Torget behöver en uppdatering
Med Kungsporten och västra åstranden kom en utveckling som många beskriver som gammaldags. Men frågan är också vad som egentligen är Borgå centrum.
BORGÅ Med stormarknaderna ute på åkrarna utanför städerna kom också centrumdöden.
Den slog till i flera städer i Finland – torgmiljöerna tynade sakta bort. Butikerna slog igen. Folk knorrade över att det inte fanns något i centrum längre och hoppade i bilen till närmaste stormarknad.
Det är ingen myt. Utvecklingen var tillräckligt tydlig för att få tjänstemännen på Miljöministeriet att skrapa sig i huvudet.
Det var egentligen ganska oundvikligt. Butikerna ville ha billig mark och kunderna var ute efter bekväm parkering.
Båda fick vad de ville, men resultatet började synas i stadskärnorna och kring torgen.
Så, 2011, kom lagen som skulle återuppliva centrumen. Utanför staden skulle man, lite förenklat, bara få ha butiker som säljer skrymmande saker, som bilar och möbler.
Det hjälpte inte, och utvecklingen fortsatte som förut.
Detsamma gäller i Borgå där S-kedjan ännu drömmer om en Prismaaffär i Kungsporten och där man tvingas ta sig utanför centrum för att köpa elektronik eller en flaska vin.
Och nu planerar Kesko att flytta Citymarket till västra åstranden.
Om det sker finns det bara en större matbutik kvar i torgmiljön, utöver ett par sportaffärer, en bokhandel och några klädbutiker.
Det är, menar experterna, en utveckling som inte bara är dålig. Den är också gammalmodig. Den har lett till städer där bil är ett måste, äldre har det svårt och där butikerna finns i tråkiga likartade hallar på opersonliga områden som Kungsporten i Borgå och Drottningporten i Lovisa.
Trenden vänder
Någon naturlag är det ändå inte. Megaaffärer utanför centrum är en trend som redan vänder i centrala Europa. Det har uppstått en motreaktion bland annat i Tyskland och Danmark.
– Finland är ett av de sista europeiska länderna där man satsar på den här typens utveckling, säger Antti Ahlava, lärare i stadsplanering på Aalto-universitetet.
Det finns städer i Finland där man satsat stort på att vända trenden. I Kuopio och Sankt Michel lät man bygga parkeringar under torget, något som faktiskt har återupplivat centrummiljön i bägge städer.
Samtidigt finns det städer där man ännu inte lyckats göra något åt saken, som Åbo.
Också större företag börjar gå mot trenden, säger Timo Heikkinen, som är utvecklingschef på Aalto Pro och jobbar med stadsplanering. Till exempel har Citycon, ett jättelikt investeringsföretag som bland annat bygger köpcentrum världen över börjat tänka om.
– Bolagets vd har sagt att det var ett misstag att bygga stort utanför centrum. De börjar satsa på mindre enheter igen, där människor bor och rör sig, säger Heikkinen.
Detsamma gäller jättar som Ikea, som normalt satsar på gigantiska byggen vid infartslederna. Kedjan planerar affärer inne i stadskärnorna, också i Helsingfors, där staden ändå sade nej.
Det är en jämlikhetsfråga, menar Heikkinen. Den som har bil har tillgång till de stora affärerna, medan äldre och mindre bemedlade ofta har svårt att ta sig ut.
I Borgå är det inte så illa, tills vidare i alla fall.
Miljöministeriet tänker om
På Miljöministeriet väcker frågan huvudbry. Miljörådet Pekka Normo säger att man vill uppmuntra utvecklingen av stadscentrum i Finland, även om han inte vill kommentera den specifika situationen i Borgå.
– Målet är att göra dem fungerade, livskraftiga och med bra handel. Till ställen där folk trivs.
Han säger att man såg utvecklingen redan i början av 2000-talet. Då började megaprojekt som Ideapark dyka upp. Mellan 2005 och 2010 blev det ännu mera märkbart, med ännu större projekt och köpcenter på upp till 150 000 kvadratmeter.
– Vi vaknade upp om hur många projekt som är på gång. Då tillsatte vi en arbetsgrupp på Miljöministeriet med uppdrag att jobba på förslag hur lagen skulle ändras.
Resultatet blev lagen från 2011 som reglerar vad som får säljas var, till exempel att skrymmande varor måste säljas utanför centrum, något som på byråkratiska kallas för klassificering av affärers art i planläggningen.
Men problemet är oerhört komplicerat. Det ekonomiska läget är fortsättningsvis svårt samtidigt som näthandeln påverkar de traditionella affärerna. Det betyder att det finns förändringar som inte har bara med lagar att göra.
Också regeringen har vaknat till. Pekka Normo nämner en skrivelse i regeringsprogrammet om att man frångår klassificeringen av affärers art i planläggningen.
– Det betyder att man lättar upp bestämmelserna om stora enheter inom de områden som är avsedda för centrumfunktioner. Alltså att man lättar på reglerna för vad man får sälja på olika områden.
Västra åstranden
I Borgå satsar man nu, efter Kungsporten, på västra åstranden. Beroende på vem man frågar kan området kan tolkas som ett nytt centrum eller som en del av nuvarande centrum.
Antti Ahlava säger att det oavsett är svårt att skapa en ny stadsdel. Områdets historia och hur länge där funnits bosättning påverkar, precis som fotgängarvänlighet och det dominerande sättet att röra på sig.
– Modern planering handlar om att göra stadsdelar i en mänsklig skala. Poängen är att mycket inte är det. Det krävs bil.
Ur en synvinkel är västra åstranden ingen katastrof – folk har bott här i flera årtionden även om shoppingcentret och mataffären är relativt nya. Problemet är att de som inte bor i Näse lättast kommer dit med bil.
Timo Heikkinen ser stor potential kring torgmiljön i Borgå. Men det skulle kräva en uppdatering.
– Turisterna i Borgå går inte enbart till Gamla stan. Det skulle behövas ordentliga restauranger kring torget. Och butiker.
Det gäller inte bara turister, påpekar Heikkinen. Många östnylänningar åker till Östra centrum för att shoppa.
Mikaela Nylander (SFP), ordförande för stadsfullmäktige i Borgå, påpekar att planen för västra åstranden inte är spikad. Det betyder att det inte är klart att Citymarket flyttar bort från centrum.
– Jag vill att vi i god tid funderar på saken och försöker se helheten. Vad vi vill ha på västra åstranden? Och vad händer i så fall med centrum?
Hon medger att det inte fungerar som tänkt med "arbetsfördelningen och vilka funktioner som finns på vilka ställen".
– Centrum har kanske tagit mer stryk än vi bedömde när vi fattade beslut. Samtidigt ska vi minnas att vi har som strategi och målsättning att växa. Västra åstranden kommer att vara en del av centrum i framtiden. Det som vi nu kallar centrum ska växa och utvecklas.
Det betyder att det krävs idéer för att liva upp torgmiljön och torghandeln.
– Frågan är vilken typ av torg vi vill ha. Borgå centrum är inte så dött som många andra ställen.
Också Nylander pekar på lagen från 2011 och att den varit ett problem från Borgå.
– Den är misslyckad och Borgå har fått leva med den.
Helt ok centrum
Janette Englund (SFP), stadsutvecklingssektionens ordförande, anser att man valt rätt väg att gå i Borgå. Hon ser västra åstranden som en del av centrum.
Hon tror inte att området skadar torgmiljön.
– Man kan inte tänka att centrum är enbart torget. Många städer har en å som delar staden i två. Det som händer i Borgå är ingalunda en stormarknad på en åker.
Hon tycker att också Östermalm blivit allt mera fungerande när man äntligen fått busslinjer.
– Det finns kanske lite växtvärk i Borgå. Vi behöver nya invånare, och det skapar en del problem.
Det gäller ändå att tänka igenom vad som håller på att hända. Om Citymarket flyttar bort så påverkar det en hel del människor som bor i centrum.
– Människor behöver sina butiker, konstaterar Englund.
Butiker lockar människomassor som in sin tur lockar nya företag.