Dödskallar fascinerade stora och små
Festivalen Enkelbiljett till Mexiko kulminerade på lördagen med ett digert utbud av program på Konstfabriken.
BORGÅ Konstnären och psykologen Rosamaría Bolom rusar glatt omkring bland borden i Konstfabrikens aula med penslar, målarfärgsburkar och fat med glitter och plastpärlor i händerna. Tillsammans med textil- och smyckeskonstnären Raija Jokinen håller hon en verkstad där deltagarna får måla örhängen, halsband och figurer i pappersmassa och dekorera små dödskallar av saltdeg. På lördagsförmiddagen är verkstaden festivalens populäraste attraktion och det är många som vill få lite hjälp på vägen med målandet.
Bolom berättar att när hon följde kärleken till Finland kunde hon inget av landets språk men nu har hon haft tid att både lära sig en flytande finska och utveckla en egen stil av den traditionella mexikanska konstformen där man gör skulpturer i pappersmassa. Hon har två utställningar på festivalen, den ena består av masker som beskriver de sju dödssynderna och den andra är en samling med varelser hon skapat utgående från sina drömmar.
– Utställningen om de sju dödssynderna är en kommentar till kapitalismen som uppviglar till både girighet och hat. Som psykolog är jag ju mycket intresserad av vad drömmarna kan berätta och det har jag tagit fasta på i utställningen om drömvarelser. Jag har också skrivit korta berättelser i poesiform till alla varelser, förklarar hon.
Bolom vill gärna lyfta upp grafikkonstnären Humberto Valdez utställning som visas i Konstfabrikens andra våning.
– Han var min grafikmaestro medan jag ännu bodde i Mexiko. Han har ett fantastiskt hantverk och hans motiv som beskriver vardagen i Mexiko är politiskt ställningstagande.
De dödas dag
Dödskallar i pappersmassa eller lera spelar en viktig roll under högtiden De dödas dag i Mexiko som infaller den 31 oktober i år. Trots det kanske depressiva namnet är De dödas dag en färgsprakande festhögtid där familjer samlas för att minnas sina bortgångna släktingar och bygger upp altare med mat och dryck till dem. Bolom säger att tankesättet om att livet inte tar slut i och med döden har mycket gamla anor i Mexiko.
3,5-åriga Ellinor Angus har ingen aning om den historiska bakgrunden men är ändå mycket förtjust när hon målar dödskallar tillsammans med pappa Kale och mamma Jutta.
– Det var av en slump vi fick höra om evenemanget och vi tyckte genast att det kunde bli ett trevligt lördagsprogram med lite kultur, pyssel, musik och dans, säger Jutta Angus.
Mexikansk kultur väcker hos henne associationer om färg, musik, mat och glädje. Det är ändå maken Kale som har mest praktisk erfarenhet av landet i familjen.
– Jag är född i Kanada och för kanadensarna är resor till Mexiko ungefär som resor till Spanien i Finland. Jag har varit sex gången på semester i Mexiko.
Till de äldre dödskallemålarna hör Annika Nummelin.
– Jag har målande som hobby och när min dotter gick för att få ansiktsmålning beslöt jag mig för att gå till den här verkstaden.
Hon säger att dödskallar verkar väcka tankar och känslor hos alla människor och att det var intressant att höra vilken roll de spelar i Mexiko.
– Fast själv tycker jag att det är lite tråkigt att en massa barnkläder dekoreras med dödskallar, men barnen tycker tydligen att de är mycket fascinerande.
Det är ofta i negativa sammanhang relaterade till våldsdåd och droger som Mexiko lyfts upp i de finländska medierna men Annika Nummelin har inte blivit avskräckt.
– Om det skulle bli aktuellt att resa till Mexiko skulle jag inte tveka.
Utställningarna som ingår i festivalen kan ses ännu på söndag på Konstfabriken från och med klockan 11.00.