin helhet, från Fredsgatan till Biskopsgatan.
Löytönen gillar tanken på en stor fastighetsmassa bakom stadshuset.
– Här kunde man få plats för handel, för service, för bostäder i de övre våningarna.
Tomten kunde säljas till någon större byggfirma.
Löytönen tycker att det är viktigt att staden redan i det här första skedet tar med både byggare och investerare i planerna. Ingenting kan förverkligas om det inte finns efterfrågan, och de kommersiella krafterna har kontroll på vilka områden och vilka slag av lägenheter som lockar nya invånare.
Med så här många planerade nya bostäder i centrum väcks snabbt frågan om var invånarna ska parkera sina bilar, speciellt som staden nu vill begrava planerna på en parkeringsanläggning vid Krämartorget.
– Det problemet kan lösas med boendeparkering, säger Löytönen. Invånarna kan parkera på Krämartorget eller vid gatorna. Då kan vi behålla de vackra gårdarna och måste inte klämma in parkeringsplatser där.
Boendeparkering är inte speciellt populärt bland alla de bilburna Borgåbor och utsocknes som jobbar i staden eller som vill parkera sin bil medan de går i affärer eller uträttar andra ärenden.
– Det finns tillräckligt med parkeringsplatser i Borgå, säger Löytönen. Dessutom måste boendeparkeringen inte kunna anvisas just utanför den egna hemdörren. Det finns gott om platser att parkera på också utanför den direkta stadskärnan.
Det är nu rätt tid att lyfta fram olika alternativa användningsändamål för stadens fastigheter.
– Det är bäst att göra det innan fastigheterna redan står tomma, säger Löytönen. Nu gäller det att göra upp så klara kalkyler och alternativ som möjligt. Beslutsfattarna får bestämma vilka tomter som först borde få en stadsplaneändring.