Bostadsbrist knäckfråga vid integration
Hur många av de som får asyl ska staden ta emot och var hitta bostäder? De frågorna måste få svar även i Borgå.
BORGÅ Det är först då staden fattat beslut om att bevilja en så kallad kommunplats åt någon som har fått asyl, som staden erbjuder de nyanlända sina tjänster. Först efter det blir det fråga om utgifter för staden.
Det största problemet kommer att vara bristen på hyresbostäder. Bostadsbristen kan leda till att även de som beviljats asyl måste bo kvar på förläggningarna oskäligt länge. En bostad och en så kallad kommunplats är en förutsättning för integreringen. Om inte kommunerna runtom i landet ändrar sin policy och öppnar för en placering efter att krisen utmynnat i asylbeslut, så sker inte integreringen.
– Om vi tänker oss att det kommer cirka 200 till förläggningarna i Borgå, så kan man anta att omkring hälften får ett positivt asylbeslut. Efter det måste de erbjudas en plats i en kommun, först då berörs de av alla de tjänster som stadens eller kommunens invånare får, säger Sirkka Valta, chef för stadens invandrartjänster.
Hon säger att läget är under kontroll, staden och Finland klarar av att ta emot flyktingarna även om många frågor kräver snabba lösningar.
Skolbänken väntar barnen
De enda offentliga tjänster som omedelbart står till förfogande är utbildningen för barn i skolåldern. Barnen får genast efter att de anlänt till förläggningen en så kallad förberedande utbildning, som nu för de yngsta ges i Peipon koulu och för de äldre i Pääskytien koulu.
– Båda skolorna har en grupp var och de är för tillfället fulla så nya grupper måste grundas, om det kommer många barn.
Och det är främst barnfamiljer man vill ha till Borgå. Boendet lämpar sig rätt bra för barnfamiljer eftersom alla rum i Poppel har toaletter och dusch.
Nästa höst räknar Sirkka Valta med att effekten av nykomlingarna ska synas inom stadens invandrartjänster.
– Jag uppskattar att vi behöver åtminstone en socialarbetare och två handläggare till. Och jag är övertygad om att stadens ledning förstår läget, och att det kommer att ordna sig då vi vet behoven.
Invandrartjänsterna har nu en socialarbetare, en familjearbetare och en handläggare. Dessutom finns här så kallade kulturmedarbetare som representerar olika språkgrupper och kan fungera som tolkar. Invandrartjänster ska stå till tjänst med bland annat integrering, sociala tjänster, hjälp att hitta utbildning och bistå familjeåterförening.
Diskussion om kvoter
Vad gäller boendet så tror Sirkka Valta att det i hög grad måste bli privata hyresbostäder som blir lösningen.
Stadens hyresbolag A-bostäder har redan nu omkring 200 i kö och överlag är bostadsläget i alla grannstäder svårt.
Borgå stad har tidigare tagit emot kvotflyktingar, hur det blir i framtiden vet inte Valta.
– Vi har inte diskuterat hur mottagningen ska se ut i framtiden. Ska vi fortsätta ta emot kvotflyktingar i samma utsträckning, och dessutom ta emot asylflyktingarna som kommer nu? Den diskussionen återstår att föra. Men det skulle vara synd att strypa mottagningen av kvotflyktingar.
Det är de som har det svårast som kommer som kvotflyktingar och Finlands linje har varit att välja ut de som är mest sårbara, som ensamstående eller sådana som är i behov av vård.
Det är staten och Röda Korset som står för kostnaderna för förläggningarna, men Valta hoppas att den tredje sektorn ställer upp för att få i gång en meningsfull fritidsverksamhet.
– På många orter har idrottsföreningar, kulturföreningar och andra varit i direkt kontakt med Röda Korset och koordinerat verksamheten. Tiden på förläggningarna kan bli lång om det inte finns något att göra.
Valta konstaterar att det är åratal av väntan som flyktingarna måste förbereda sig på.
– Först väntar de på beslut om de får stanna. Sen väntar de på en plats att bo på och sen väntar de på beslut om huruvida familjeanhöriga får komma hit.