Samarbete ska hålla sälar i schack
Johan Sundbäck på Sundö är en av dem som nappat på Finlands viltcentrals förenklade process kring säljakten.
BORGÅ En förändring av jaktförordningen gjorde det lättare att jaga säl från och med den jaktsäsong som började den 1 augusti 2014. Tidigare krävde jakten licens som beviljades av Finlands viltcentral. Licenserna fördelades på jaktvårdsföreningarna så att till exempel jaktvårdsföreningen i Borgå hade rätt till tre eller fyra licenser. Dessutom var det möjligt att anhålla om dispens för jakt på sälar som ställer till bekymmer.
Det nya är en kvoterad jakt på gråsäl. De områden där gråsäl förekommer delades in i tre stamförvaltningsområden. För Finska vikens del utgörs området av de havsområden som hör till Nyland och Kymmenedalen. Jord- och skogsbruksministeriet fastställer de regionala kvoterna. Finska viken har en kvot på 94 gråsälar jaktsäsongen som började den 1 augusti, året innan var kvoten 97. Det nedlagda bytet ska anmälas till Finlands viltcentral inom tre dagar. Om kvoten överskrids innan jaktsäsongen är över, avslutas jakten.
– Jag tycker att det inom all viltvård, också när det gäller sälar, ska finnas balans. Stammen ska inte få växa sig för stor, men inte heller få bli för liten. Jag har inte tidigare jagat säl, men i och med lättare byråkrati tyckte jag att jag vill prova. Det känns också viktigt att kunna hjälpa dem som livnär sig på fiske och har problem med sälarna, säger Johan Sundbäck, 21 år.
Ut till havs
Gråsälen är fredad från årets början till och med den 15 april. Därefter får den jagas.
– Man ska alltid vara två vid säljakt. Den ena sitter i båten, den andra är på land. Jag hade sällskap av min kusin.
Kusinerna begav sig ut till ytterskären i våras, i god tid innan det började röra sig mera folk i skärgården. Som skärgårdsbor visste de att det finns gott om säl. De valde en av kobbarna och började vänta.
– Sälarna är nyfikna och snart dök de upp. Vi siktade in oss på unga djur under ett år, en ung säl väger ungefär 100 kilo. Större kunde vi inte ha klarat av på tvåmanhand.
Sälen måste fällas på land, i vatten sjunker den på några sekunder till bottnen.
– Det är krävande att skjuta säl, träffytan är mycket liten.
Kusinerna lyckades trots det. Johan fällde tre sälar i våras och kusinen en.
Sälfingersjuka
När de hade lyckats lyfta in sälen i båten, började återfärden till Sundö. Johan flådde och styckade sälen.
– Man måste ha tjocka handskar på sig när man hanterar säl. Sälarna kan sprida sälfingersjuka, en infektion som ger kraftig smärta och svullnad vid infektionsstället, till exempel om man har ett sår i handen.
Den första nedlagda sälens skinn ska Johan hålla som ett minne. Skinnet ligger i saltlake och ska senare skickas till garvning.
– En bekant har kokat tran på sälspäcket och använt det till att olja in sin brygga.
Tran användes allmänt i skärgården förr när man kokade rödmylla.
Sälköttet har viltsmak och är nästan svart till färgen. Sundbäcks överraskade sina midsommargäster med att bjuda på sälkött som först hade kokats och sedan grillats.
Prov
Naturresursinstitutet hoppas att jägarna ska lämna in prov på den fällda sälen. Det jägaren ska ta tillvara är sälens underkäke, en bit av späcklagret vid bröstkorgen, levern och fortplantningsorganen. Provet är frivilligt.
– Jag tog prover från en av sälarna. Provbitarna finns i frysen, men ska skickas till Naturresursinstitutet.
Johan säger att han inte har planer på att jaga säl i någon större utsträckning, men väl kan tänka sig att göra det tre–fyra gånger per säsong.
Hjälp
Pellingefiskaren Viking Kellgren är nöjd med den hjälp som jägarna ger.
– Men det borde få fällas betydligt flera. Johan sköt tre sälar, jag tycker att tre sälar per vecka under hela sommaren skulle vara en lämplig ranson. Den enda förändringen i sälstammen jag sett under åren som yrkesfiskare är att stammen har ökat explosionsartat i Pellingevattnen. Det finns sälar överallt.
Han säger att det inte är någon skillnad på vilket redskap han lägger ut, sälen är där med detsamma. Sälarna glömmer inte heller matställena.
– Ibland står de färdigt och väntar när jag ska lägga ut på en viss plats fastän det är ett år sedan jag var där senast.
Det nya jaktsystemet gör det möjligt för fiskare som fått in en säl i sina bragder eller stöter på sälar som härjar vid fångstredskap och odlingskassar att göra sig av med djuret utan att först anhålla om tillstånd.
– Jag har någon enstaka gång skjutit en säl, men det är för flera år sedan. Säljakt är tidskrävande och min tid räcker inte till.
Totala kvoten oförändrad
Den kvoterade jakten har inte ändrat på den totala kvoten. Den har i flera års tid varit 1 050 sälar och är det också under den här jaktsäsongen.
– Det var framför allt den komplicerade byråkratin som staten ville komma åt genom ändringen av jaktförordningen, säger Visa Eronen, jaktchef för Nyland på Finlands viltcentral.
Han tror inte att den kvoterade gråsälsjakten någonsin kommer att leda till att hela kvoten fälls. Säljakt är svårt och under de senaste åren har det verkliga antalet nedlagda djur varierat mellan 18 och 45 procent av den totala kvoten.
– Det enda område där kvoten kan tänkas bli fylld är Finska viken. Förra jaktsäsongen var kvoten 97 och 87 sköts.
Bror Tallberg, verksamhetsledare för Borgå jaktvårdsförening, anser att det nya systemet är betydligt smidigare än det gamla.
– En stor fördel är att man på viltcentralens webbsidor kan följa med hur kvoten fylls. Tidigare måste man först utreda om våra licenser redan hade använts eller inte.
Han tror inte att det nya systemet lockar till sig nya jägare utan att jakten fortsätter att följa traditionerna, det vill säga utövas av skärgårdsborna.