Du är en del av släktforskningen
Noggrannhet, tålamod och förmåga till källkritik är goda egenskaper hos den som vill vandra bakåt i släkten.
BORGÅ Inga-Lill Svedberg är ordförande för Borgånejdens släkt- och bygdeforskare. Hon ger ett råd till dem som ser släktforskning som en hobby som man ska börja med när yrkeslivet är över.
– Ofta tar man itu med släktforskning som pensionär. Men det skulle vara bra att tala med äldre släktingar i god tid. Spela in, fotografera, samla in material medan tid är.
Vi ska inte heller glömma bort att vi själva är länkar i släktkedjan i en värld där man inte längre lämnar handskrivna spår efter sig.
– Därför ska du börja med din egen historia, skriv ner något om dig själv, sådant du vill ska finnas kvar efter dig.
Lita inte på att du minns vad en äldre släkting berättat om personerna på ett visst fotografi, skriv i stället ner uppgifterna bak på bilden.
– Läs brev och vykort. Sök efter skolbetyg, kassaböcker och dokument. Fynda bland tidningsurklipp. Brages pressarkiv är en fin källa, där finns alla finlandssvenska tidningar. Jubla över ljud och rörliga bilder.
Kyrkböcker som mikrofilm
Släktforskningskällan nummer ett är kyrkböckerna. De består av många olika böcker, till exempel födelse- och dopboken, lysnings- och vigselboken och boken över döda och begravda.
– I dag följer församlingarna sekretesslagen och därför får vi endast forska i material som är äldre än hundra år. I andra länder, till exempel Sverige, är man inte lika strikt och tillåter forskning i material som är yngre än hundra år, säger ChristofferSundberg, föreningens vice ordförande.
Präster är människor som alla andra och det kan finnas fel i kyrkböckerna.
– Jag har kommit på ett fall där födelsedatumet skiljde med ett dygn, säger Inga-Lill Svedberg.
Kyrkböckerna har mikrofilmats. Korten kan läsas på pastorskansliet, men också till exempel på huvudbiblioteket i Borgå.
– Där finns alla östnyländska församlingars kyrkböcker.
Program
Hon påpekar att det går relativt lätt att läsa kyrkböcker som skrivits efter mitten av 1800-talet. För att förstå äldre handstilar är det bäst att gå en handstilskurs.
Fel kan också uppstå när material digitaliseras.
– Det är människor som fört in uppgifterna i databaser och man bör vara medveten om att missförstånd kan förekomma.
På nätet finns flera släktforskningsprogram som går att ladda ner. De billigaste kostar några tior.
– Själv använder jag ett svenskt program som heter Min släkt.
Detektivarbete
Det kan också löna sig att utreda om arbetet redan är gjort.
– Ett sätt att göra det är att googla på namnet och se vad som dyker upp.
Gunnevi Andersson har hört till släktforskningsföreningen sedan 2009.
– Men jag började för sent. Min mamma var noggrann med att skriva på baksidan av ett fotografi, men jag har hittat en mängd foton som jag inte har en aning om vem de föreställer.
Hon har främst forskat i sin pappas släkt. Hon tycker att det har gått någorlunda lätt. Släkten har bott inom landet och varit rätt stationär.
– Lite svårare har det blivit när man kommer till 1700-talet, jag har ibland känt mig som en detektiv.
Hon forskar inte aktivt för tillfället, men fyller på släktträdet med barnbarn. Hon tycker det är intressant att få se gamla namn tas upp på nytt.
Hon har fått stöd och hjälp av föreningen i forskningen.
– Jag har fått lära mig mycket och har enbart positiva erfarenheter. Jag rekommenderar föreningen för alla.