Fiberanslutning till Ebbo, Pirlax och Åby
Ett skuldfritt andelslag. Det är målet när fiber blir aktuellt i Ebbo och kringliggande byar.
BORGÅ Arne Salo trampar över åkern i Nybacka. Han pekar på två svarta rör som sticker upp en dryg meter ur jorden. Det här är frukten av arbetet som det lokala andelslaget redan gjort, och samtidigt är det framtiden.
– Vi drog rören för fiberkabeln redan när vi grävde avloppet, trots att det är tidigt. Vi har ortens jordbrukare att tacka för att vi kunde gräva och ha rören stående där under odlingstiden.
Ett fiberandelslag blev aktuellt när man började dra avlopp 2014. I samband med stödansökningen krävde NTM-centralen att man samtidigt kollade upp behovet av fiberanslutningar i regionen. Uppmaningen ledde till en hel del entusiasm och att man faktiskt tog tag i saken.
Projektet började ta form, och hittills har det gått bra.
– Det finns många andelslag som mår bra. Detsamma gäller oss – vi har en rejäl summa på banken. Vi dimensionerar anslutningsavgiften enligt de rätta kostnaderna i förhållande till antalet anslutningar när vi börjar. Det betyder att nya medlemmar betyder pengar på banken för sämre dagar, om något ska repareras, säger Salo.
Förvisso talar Arne Salo då om vattenandelslaget. Det nya andelslaget, som ska sköta om fiberuppkopplingen, ska må lika bra med samma metoder är det tänkt.
År 2000 byggde man vattenuppkopplingen. I dag ligger anslutningsavgiften på 1 300 euro, medan avloppet ligger på 4 700 euro, plus 5 000 euro för pumpen och kopplingen till huset för en totalsumma på 9 700 euro.
Man bestämde sig redan då att lägga ner rören för fiberuppkopplingen, trots att stödet ännu inte fanns. Det hela kostade 7 000 euro, och det krävde tio modiga investerare.
– Tio familjer satte pengar på bordet utan några som helst förbindelser. Det gjorde att fibern fick en god start.
De låga anslutningsavgifterna i området beror på att man gjort mycket själva. Invånarna har styrt och planerat mycket, och sedan anställt billiga entreprenörer för hela projektet.
– Vi använde täckdikningsfirmor eftersom de är billigast. Marken här är dessutom lätt att gräva i.
Stöd, pengar och proffs
Nu är planerna långt hunna. Arne Salo har själv planerat en stor del av fibernätet, men ett proffs kommer nu med i bilden. Pirlax byaförening tände på att skaffa ljuskabel till regionen och anhöll om och fick ett stöd på 10 000 euro från Silmu. Egenfinansieringsandelen i projektet täcks till största del av talkoarbete.
Meningen är nu att hitta fler hushåll som vill ansluta sig. Efter två marknadsföringsrundor är man uppe i omkring 35 relativt säkra anslutningar. Omkring femtio av de 200 hushållen är målet.
– Frågan är vad folk är villiga att betala för anslutningsavgift. 2 000, 2 500 eller 3 000 euro? Vi har fortfarande som målsättning att komma ned till 2 000 euro som anslutningsavgift.
Målet är att bygga ut nätet skuldfritt, och att ändå ha en anslutningsavgift som är relativt sansad.
Det hela ska lyckas genom att delta aktivt i planeringen och genom att göra en stor del av grovjobbet med talkokrafter. Att man dessutom hänger upp fiberkabeln på befintliga stolpar på en del av sträckan sänker priset avsevärt.
– Sedan ska anslutningsavgiften vara så hög att det lyckas.
Det kan tyckas riskfyllt att inte gräva ner kabeln. Men Salo påpekar att det inte spelar någon roll.
– Soneras stamledning är ändå upphängd. Det betyder att vårt nät ändå skulle falla om ett träd föll över ledningen.
Oavsett om man får tillräckligt med hushåll i de tre byarna Ebbo, Pirlax och Åby så kommer Nybacka att byggas ut i och med rören som redan är nedlagda.
– Det betyder åtminstone att vi får en början till fibernät som senare kan byggas ut. Fördelen med att ansluta alla byar nu är det stödet på sextio procent som vi får från NMT–centralen. Det är svårt att få senare.
Snabbt projekt
Takten är snabb. Andelslaget Epoon tietoverkko osuuskunta har redan bildats, medan ansökningen till NTM-centralen ska vara inne senast i december. Det betyder att planen ska vara klar i november. Då ska man också hålla ett till stormöte där också den exakta uppkopplingsavgiften är klar.
Om allt går som planerat så får man finansieringen i början av 2016.
– Projektet ska vara klart samma sommar.
En snabb uppkoppling är något många ser framemot i området. En stor del använder traditionell adsl-anslutning som på grund av telefonkabelns längd inte överstiger 8 megabit per sekund. 4G fungerar inte heller altlid överallt.
Salo är nöjd med Sonera, särskilt under det senast året. Tidigare har företaget inte visat något intresse för små andelslag, men nu har de inte bara själva tagit kontakt, utan också sänkt offerten med hälften för att sköta uppkopplingen via deras stamledning som är dragen i närheten.
– Lponet var också ett alternativ, men den närmaste uppkopplingspunkten var i Tarkis. Det blir för dyrt att dra kabel dit. Sonera är villigt att koppla upp södra delen av Tirmo udden om det finns intresse i andra byar att bilda andelslag.