Lappträsk är företagens kommun
Här drar man hemåt. Det är viktigare att utomstående känner till företagen i kommunen än att de kan placera Lappträsk på kartan, tycker kommundirektören.
LAPPTRÄSK En grant grön maskin står parkerad invid en stor trave med gallringsvirke, litet utanför absoluta centrum av Kapellby i Lappträsk. En del av virket är grovt, men kanske drabbat av röta, och en del är klent och spretigt. Allt förs med en gripklo till den gröna flishuggen som river och sliter kvistarna, grenarna och stockarna till flis. Ljudet är öronbedövande.
– Där ser du ett rött märke som visar var gränsen går för 115 kubikmeter flis i lagret, visar Christer Mickos. Jag uppskattar att det fanns 17 kubikmeter där i bottnen när vi började.
– Och den här högen som ska bli flisad, av det blir det ungefär 90 kubik flis, säger Jonas Mickos.
Det är Jonas Mickos som är boss och som har anställt sin pappa Christer i sitt tvåmannaföretag.
– Vi hade generationsväxling 2011, berättar Jonas som i dag är 27 år gammal. Då tog jag över både jordbruket, 30 hektar odlat i Hindersby, och flisningsföretaget.
Familjen Mickos har jobbat med flis sedan 1979 när farfar gick in för flisvärme på jordbruket. Då var flishuggen handmatad. Efter det har maskinerna vuxit och mängderna som flisas blivit allt större. I dag har Jonas två olika maskiner, en som körs runt på ett stort revir, till exempel till Vääksy i Asikkala, till Virojoki österut och Sibbo västerut. Den andra maskinen används närmast för industrins flisbehov och här är det de östnyländska gränserna som gäller.
Jonas är inte aktiv i den lokala företagarföreningen men han är mycket nöjd med sin kommun.
– Kommunen har investerat i tre stora flisvärmecentraler som värmer upp de kommunala fastigheterna. Pengarna hålls inom kommunen eftersom den största delen av skogsägarna som säljer råmaterialet är Lappträskbor, liksom vi som flisar och vi som sköter om att centralerna fungerar.
Egna kommunen prioriteras
Jonas tar en del av de jourtimmar som behövs för att hålla värmepannorna i skick.
– Jag är mycket intresserad av hela teknologin kring flisuppvärmning. Vi har fått jobba och finjustera i flera år, men nu fungerar allt optimalt.
Att sätta den egna kommunen och den egna kommunens invånare i första prioritet är en regel som Jonas också gärna följer.
– Vi företagare ringer varandra sinsemellan för att byta tjänster. När jag måste köpa nya produkter eller ny service väljer jag alltid i första hand en leverantör från Lappträsk, om det bara är möjligt.
Jonas Mickos tror inte att det finns något behov för honom att byta bransch under den närmaste framtiden.
– Jag tror inte att man går över till någon annan energiform här under de närmaste åren. Men visst har jag en plan B. Jag är utbildad elmontör och började mitt yrkesliv som anställd vid kärnkraftverket, i tre år.
– Då var jag hårt bunden av arbetstiderna. Det känns inte alls lockande mer. Som företagare kan man bestämma sin egen tidtabell, trots att den är fulltecknad mest hela tiden.
Besöker företagen
Lappträsk är de många företagens kommun. Statistik från något år sedan visar att Lappträsk har näst mest företagare i relation till invånarantal i hela Nyland.
Kommundirektör Tiina Heikka tror att företagandet helt enkelt finns i blodet hos många Lappträskbor.
– Vi har många släkter som har varit företagare i generation efter generation. Och om det har varit svårt att få jobb hos någon annan så leder det ofta till att Lappträskborna bildar egna företag. Det är därför vi har så många mikroföretag som sysselsätter bara en eller två personer.
– Om man ser på situationen 2014 var Lappträsk en av mycket få kommuner där antalet företag ökade under året. På många andra håll, till exempel i Borgå och i Lovisa var det betydligt fler företag som stängde för gott än nya företag som föddes.
I kommunen gör man också allt man kan för att hjälpa och stödja sina företagare.
– Vi köper företagstjänster av utvecklingsbolaget Posintra, säger Heikka. Två dagar i veckan jobbar utvecklingschef Antti Vaittinen i Lappträsk och ställer upp med experthjälp.
– Själv har jag lagt mig vinn om att besöka så många företag i kommunen som möjligt. Jag tycker att det är viktigt att jag lär känna dem och att jag vet vad de sysslar med.
I Lappträsk har man många nya planer bland annat när det gäller marknadsföring som ska förverkligas tillsammans med företagarna.
– Jag tycker att det inte är så viktigt att Lappträsk kommun är så välkänd, säger kommundirektör Heikka. För mig är det viktigare att våra Lappträskföretag når ut till sina kunder.
Nytt företag
Då och då händer det att nya företag tar kontakt med Heikka och vill etablera sig i kommunen, om de bara snabbt kan hitta lämpliga utrymmen.
– Jag brukar hänvisa till våra lediga tomter men de har ofta väldigt bråttom, säger Tiina Heikka. Ännu för tjugo-trettio år sedan kunde kommunerna ha stora industrihallar att hyra ut till intresserade företag. I dag är det inte så.
– Om vi inte har något lämpligt att erbjuda i Lappträsk brukar jag hänvisa företagen till våra grannkommuner.
– Vår grundinställning är att kommunen hjälper så gott det går. Vi har inte några pengar att dela ut men vi kan hjälpa med administration och med byråkrati, där är vi experter.
Heidi Norra flyttade till Lappträsk för fem år sedan men planerna på ett eget företag väcktes först senare.
I våras grundade hon bolaget Norra Mind som erbjuder konsultation och föreläsningar om stresshantering.
– Lappträsk ligger så bra till rent logistiskt. Härifrån kommer jag snabbt i väg åt alla håll.
– När jag började fundera på att bli företagare fick jag god hjälp av kommunens företagsrådgivning.
Norra tror att allt går så smidigt att förverkliga i Lappträsk för att allt är så småskaligt och nära rent fysiskt.
– Tjänstemännen är så lätta att närma sig, de lyssnar på alla galna idéer och bemötandet är alldeles fantastiskt. Jag tror aldrig att det skulle ha gått så här behändigt i en större kommun.
Gemensamt arbetsrum
Tillsammans med Mari Savio jobbar Heidi Norra också för att Lappträskborna ska kunna skapa nya nätverk, få nya idéer och dessutom få fri tillgång till ett arbetsrum mitt i Kapellby.
– Vi vill skapa ett gemensamt arbetsrum för alla kommunbor, säger Norra. Snart står det klart och på den nationella distansarbetsdagen den 8 oktober kommer vi att hålla en festlig öppning.
Arbetsrummet, som egentligen är fler rum och ett kök finns i anslutning till biblioteket i Kapellby. Savio som är formgivare och designer har satsat på ett rum där man kan få pröva på att använda olika material och olika maskiner för att skapa något med sina egna händer. Ompeluseurahuone, ett rum för syjuntan, kallas det här rummet.
– Ett annat rum ger plats för dem som vill distansarbeta, säger Norra. Företagare är välkomna att jobba med pappersarbete och liknande, men också alla andra, arbetslösa, studerande, frilansar, vem som helst är välkommen in.
Rummen står gratis till förfogande. De som använder rummen för verksamhet som ger något slag av vinst måste däremot betala en liten slant.
– Vi har blivit tillfrågade om en frissa kunde hålla till där i arbetsrummet, men där tror jag vi måste dra gränsen, säger Norra.
Hon och Savio har med talkokraft och med bland annat donerad målarfärg ställt i ordning rummen som ska utrustas med arbetsbord och nätförbindelse.
– Dessutom finns här ett litet inspirationsrum där man kan hålla föreläsningar, och förstås ett kök.