Borgå tänker om kring vård av äldre
Borgå behöver en ny sorts äldreboende, ett alternativ som ligger mellan hemvård och effektiverat serviceboende. En dylik enhet kan komma på fråga exempelvis i ändan av Lundagatan. Konceptet diskuteras bakom kulisserna.
BORGÅ Borgå som många andra kommuner kör ned institutionsvården och satsar på både hemvård och effektiverat serviceboende. Nu visar det sig bland annat att upp till tio procent av hemvårdens klienter använder så mycket service per år att kostnaderna överskrider priset för effektiverat serviceboende. Servicekostnaderna för en del av klienterna inom närståendevården följer samma mönster.
Detta framkommer ur en rapport som gjorts av Nordic Healthcare Group. I rapporten frågas det bland annat om det finns en orsak till varför seniorer med väldigt stort vårdbehov fortfarande bor hemma. Är effektiverat serviceboende ett bättre alternativ?
Å andra sidan påpekas det också att ett högt pris för service kan vara på sin plats om det handlar om en investering för att minska kommande vårdbehov. Exempelvis effektiverad rehabilitering i hemmet kostar mycket men kan löna sig.
Social- och hälsovårdsdirektör Pia Nurme upplever inte rapporten som alarmerande, hon påpekar att det är en väldigt liten del av hemvårdens klienter som är i behov av riktigt mycket och dyr service. Hon berättar ändå att man på tjänstemannanivå diskuterat en ny serviceform med lättare serviceboende.
– Äppelbacken har redan ett liknande koncept.
När tanken blir verklighet vet hon inte, men säger att den gamla hälsocentralen i ändan av Lundagatan kunde lämpa sig för den här sortens boende.
– Platsen ligger ju nära intill Äppelbacken och Brandbacken och serviceboendet kunde kombineras med annan verksamhet.
Också Johannisberg kan komma på fråga i något skede.
Stränga kriterier
Via effektiv hemvård vill kommunerna göra det möjligt för så många som möjligt att bo hemma så länge som möjligt. Närståendevårdarnas insats är också betydande, även om Borgå hör till de mest återhållsamma kommunerna i landet då det gäller beviljandet av stöd. Kriterierna är väldigt stränga.
Medan man i nationella planer slår fast att 6-7 procent av alla över 75 år fyllda borde vårdas med hjälp av den här sortens stöd, är det bara 3 procent av Borgåborna i den här ålderskategorin som uppfyller stadens stora krav. Det betyder att en hel del gamla och sjuka människor vårdas hemma av en anhörig utan ekonomiskt stöd.
Björn Sundqvist (SFP) som för ordet i äldrerådet och är vice ordförande i social- och hälsovårdsnämnden, är väldigt kritisk till dagsläget.
– Vi ligger så enormt mycket bakom medeltalet i landet.
Han berättar att saken kort diskuterades då nämnden senast möttes.
– Vi funderar på att se över kriterierna. Den kommun som har så här stränga regler skjuter ju sig själv i benet.
För snabba tag
Hans personliga åsikt är att institutionsvården nedmonterats för snabbt.
– Man har kanske glömt att folk lever allt längre och andelen äldre växer också. Minnessjukdomarna ökar och alla bara inte kan vårdas hemma på ett värdigt sätt.
Han framhåller också att en massa människor lider av ensamhet för att de isoleras inom hemmets väggar.
Björn Sundqvist efterlyser en ny typ av institutionsvård, ett traditionellt ålderdomshem i modern tappning.
Borgåfullmäktiges ordförande Mikaela Nylander (SFP) höll festtalet då äldreveckan öppnades i Borgå och också hon talade om den ensamhet och känsla av otrygghet som så många äldre känner.
– Jag tror inte jag har alldeles fel då jag efterlyser nya vårdformer. Vem som ska stå för dem, privata sektorn, tredje sektorn eller kommunen, det är en annan sak.
Hon tycker att Borgå borde ta ett steg tillbaka i utvecklingen.
– Vårdbehovet är inte alltid avgörande, också trygghetsfaktorn och möjligheten till socialt umgänge måste beaktas då vi väljer vårdform.
Även hon tycker att det bör finnas boende där invånarna får den service de behöver, aktiviteter och möjlighet att umgås med andra.
Stark kritik
Stadens sätt att bemöta närståendevårdarna har under åren kritiserats väldigt kraftigt. Kritiken har också nått det riksomfattande förbundet för närståendevårdare och anhöriga. Det säger planeraren och regionansvariga Matti Mäkelä.
Han säger att det 2014 fanns 276 personer som fick stöd för närståendevård i Borgå. För att ens nå upp till landets medeltal borde det finnas 395 avtal.
– 119 avtal till skulle alltså behövas bara för att nå medeltalet. I pengar är det fråga om cirka 1,5 miljon extra för 2016.
Exempelvis Sibbo och Lovisa befinner sig på en betydligt högre nivå än Borgå, där situationen egentligen inte alls förbättrats sedan 2006.
Vad närståendevårdarna också kritiserat är beskattningen. Stödet beskattas som extra inkomst.
– Den här frågan har vi också jobbat med, säger Mäkelä som anser att en beskattningsprocent på 10 kunde vara lämplig. Stödet måste beskattas för att det ska kunna inverka på vårdarnas pension.
Borgå har inte en förening för närståendevårdare för tillfället, men en sådan planeras. Den 28 oktober klockan 18 ordnas en träff på Äppelbacken, också förbundets representanter finns på plats.
Korta köer
Pia Nurme vet att staden ibland får kritik för att gamla inte får en plats på serviceboende i den takt anhöriga önskar. Hon säger ändå att de anhörigas syn på vårdbehovet ofta avviker från den vårdades. Den som vårdas vill bo hemma, medan de anhöriga hoppas på flytt.
Hon säger att vårdköerna inte är ett problem.
– Kötiden är i medeltal bara 10 dagar efter att beslut om effektiverad vård fattats.
Enligt Nurme har institutionsvården körts ned helt planerat. Men hon säger alltså att en ny vårdform behövs, något mellan hemvård och effektiverat serviceboende.
Hon påpekar också, att staden startar en helt ny verksamhetsform i november då Rodret öppnar Äppelbacken. Hit kan vem som helst komma för att få svar på frågor kring vård av äldre, boende och mycket annat.