Rutten kiosk måste bevaras
Den gamla, fallfärdiga och mögeldrabbade kioskbyggnaden i hörnet av Alexandersgatan och Sibeliusbulevarden får inte rivas. Nya ägaren tvingas renovera hela rasket.
BORGÅ Kan detta vara sant?
Den här frågan ställer många som hört om att Roni Collin, ny ägare till den aktuella kiosken, tvingas renovera i stället för att riva och bygga nytt.
Jo, det är hur sant som helst.
Själv tar kioskägaren saken med ro i det här skedet. Han gör vad som krävs.
– Jag visste nog om saken från början och beslutade att i alla fall skrida till verket även om det hade blivit ekonomiskt förmånligare och byggnadstekniskt lättare att riva och bygga nytt.
Planeringen och bygglovet tog tid men nu har renoveringen kommit i gång. De 44 kvadratmetrarna totalrenoveras, man byter ut så gott som allt. Kiosken öppnar genast när det är möjligt och ska som bekant servera thaimat som tillreds medan kunden väntar.
Nyckelordet är park
Men hur kan en rutten, anspråkslös kiosk med några decennier på nacken vara så värdefull att den inte får rivas? Vi frågar byggnadsinspektör Tom Roselius.
Han förklarar att det inte alls är fråga om värdet på själva konstruktionen utan allt handlar om bygglov.
– Kiosken, som byggdes på 1980-talet, fick ett beständigt bygglov, fråga inte varför, trots att den står i en park. I en park får man ändå inte bygga.
Det betyder att rivs den nuvarande konstruktionen går det inte att få lov för en ny. Så länge kiosken renoveras får den ändå stå kvar.
Men planändring då?
– Det är nog ett för stort jobb i detta sammanhang, säger Roselius, som ändå påpekar att kioskbyggnaden får förses med en ny terrass.
Planläggaren Pekka Mikkola förstår att det för en lekman kan vara svårt att begripa att ett hus av det aktuella slaget inte får rivas.
– Huset är förstås inte skyddat, vilket många nu kan tro. Gällande plan tillåter ändå inget nybygge på platsen och här är pudelns kärna.
Han jämför kioskfallet med en gammal strandbastu som byggts på vattnet.
– I dag får ingen lov att bygga på det sättet, men den som någon gång fått ett bygglov får behålla sin bastu så länge den håller ihop.
Så är det också med kioskhuset. Finns det intresse för verksamhet på platsen är det trots allt enklast att renovera den gamla byggnaden.
Ny plan föds inte snabbt
Pekka Mikkola säger att det givetvis i teorin, och också i praktiken, går att göra en planändring om det anses att parkområdet, eller en del av det, ska vikas för något slags verksamhet.
– I det fallet borde vi ändå granska ett lite större område och måste fundera på byggrätten. Även parkeringsfrågorna kommer med i bilden.
Att ändra en plan över en natt eller två lyckas heller inte.
Också han är av den åsikten att Roni Collin, trots extra besvär och kostnader, kommer lättare undan genom att renovera den gamla kiosken.
Mikkola förstår att det hade varit betydligt lättare att skaffa exempelvis en kioskcontainer, sådana går att köpa färdiga och bara placeras på den valda platsen.
Han framhåller att staden naturligtvis anser det vara bra med olika slag av service och företagsamhet, ingen är ute efter att göra livet svårt.