Församlingar beslutar själva om framtiden

ÖSTNYLAND Så sent som våras trodde man inom församlingarna att en reform om att alla församlingar måste tillhöra en samfällighet blir verklighet redan i år. Strukturreformen skulle beröra hela kyrkan och hade förberetts i flera år. Men i våras beslutade Kyrkomötet att förkasta lagförslaget.
– En majoritet stödde lagförslaget, men det uppnådde inte den kvalificerade majoritet som krävdes. Orsaken till att en del förhöll sig negativt var det absoluta krav på att alla församlingar ska tillhöra en samfällighet, säger domprost Mats Lindgård i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

I Östnyland har utredningen nyligen blivit klar om följderna av att de självständiga församlingarna i Pukkila, Askola, Mörskom och Borgnäs tillsammans med de finska och svenska församlingarna i Borgå kyrkliga samfällighet och Sibbo kyrkliga samfällighet skulle ingå i en större kyrklig samfällighet i regionen.
När tvånget försvann har utgångsläget förändrats, i synnerhet för de självständiga församlingarna, jämfört med situationen när utredningen inleddes i december förra året. Mats Lindgård har ännu inte läst den slutgiltiga versionen av utredningen, men har deltagit i utredningsprocessen.
– Andan under utredningens gång har varit mycket positiv. Jag tror att Kyrkomötets beslut att förkasta reformen inte har minskat intresset i församlingarna att gå vidare med utredningen, men det juridiska utgångsläget blev förstås annorlunda.

Nu finns regler för ny samfällighet

Som ett resultat av utredningen har ett förslag med regler för en ny kyrklig samfällighet jobbats fram. Församlingarnas förtroendeorgan ska ta ställning till regelverket under hösten. Enligt förslaget överflyttas församlingarnas tillgångar till samfälligheten, förutom medel som församlingarna fått genom testamente eller donation. Samfälligheten ges rätten att stifta och häva tjänster såväl inom samfälligheten som inom församlingarna. Oron att församlingarnas anslag ska minskas jämfört med i dag verkar enligt utredningen vara överdriven. Den gemensamma ekonomin ser ut att kunna bli stabil, och de mindre församlingarna ser ut att behålla, kanske till och med öka, sina anslag.
– Tanken med utredningsprocessen har varit att åtminstone på lång sikt hitta ekonomiska fördelar. Församlingens stödfunktioner, som till exempel fastighets- och ekonomiförvaltning, skulle kunna skötas effektivare, säger Mats Lindgård.
Församlingarna får själva ta ställning till om de vill vara med och grunda en större samfällighet i regionen eller behålla sin självständighet. Det kommer de berörda församlingarnas förtroendeorgan antagligen att göra i höst.

I Askola berömmer tillförordnande kyrkoherde Antti Kupiainen rapporten och säger att den är ett bra redskap när det blir dags att fatta beslut. Han är säker på att förändringar blir aktuella, men frågar om tidpunkten för att genomföra dem är nu.
– Diskussionen bland våra förtroendevalda har varit konstruktiv och positiv, och det är de som avgör vilken lösning Askola församling ska gå in för. När lagförslaget om att tvinga församlingar in i samfälligheter föll, gav det oss mer tid att fundera. Å andra sidan hade en lag gjort beslutet ganska enkelt att fatta.
För Borgå kyrkliga samfällighets del ser inte Mats Lindgård att det har avgörande betydelse om samfälligheten blir större och får nya församlingar eller inte, ekonomin är så pass god.

Inget tvång, ingen brådska

De självständiga församlingarna som deltagit i utredningsarbetet är ganska små och för dem finns det argument för båda alternativen, bibehållen självständighet eller att gå med i en samfällighet.
– En samfällighet har större muskler när det gäller ekonomi och förvaltning, medan en liten församling är mer sårbar, till exempel när det gäller anställda. Det finns kanske bara en präst, en kantor och det kan bli ganska ensamt. Å andra sidan kanske man värdesätter att få vara självständig och kunna bestämma över sina egna angelägenheter, säger Mats Lindgård.
Utredningen gjordes av konsult Sami Lahtiluoma från Seurakuntaopisto på uppdrag av Domkapitlet i Helsingfors stift. Lahtiluoma föreslår att Helsingfors domkapitel börjar förbereda grundandet av en ny kyrklig samfällighet i regionen, vars verksamhet skulle inledas den första januari 2017.