Sibbo planerar knappast Gumbo
Tätt byggda, stadsliknande områden växer upp i Sibbo, medan de små byarna tynar bort. I Gumbostrand vill man ha en tätare bystruktur men kommunen planerar knappast området.
SIBBO Vill vi utveckla vår by? Vad vill vi i framtiden och hur går det om Gumbostrand stryks bort från den nya landskapsplanens lista över regionalt viktiga byar?
Ännu en gång ska invånarna sätta sig ner och diskutera Gumbostrands framtid tillsammans med kommunens beslutsfattare. Det är många frågor som diskuteras just i södra Sibbo. Varför motsätter sig de statliga miljömyndigheterna att man drar vatten och avlopp till skärgården?
Regionförvaltningsverket har sagt nej till planerna på en vatten- och tryckavloppsledning till Söderkullalandet och omkringliggande holmar. Motiveringen har varit att planerna strider mot både Norrkullalandets och Söderkullalandets strandplaner och mot delgeneralplanen för Sibbo skärgård.
– Myndigheterna jobbar inte för att möjliggöra en utveckling, vilket är märkligt, säger Sami Virpiö (C), som är markanvändningssektionens ordförande.
Ljus i tunneln
Virpiö har satt sig in i Gumbostrands möjligheter att utvecklas och har kommit fram till en tydlig åsikt.
– Bollen är i händerna på Gumbostrands invånare och markägare. Det är de som måste agera om det ska ske en utveckling. Det finns inga intressen för kommunen att planera i Gumbostrand. Och att bygga med undantagslov går inte, alla byggrätter är redan använda med råge.
Marklagstiftningen är tuff och närings- trafik- och miljöcentralen sätter ner foten för stora planer vet Virpiö, som ändå ser ett visst ljus i tunneln.
– Markanvändnings- och bygglagen ska förnyas och den ger hopp om en uppluckring eftersom kommunerna själva får större rörelsefrihet i markplaneringsfrågor. Det är bra för Sibbo för det möjliggör förhoppningsvis att vi kan göra mer för att hålla byarna levande.
Kommunen äger inte mark i Gumbostrand och det leder till att om området ska planeras så måste det ske på markägarnas bekostnad. Sibbo kommun har inte möjligheter att bekosta en planläggning, även om viljan skulle finnas.
– De stora kostnaderna kommer från infrastrukturen, vägen ner till Gumbostrand håller inte måttet för fler invånare. Ska det byggas mer, så måste vägen breddas och göras säkrare.
Försäljningen av tomter ska alltså täcka de kostnader som infrastrukturen medför. Markägarna borde enligt Virpiö samarbeta, fatta enhälliga beslut, förbinda sig och vara beredda att ta risker om de vill utveckla byn.
Diskussionen om Gumbostrands öde förs i Gumbohuset den 29 september klockan 18.