Sibbo gymnasium gläds åt fyrtio år
Skolan fick sin början i två klassrum med några lärare, en rektor och 37 elever. Under fyra decennier har gymnasiet genomgått flera förändringar och vuxit sig större, men den familjära stämningen lever vidare.
SIBBO Den 18 augusti 1975 satte sig eleverna i klass 1a och 1b för första gången i skolbänken i Sibbo gymnasium. Därmed hade Sibbo fått sin första gymnasieskola, medan det finskspråkiga gymnasiet tillkom först några år senare.
Gymnasiet hade inget eget hus utan inkvarterades i högstadiets lokaler där gymnasiet fick använda två klassrum och ett litet förråd som fick bli rektorskansli. Under den första tiden delade gymnasiet även lärare med högstadiet.
– I det större klassrummet fick hela skolan plats så där höll vi alltid våra morgonsamlingar, säger Nils-Erik Mickos, före detta rektor vid Sibbo gymnasium.
Nils-Erik Mickos, eller Nisse som alla kallar honom, hann verka som rektor på gymnasiet i trettio år. Det var hans första och enda rektorsanställning.
– Det var ett slags livsprojekt. Det blev som mitt andra hem, säger han.
Sibbo behövde egen skola
Det var i början av 1970-talet som det började spridas tankar om att grunda en gymnasieskola i Sibbo.
– Tröskeln att börja studera i Sibbo var lite högre då det inte fanns ett gymnasium. De som valde att fortsätta studierna gjorde det i Helsingforsgymnasier eller i Borgå och många tyckte att man inte ska behöva sätta så många timmar på resande varje dag. Man tyckte att Sibbo borde få en egen skola, säger Nils-Erik Mickos.
Men idén om att grunda en ny gymnasieskola mötte stundvis på politiskt motstånd både i kommunstyrelsen och på nationell nivå.
Ett förslag var att man i stället skulle flytta en gymnasieskola från Helsingfors till landsbygden, eftersom det fanns så många både statliga och privata skolor i huvudstaden. Till slut vände dock vindarna och gymnasiet fick inleda sin verksamhet.
Starta ny skola från grunden
– Det var en utmaning att få starta en skola, säger Nils-Erik Mickos.
Första tiden gick åt att bland annat skriva ordningsregler som skrevs i samarbete mellan lärare och elever. Man lät sig inspireras av ordningsreglerna från Petalax gymnasium som hade grundats några år tidigare.
Eleverna i första årskullen fick också hitta på traditioner. En av deltagarna var Siw Olenius-Jansson.
– Eftersom skolan var ny fick vi höra oss för om traditioner från äldre syskon, bekanta och lärare från andra skolor. De fick berätta hur det går till i gymnasievärlden och sedan hittade vi på eget, säger hon.
Bland traditionerna fanns ett inslag då eleverna på penkkisdagen fick gå på planka ut genom ett skolfönster. Det byttes senare ut mot att eleverna efter studentdimissionen blev utburna i gullstol ur skolan. Andra traditioner var att ordna årliga julfester med grötfest och rim och teateruppvisningar.
– Det blev omedelbart god stämning. Jag vill ge en eloge till vår rektor, eftersom han satte tonen och andan på det hela, säger Siw Olenius-Jansson.
Skolan och elevkullarna växte i snabb takt och det började bli trångt att dela lokaler med högstadiet. År 1987 fick gymnasiet ett eget skolhus.
– Vi hade ett nära samarbete med kommunarkitekten som uppmanade arkitektbyrån att tänka mer herrgård än fabrik, säger Nils-Erik Mickos.
Slutresultatet blev ett slags Vita huset men i miniatyr tyckte eleverna.
Alla ska få en chans
Emellanåt har gymnasiet haft lägre intagningsmedeltal än skolorna i Borgå och Helsingfors. Det har motiverats av att man vill erbjuda eleverna tillräckligt många kurser vilket kräver ett större elevunderlag. Därför har skolan sänkt intagningsgränserna och antalet elever ökat. Men det har också handlat om att erbjuda alla Sibbobor möjligheten att gå i gymnasiet.
– Vi tog emot alla som hade 6,5 i medeltal. Trots att det var en utmaning så hände det ibland att vi var bland de tio bästa svenskspråkiga skolorna. Våra elever jobbade bra och mognade samtidigt. En gammal lärare i historia brukade också betona att man egentligen borde mäta studieframgången genom att jämföra slutresultatet med intagningstalet i stället för att bara titta på hur eleverna klarar sig i studentexamen, säger Nils-Erik Mickos.
Tankesättet att ge alla elever en chans lever kvar än i dag trots att medeltalet höjts och nu ligger på samma nivå som i Helsingfors och Borgå.
– Det har aldrig varit elitistiskt tänkande att man skulle ha slängt ut någon på grund av medeltal, säger Stefan Biedermann, studiehandledare på Sibbo gymnasium.
– Det här är ju ett litet gymnasium vilket betyder att vi har möjlighet att skräddarsy utbildningen för eleverna och ta hand om dem på ett annat sätt, tillägger rektor Ann-Britt Nieminen.
Nära avstånd mellan lärare och elever
– Den familjära stämningen lever kvar sedan Nils-Eriks tid. Dörren är stängd bara under matrasten, annars står dörren för det mesta öppen.
– Vi hittar ofta elever i rektorskansliet som är där för att få hjälp med fysiken. Eleverna drar sig inte för att komma och fråga, säger Barbro Juselius-Rosse, lärare i historia och samhällslära.
Att det råder god stämning i skolan tycker även abiturienterna Caroline Högel och Oliver Mänttäri.
– Genast från ettan märker man efter bara några veckor att andan är bra, säger Oliver Mänttäri.
– Det är många elever som kommer hit på periodutbyte som omedelbart märker att det är skillnad här. Att det är bättre än i större skolor och att alla kommer bra överens, säger Caroline Högel.
En av förra årets abiturienter beskrev sin tid i gymnasiet genom att citera Zlatan Ibrahimovic.
– Man kan ta en elev från Sibbo gymnasium, men man kan aldrig ta Sibbo gymnasium från eleven.
De nästa fyrtio åren?
För att uppmärksamma jubileumsåret ställer skolan till med en stor fest för gamla elever och lärare i november i Östanåparkens festsal. På festen kommer bland annat rektor Nils-Erik Mickos hålla ett tal och det kommer bjudas på sång, musik, och mat. Under kvällen kommer både gamla elever och lärare uppträda.
Jubileumsåret ska också uppmärksammas i början av december i skolan där nuvarande elever och lärare ska fira tillsammans.
Skolan fortsätter utvecklas och förändras och den största förändringen är digitaliseringen. Skolan satsar också på kurser inom företagsamhet för att eleverna ska lära sig mer om ekonomi och hur det är att starta ett eget företag. I några år har det funnits något som kallas fondskolan där eleverna får köpa aktier.
– Vi ska fortsätta vara en konkurrenskraftig skola som det lönar sig att söka till. Vi hoppas att våra satsningar ska bära frukt. Vi tror på framtiden trots att det finns mörka moln på den ekonomiska himlen, säger Stefan Biedermann.