Allt kortare kötid till serviceboende
Väntetiden för en plats på effektiverat serviceboende i Lovisa har blivit avsevärt kortare de senaste åren. Men en åldrande befolkning betyder utmaningar.
LOVISA Kötiden till serviceboende i Lovisa har minskat med omkring en månad på två år.
I medeltal väntar man nu 82 dagar på att få en plats, vilket är just under gränsen på tre månader som lagen kräver. En minskning på trettio dagar är ändå något som man är stolt över på staden.
Lisbeth Forsblom, servicechef inom seniorservicen, säger att väntetiden skulle vara ännu kortare om klienterna alltid tog emot den plats som kommunen först erbjuder. Många har anhöriga i till exempel centrum och vill därför bo där, i stället för till exempel i Liljendal.
– Om det dyker upp en plats på annat håll så tackar de ofta nej och väntar. Vi erbjuder ändå dessa platser trots att vi vet om önskemålet. Därefter erbjuder vi den till någon annan som väntar.
Den kortare kötiden beror på förändringar som skett i alla kommuner i Finland. Det är en medveten insats där man ökat på personalen inom hemvården och där man har en läkare som jobbar specifikt inom hemvården.
– Dessutom har samarbetet mellan sköterskor och läkare förbättrats. Man sköter allt sjukare människor hemma.
I april började man dessutom med nattvård, vilket betyder att en vårdare åker hem till någon som behöver hjälp på natten.
– De använder sig av en trygghetstelefon, eller så är besöket planerat på förhand, säger Monica Sund, serviceansvarig inom öppenvård.
En del av de som flyttar till något boende flyttar direkt från hälsocentralen, medan en del flyttar hemifrån. Målet är också att så få som möjligt ska bo på hälsocentralen, något som lagen också förutsätter.
Åldrande befolkning
Staden har en utmaning med en kraftigt åldrande befolkning de kommande åren. Till exempel har antalet klienter inom hemvården ökat från 301 till 391 på ett år.
I år är elva procent av Lovisas befolkning sjuttiofem år eller äldre. 2025 kommer siffran att ligga på sexton procent, medan man räknar med att det gäller var femte 2040. Då är åtta procent åttiofem år eller äldre.
– Det goda är att äldre mår mycket bättre än de gjorde för tjugo år sedan. Folk tar bättre hand om sig, säger Sund.
– Det betyder också att vi i framtiden behöver fler hemvårdare, säger Forsblom.
En åldrande befolkning behöver mera förebyggande vård. Det hoppas man råda bot på redan nästa år då planen är att anställa en fysioterapeut inom hemvården. I dag avbryts ofta den rehabilitering som påbörjats på sjukhuset när klienten återvänder hem.
– Tanken är att den skulle fortsätta hemma, säger Forsblom.
Omtyckt hemvård
Hemvård är av allt att döma populärt. Sund och Forsblom har fått uppmuntrande feedback. I ett frågeformulär har över åttio procent svarat att de hellre bor hemma.
– Men man ska minnas att vissa känner sig otrygga där, medan andra inte gör det. Det är väldigt individuellt. Den som är otrygg åker oftare fram och tillbaka till sjukhuset.
Också servicesedlarna har tillåtit många att bo hemma längre. Forsblom passar ändå på att påpeka att servicesedeln inte betalar för allt.