Fortum hoppas på hästarna
Ett undantagstillstånd gör det möjligt att bränna hästgödsel som energi. Fortum tänker försöka, och börjar därför samarbeta med hästgårdar i trakten. På Savijärvi har man ändå egna planer.
SIBBO Hästen SG Jazzy har nog ingen aning om att den bajsar guld. Inte bokstavligen, förstås. Men nästan.
Den har nog inte heller någon aning om att regeringen till sist gav med sig. Att den, liksom resten av Finlands hästar, har stått i centrum av ett nu avslutat gräl mellan miljöministeriet och hästfolket.
Nu trampar den bara slött omkring i sitt bås på Savijärvi gård och snusar nyfiket på kameran. Solskenet sprider sig genom ett dammigt smalt fönster och bildar öar av ljus på den rena golvhalmen.
Personalen har nyligen mockat, och en stickande lukt sprider sig från en stor skottkärra i korridoren.
Det må lukta skit, men i rätt händer luktar det också pengar. Fortum har valt att göra ett försök, och därför vill företaget komma hit för att hämta regelbundna laster. Företaget har ännu inte formellt kontaktat just den här gården, men den är en av tiotal som man är intresserade av att samarbeta med.
Bakom företagets nyfunna intresse för hästar ligger ett pilotprojekt där man ska bränna hästavföring i kraftverket i Träskända.
Mycket energi
Fortums första samarbetspartner är Porsche Horse Show där de 250 hästarna producerar tillräckligt med material för att värma omkring 200 egnahemshus i en månad.
Med gödsel också från hästgårdarna i södra Finland skulle man komma upp i omkring tio procent av hela kraftverkets kapacitet. Det uppgår till ungefär trettio miljoner kilowattimmar.
Projektet är möjligt sedan fått ett undantagslov som tillåter förbränning av hästavföring. Regeringen har också gjort en skrivelse i regeringsprogrammet om att ändra lagen.
Anssi Paalanen, projektansvarig på Fortum, säger att försöket innebär en omfattande logistisk karusell. Meningen är att hämta avföringen från tiotals stall med lastbil eller långtradare. Olika stall har olika sorts gårdsplan, och nu reder man ut vilka bilar som lämpar sig för vilka gårdar.
– Tanken är att gårdarna själva inte behöver bry sig om transporterna, säger Paalanen.
För de flesta småstall är det en tjänst som sannolikt är efterlängtad. De som inte har åkrar har nämligen svårt att göra sig av med avfallet. Nu finns chansen att betala en slant för att Fortum hämtar upp det.
– Vi försöker prissätta det vettigt. Vi levererar strö och hämtar gödsel.
För tillfället är det ett experiment som pågår under hösten. Målet är ändå att göra verksamheten permanent, förutsatt att det faller väl ut.
Just nu räknar man också ut vad som kunde räknas som "nära" Träskända. Är det trettio kilometer? Femtio?
– Sibbo är förstås med. Vi har redan talat med stall i trakten och ska kontakta flera bara tiden räcker.
Hästar är lämpliga av flera orsaker (frågan om varför just hästar har också dykt upp inom företaget). För det första är det för de flesta stallen svårt att bli av med avföringen. För det andra är avföringen lämplig för att brännas.
– Till exempel är kodynga fuktigare. Hästens avföring är torr och blandad med strö.
Efterlängtad förändring
På Savijärvi gård är Ben Simonsén glad. Han har väntat tio år på att lagen skulle tillåta förbränning av hästavföring. Att det kom så här sent är ändå frustrerande: på grund av miljöregler tvingades han redan investera 50 000 euro i en gödselstad. Det betyder mindre utrymme för ytterligare investeringar.
Möjligheterna är ändå hisnande för gården.
– Jag kunde väl tänka mig sälja gödsel till Fortum. Men lika väl kunde jag investera i en centralvärmepanna och bränna den själv. Det skulle göra oss självförsörjande.
Terminologin har ändå varit lite felaktig då man inför lagändringen bara talat om avföring, tycker Simonsén. Själv skulle han hellre tala om återanvändning av strö. Nu står han vid gödselstaden och ser på en manshög hög av gödsel och halm.
– Som du ser så är det mesta torr halm, säger han och springer upp på högen och griper tag i en handfull dammande strån.
– Halmen uppgör ungefär åttio procent. Den kommer med när man mockar ut skiten från båset. Det är mest det här man bränner, även om avföringen finns med i blandningen.
Planerar centralvärmepanna
Om Simonsén inte hade varit tvungen att investera i gödselstaden så skulle en ännu större investering nu vara aktuell. En centralvärmepanna landar på nästan 200 000 euro, men skulle göra gården självförsörjande.
– Vi värmer sex hus. Brännaren skulle betala igen sig snabbt.
Ett alternativ är också att börja producera gas, något som förvisso var möjligt redan tidigare. Tekniken har utvecklats på sistone, och kunde ge gården möjlighet att sälja el.
– Men det är en verklig jätteinvestering på minst en halv miljon euro.
Han lockas inte av tanken att betala för att Fortum hämtar hästgödseln. I nuläget komposterar han och för ut det på åkrarna. Däremot kunde han tänka sig sälja till dem.
– Jag har bil, så jag kan sköta transporterna. Och jag ser framemot att höra av dem, om vi kunde få till stånd något samarbete.
Stora siffror
För Anssi Paalanen är det ett projekt som är miljövänligt och förhoppningsvis också ekonomiskt lönsamt. Meningen är också att projektet ska vara bra för alla parter.
– Det måste vara vettigt för oss och för stallen. Vi ser det som en tjänst som vi säljer.
Åtminstone i teorin finns det stor potential i hästavföringen. Det finns sex miljoner hästar i Europa. Om var och en av dem skulle bidra till energiproduktionen så kunde man nå upp till mellan fyrtio och åttio terawattimmar (twh) per år.
Åttio twh motsvarar hela Finlands elförbrukning per år.
– Men med fötterna på jorden så finns det omkring 30 000 hästar i Finland. Det kunde ge en halv twh. Det kunde i bästa fall motsvara en procent av hela landets förbrukning, säger Paalanen.