Gymnasiet är inte bara för flickorna
Mycket stöd, och stöd i ett tidigt skede tillsammans med uppmuntran, ger högstadiepojkarna den puff som behövs för att söka in till gymnasiestudier. Det visar erfarenheter från Sibbo.
ÖSTNYLAND Gymnasiebenägenheten är betydligt större bland flickor än bland pojkar. I vissa gymnasier i centrum av Helsingfors är pojkarna en minoritet på mellan 20 och 30 procent av alla studerande.
Också i de svenska gymnasierna i Östnyland ser man en kantring mot kvinnlig dominans. I Lovisa är det betydligt mer vanligt att flickor söker sig till gymnasiet än att pojkar vill ta studenten. Drygt 60 procent av de studerande i Lovisa gymnasium är flickor.
I Borgå ligger man just nu på ganska bra siffror, med drygt 55 procent flickor och knappt 45 procent pojkar i Borgå gymnasium.
– Det här är bättre siffror än tidigare, säger rektor Monica Johansson. Jag minns en årskull med över 70 procent flickor, men det var lyckligtvis en engångsföreteelse.
Sibbo gymnasium är undantaget som bekräftar regeln. Här har pojkarna rentav ett litet försprång. Av 143 elever är 73 av manligt kön.
– Jag har ingen teori om varför det är så här, men är förstås glad över situationen, säger tf rektor Ann-Britt Nieminen. Så här har det varit i många år.
Det är i högstadiet som eleverna, och deras vårdnadshavare, bestämmer om vidare studier. Det är där studiehandledarna gör sitt bästa för att hitta de rätta studievägarna för varje enskild elev.
Aktiverar och engagerar
I högstadiet i Sibbo, Kungsvägens skola, heter studiehandledaren Susanne Cederdahl.
– Jag brukar aktivt följa med könsfördelningen bland dem som går vidare till gymnasiet och jag måste säga att jag är väldigt nöjd. Men det är inte alls min förtjänst utan hela skolans och lärarnas.
– Våra lärare är jätteduktiga på att aktivera och engagera eleverna. Vi har till exempel en satsning på matematik, fysik och kemi. Lärarna håller stödtimmar i de här ämnena efter skoltid för alla som vill och behöver litet mer övning. Dessutom satsar skolan mycket på hjälp med läxläsning och vi har väldigt engagerade modersmålslärare.
Ett starkt modersmål är viktigt för den som vill gå vidare till gymnasiet.Cederdahl lyfter också fram skolans satsning på jämlikhet.
– Alla behandlas lika och vi har flera flickor som går vidare till bilmekanikerstudier och pojkar som vill bli närvårdare.
– Vi uppmuntrar våra elever och det gör att också de pojkar som inte har så höga betyg ändå vågar söka till gymnasiet.
Uppmuntran och stöd verkar alltså ge gott resultat i Sibbo.
Seppo Mäkinen som är ungdomspsykiatrisk överläkare i Borgå ger i en insändare i Helsingin Sanomat en förklaring till pojkarnas ointresse för gymnasiestudier och några lösningsförslag.
– Hos flickorna infaller puberteten i åldern 10-14 år, medan den är senare, intensivare och pågår längre hos pojkarna, mellan 12 och 18 års ålder. Vår grundskola tar inte alls de här olikheterna i beaktande. När eleverna i slutet av högstadiet borde satsa på sin grundutbildning och ta stora beslut om sin framtid är pojkarna ofta ännu mitt i pubertetens känslostormar.
Rektorerna tveksamma
– Det här är förklaringen till varför så få pojkar väljer att gå vidare till gymnasium, skriver Mäkinen. I den här långdragna ekonomiska recessionen är det mycket viktigt att alla unga, oberoende av kön, får en möjlighet att studera och bygga vårt samhälle. Om vårt utbildningssystem inte klarar av att trygga pojkarnas framtid måste man allvarligt överväga att gå tillbaka till systemet med pojkskolor och flickskolor.
De östnyländska gymnasierektorerna håller med om att pojkarna är i en känslig ålder när de måste välja utbildningslinje. Däremot har de inte stor förståelse för pojkskolor och flickskolor.
– Nej, det passar inte i dagens samhälle, säger Anders Nordström, rektor vid Lovisa gymnasium. Vi måste hitta andra metoder, kanske via pedagogiken.
– Jag tror inte att flickskolor och pojkskolor skulle fungera mera, det låter inte riktigt som dagens värld, säger Monica Johansson i Borgå gymnasium.
– Jag tycker att dagens system fungerar riktigt bra, säger Ann-Britt Nieminen i Sibbo. Det visar ju också våra Pisaresultat.