Ny läroplan förändrar lärarens roll
När den nya läroplanen stiger in i skolorna hösten 2016, stiger läraren ner från katedern.
SIBBO Höstlovsveckans två skoldagar, måndag och tisdag, har för eleverna i den grundläggande utbildningen i Sibbo varit två annorlunda skoldagar. Den nya läroplanen har testats i åldersblandade grupper.
Gruppen består av en elev från varje årskurs från ettan till sexan och dessutom av elever från Kungsvägens skola. Högstadieeleverna har i två dagars tid fått återvända till den skola de började skolgången i. Eleverna åtföljdes av lärare från Kungsvägens skola.
De elever som gick i skola på en annan ort än i Sibbo på sexan, anslöt sig till de grupper som arbetade i Kyrkoby skola.
– Dagarna är ett pilotprojekt för de svenska skolornas del. Tanken är att vi i praktiken ska testa helhetsbaserad undervisning, de sju kompetensområdena (se faktaruta). De mångsidiga kompetensområdena, till exempel vardagskompetens, är inget nytt i sig, men vi tänker på den på ett annat sätt, säger Desirée Wirén.
Hon är rektor för Borgby skola, men för tillfället är hennes huvudsyssla att koordinera läroplansarbetet i Sibbo.
– Den största förändringen i läroplanen är synsättet på läraren. Katederundervisningens andel är noll procent. Lärarens roll blir handledarens.
Vi har lyssnat till elevrepresentanterna och har tänkt oss en bedömning som utgörs av två positiva omdömen och ett tredje som ska vara ett förbättringsförslag.
Eleven styr
Tanken är till exempel att låta eleverna styra riktningen på det ämne som är dagens tema för att på det sättet främja inlärningslusten. Desirée Wirén tror inte att lärarna står handfallna och oförberedda om lektionen tar en annan riktning än den läraren tänkt sig.
– Information finns det hur mycket som helst på nätet. Lärarens uppgift blir att lära ut källkritik, att visa på vad som är fakta och vad åsikt.
Hon säger att alla lärare inte känner sig bekväma med sin nya roll som handledare. Det finns en oro för att undervisningen blir för stökig.
– Men man kan också se på den nya situationen på ett annat sätt. Det finns elever som stör för att de upplever att "de redan kan allt det här". När de i stället får arbeta aktivt, försvinner det orosmomentet.
Afrikas stjärna
De svenska skolorna hade valt Östersjön till tema för testet. I Borgby hade lärarna ritat upp länderna kring Östersjön och märkt ut ett trettiotal städer som numrerats. Gruppens yngsta elev fick välja en siffra och med den som utgångspunkt fick tärningskastet avgöra hur många steg som skulle tas.
När det blev klart vilken stad gruppen landat på, fick eleven dra en lapp ur en korg. På lappen hade lärarna skrivit in olika temaområden som gruppen skulle behandla. Det kunde handla om teman som geografi, historia eller miljövård.
– Efter det vandrar gruppen i väg till ett klassrum och arbetar där med temat. Barnen får ta hjälp av böcker, pekplattor eller datorer eller smarttelefoner. I Sibbo är det tillåtet att använda egna apparater i skolan.
Grupparbetet avslutas med en presentation. Eleverna har själva arbetat fram presentationen. Läraren har funnits med på ett hörn som en person som gruppen kan konsultera.
Ida Gädda har dragit lappen med dagens tema. Foto: Kristoffer Åberg.
Tvåspråkigt
En nyhet inom läroplansarbetet är att det genomförs som ett samarbete mellan svenskt och finskt och ska ge en kommunal läroplan som är gemensam för båda språkgrupperna.
– Vi har en tvåspråkig arbetsgrupp med trettio lärare som representerar förskolor, lågstadier och högstadier. Till gruppen hör också elevrepresentanter.
I den nuvarande läroplanen finns det skillnader mellan den svenska och finska utformningen.
– Till exempel inom biologin. På svenskt håll behandlas människans anatomi först i nian, medan man på finskt håll gör det redan i åttan.
Kompisrespons
Läroplansarbetet har kommit väl i gång. De sju kompetensområdena var temat för en fortbildningsdag i våras. I höstas ordnades fortbilning i ämnesområdena och för tillfället arbetar man med bedömningen.
– Vi ska gå in för en formativ bedömning. Den består av självutvärdering, kompisrepons och lärarens utvärdering. Läroplansgrunderna säger att slutbetyget från nian ska vara ett sifferbetyg. För tillfället har vi det så att eleverna till och med årskurs tre får en verbal bedömning, efter det sifferbetyg.
Kompisrespons betyder att en klasskamrat bedömer. Meningen är inte att en kamrat ska få risa ner en annans arbete.
– Vi har lyssnat till elevrepresentanterna och har tänkt oss en bedömning som utgörs av två positiva omdömen och ett tredje som ska vara ett förbättringsförslag.
Behövs
Desirée Wirén anser att den nya läroplanen införs vid rätt tidpunkt.
– Den förra är från 2004 och samhället har förändrats mycket sedan dess, tänk bara på digitaliseringen.
År 2004 var satsningen på naturvetenskapliga ämnen en av nyheterna. Kemi och fysik blev ämnen som skulle tas upp redan i femman och sexan.
– Nu kommer omgivningsläran tillbaka. Kemi och fysik i lågstadiet finns kvar, men inom omgivningsläran. I den finns också hälsokunskapen inbakad.
Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder är massivt verk på 550 sidor.
– Men de finns som e-verktyg och reagerar om vi lämnar bort något som hör till de nationella grunderna. Det är också viktigt att lämna utrymme för de skolvisa arbetsplanerna. Den enskilda läraren ska få bygga upp sin egen undervisning.