Borgåborna får betala mer i skatt
Nu stiger både inkomstskattesatsen och fastighetsskatten för att balansera bortfall från samfundsskatten. Det här föreslår stadsdirektören Jukka-Pekka Ujula.
BORGÅ Borgåborna kan förbereda sig på en höjning av den kommunala skattesatsen med 0,5 procentenheter till 20,25 och en proportionellt ungefär lika stor höjning av fastighetsskatterna. Sammanlagt kommer det att ge nästan fem miljoner till i stadens kassa, samtidigt som samfundsskatten beräknas minska med sex miljoner. Samfundsskatten betalas av bland annat aktiebolag, andelslag, stiftelser, samfund och föreningar. Sammanlagt räknar man med att verksamhetsutgifterna nästa år är 347 miljoner.
Trycket att höja skatterna var hårt.
– Vi har ett stort investeringsbehov som leder till att vi dessutom måste bryta trenden att minska lånebördan. Det är nödvändigt för vi måste satsa på nya skolfastigheter och daghem, konstaterade stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula då han presenterade sitt budgetförslag.
Stadsdirektören kunde konstatera att Borgå på inget sätt har en dålig ekonomi om man jämför med hur läget är i övriga delar av landet. Stadens lån kommer att öka med 550 euro per invånare och stiger till 157 miljoner.
– Vårt genomsnittliga läge är trots allt mycket, mycket bra och vi kan därför satsa på ökade investeringar, trots att det är beklagligt att bryta trenden med mindre lån.
Fastigheterna blir dyra
Det är renoveringar och byggandet av nya skolor och daghem som tar över 70 procent av investeringsmedlen. Trots det föreslår stadsdirektören att byggstarten för Västra enhetsskolan ska skjutas framåt med ett år. Året ska användas för ytterliga utredningar.
En större satsning gör staden även för att bygga ut det trådlösa nätverket och förbättra datatekniken i skolorna.
Staden räknar även med ökade utgifter för förebyggande arbete bland de långtidsarbetslösa.
– Antalet långtidsarbetslösa stiger och är nu över 900. Kommunernas ansvar för de arbetslösa har hela tiden blivit större och vi måste helt enkelt öka på åtgärder som gör det möjligt för arbetslösa att få jobb, via arbetsbanker och lönestöd, konstaterade social- och hälsovårdsdirektör Pia Nurme, som efterlyser ett bättre och effektivare samarbete mellan stat och kommun.
Kommunernas betalningsandel av arbetsmarknadsstödet har ökat drastiskt och närmar sig i Borgå miljonstrecket.
Osäkerhet kring reform
Social- och hälsovårdsbudgeten är 200 000 euro lägre än i fjol och kommer att leva under året. Bland annat utgifterna för den specialiserade sjukvården är osäkra. Social- och hälsovårdsreformen påverkar även investeringarna i staden, man väntar bland annat med slutliga beslut för hälsostationsverksamheten tills man vet hur reformen lägger sig.
Inom utbildningsväsendet räknar man med att antalet undervisningstimmar ska minska då den nya läroplanen träder i kraft. Sektorn sparar även genom att anställa färre skolgångsbiträden och sätta gränsen för skolskjuts vid fem kilometer.
Staden räknar även med att spara 250 000 om regeringen fattar beslut som innebär att daghemmens barngrupper blir större. Inom kulturtjänsterna ska man också spara genom att Gammelbacka bibliotek övergår till självbetjäning.
Tomma fastigheter blir dyra
Staden fortsätter jobba med en planändring för västra åstranden och Konstfabrikens omgivning. Fortfarande hoppas man få området livskraftigt genom att ett affärshus och ett hotell byggs på området. Krafttag ska också vidtas om stadens fastigheter står tomma och inte går att sälja.
– Om ingen annan användning står att finna så inleder vi planer för rivning, säger stadsdirektör Ujula, väl medveten om att många av stadens fastigheter är skyddade. Fastigheter som ska rivas nästa år är Vårberga skola och Prästgårdsbackens daghem.