Känn inte rädsla för flyktingarna
I Kotka förbereder man sig för ett ökat antal asylsökande. För ett par veckor sedan kom trettio direkt via polisen till staden. Nästa vecka kan de vara sjuttio.
KOTKA Det råder ett organiserat kaos i kontoret för det anställda på Koivulan ryhmäkoti i Kotka. Rummen där vardagen planeras är inte stora och Janne Autio som är chef för förläggningen sitter vid ett skrivbord som är lika litet som alla andras. Telefonen ringer i ett men Autio tar det med ro. Tolken, fotografen och jag förflyttar oss till matsalen för att inte vara i vägen. En kvart senare slår sig också Autio ner i vårt sällskap.
Några dagar innan hade han räknat telefonsamtalen och kommit upp till femtiosex på en arbetsdag. Just nu är det bråda tider på många förläggningar och i Kotka har stadsstyrelsen fattat ett beslut om att förläggningen utvidgas med 200–250 platser för asylsökande.
Grupphemmet Koivula får plats för cirka tjugo ungdomar till i andra våningen. Till en början får de sova på madrasser. Ganska fort lyckas Kotka också ordna tolv nya stödbostäder på annat håll i staden. Ett nytt grupphem med sju platser torde dessutom kunna börja användas snart.
– Flyktingmottagningen har så pass lång historia i Kotka att vi blivit en del av människornas vardag, säger Autio. Jag skulle inte säga att det finns någon uttalad rasism här. Alltid kan någon ropa fult efter utlänningar på gatan eller i bussen, men det är enskilda fall.
Däremot upplever han att rasismen flödar i sociala medier och på olika diskussionsforum. Okunskap och brist på information leder också till att fördomar frodas.
Uppstår problem på grupphemmet tar man tag i dem genast och förklarar att det till exempel inte är acceptabelt att föra oväsen sådana tider på dygnet då folk vill sova.
Känn inte oro för flyktingförläggningar
Autio har jobbat med flyktingfrågor i Kotka sedan förläggningen grundades 1999. Därförinnan jobbade han bland annat inom vårdbranschen. Hans arbete är krävande men att få jobba med människor och att se resultatet av det upplever han som belönande i högsta grad.
– Det är ett nöje att jobba med flyktingfrågor i Kotka, staden har skött sig exemplariskt. Jag hälsar gärna andra kommuner att de inte ska känna oro inför att grunda flyktingförläggningar. I slutändan brukar jobbet föra mest positiva saker med sig.
En dag på grupphemmet är inte en annan lik, särskilt inte just nu då allt fler flyktingar kommer till Finland. I normala fall ska en asylsökande som kommer till Kotka via polisen, det vill säga då det inte handlar om en förflyttning från en annan förläggning, förhöras av polisen på morgonen. Ett par månader senare blir det ett nytt förhör i Joutseno som gäller själva asylsökningen.
– Men sådant som läget är nu kan man inte följa normala rutiner, säger Autio. I augusti såg vi att antalet asylsökande ökade och de senaste veckorna har vi haft det riktigt hektiskt.
Långa vänteprocesser
Efter förhören väntar de asylsökande på beslut, får de stanna i Finland eller inte. Om beslutet blir negativt överklagas det och processen fortsätter vanligtvis minst två år. Får flyktingen ett positivt beslut ska hen inom femtio dagar få bosätta sig i kommunen de anlänt till. Ofta dröjer det ändå längre än så innan boendet är klart.
– Kunden som har fått ett positivt beslut har rätt att bosätta sig i vilken kommun i Finland som helst. Ofta börjar de sina nya liv i den kommun de kommit till och har där tid att söka bostad på annan ort om de vill flytta.
Så fort som möjligt efter att de asylsökande fått plats i en bostad eller i ett grupphem inleds undervisning i finska. Ungdomarna från grupphemmet Koivula studerar två gånger i veckan tillsammans med frivilliga från församlingen. Dessutom får de lära sig vardagliga rutiner som att hitta till affären och hur man gör då man åker buss.
– Vi lär dem också hur den finska mentaliteten funkar, säger Autio. Bland annat att tidsbegrepp är viktiga. Om en träff ska inledas halv elva på förmiddagen så är det halv elva som gäller och inte någonting ditåt.
Överlag får alla, även barnen och de unga, röra sig fritt utanför grupphemmet. De minderåriga har hemkomsttider och olika regler såsom de flesta finska ungdomarna har hemma.
Humor och trygghet
Mervi Sandgren är en av handledarna på grupphemmet. Hon hjälper ungdomarna med läxor och matlagning och ser till att deras vardag fungerar. Under den tid vi är på plats kommer många fram och kramar henne.
– Ja, här kramas vi mycket, säger Sandgren. Det är viktigt att alla känner sig trygga. Själva mottagningsprocessen måste också vara trevlig, de asylsökande ska få goda minnen av sin första dag här.
Sandgren är närvårdare och säger att man bara kan växa in i sin roll som handledare genom att jobba. Någon speciell utbildning för personer som jobbar med unga vid flyktingförläggningar finns inte.
– Man ska vara sig själv och ha humor, då kommer man långt.
Även efter att de unga lämnat grupphemmet brukar de hålla kontakten med handledarna via Facebook. En del kommer också och hälsar på senare i livet.
Många vill hjälpa
Intill grupphemmet finns den nedlagda skolan Koivula koulu. Där fylls rum efter rum med stora sopsäckar fulla av kläder.
– Just nu behöver vi inte mera kläder, säger Janne Autio. Helst tar vi emot möbler och olika kärl.
Det är också viktigt att alla donationer sorteras på förhand och att såväl säckar som lådor förses med tydliga etiketter om innehållet.
På Facebook finns gruppen "Kotkan vastaanottokeskuksen tukiryhmä". Genom att gå med i den kan man följa med läget i centralen och vilka saker flyktingarna behöver. Vill du jobba som volontär ska du kontakta församlingen i Kotka. Jobbet koordineras av Maarit Koskensalo-Tiainen och Riikka Klaavu-Pihlajamaa.