Ägaren till Joensuu gård smider planer
Joensuu gård i Sibbo ska bli den nya samlingspunkten för Sibbobor och ett resmål för turister.– Vi försöker bli bättre än Storören, men det kräver ännu lite arbete, säger Martti Virtanen.
SIBBO Café Sibbe blev färdigt i början av sommaren och efter midsommaren öppnades karavanområdet med ett tjugotal platser för husvagnar eller husbilar, bastu, kök och wc. Martti Virtanen och Jarmo Sivén är ändå inte nöjda med antalet kunder man haft i sommar.
– Väderleken inverkar mycket, det skulle ha kunnat gå bättre, säger Sivén.
Alla 320 båtplatser i de två bassängerna som grävts ut invid Sibbo å har ändå varit uthyrda i sommar. Har man ingen egen båt kan man hyra en kajak eller en roddbåt om man vill ge sig ut på en tur.
På Café Sibbe som ligger invid båtbassängerna sitter de sista semesterfirarna på terrassen och dricker kaffe i solskenet.
– Någon uppträder här nästan varje lördagskväll. Vi har program fram till lördagen den 29 augusti då vi firar forneldarnas natt, berättar Sivén.
Virtanen påminner om att kunderna själva skapar en del av intresset för platsen. Det är roligt att sitta på caféet och titta på då någon till exempel sjösätter en båt eller kommer hit med häst, säger han.
Vid hamnen finns en träbom där traktens ryttare kan binda fast sina hästar medan de besöker caféet, och den har använts flitigt under sommaren.
Då man tittar upp från kaffekoppen fästs blicken vid ett vikingaskepp fasttöjt vid bryggan intill. Det är Sotka som tillhör föreningen Viikinkiajan laiva, en replika av ett vikingaskepp som hittats i Vederlaks.
Femårsplan
Joensuu gård har också en egen liten dos av vikingahistoria. Då båtbassängen närmast caféet byggdes hittade man lämningar efter ett vikingaskepp som ännu finns sparade på gården.
På lördagsförmiddagarna ordnas det sommartorg vid caféet.
– Och Martti har dragit en runda där intresserade kunnat gå till fornlämningen Sibbesborg och lyssna på historier och berättelser från vikingatiden till A. I. Virtanens tid. Konstnären Maj-Britt Huovila har också haft workshopar om runskrift, berättar Sivén.
Caféet är öppet till slutet av augusti, sedan koncentreras verksamheten antagligen mest till veckosluten. Campingen intill är öppen året runt, men vattnet stängs av då det blir kallt.
För de närmaste fem åren har man stora planer.
Gårdens huvudbyggnad från mitten av 1700-talet håller just nu på att byggas om till inkvarteringsutrymme, en bed and breakfast med åtta rum. Den dragiga vinden får ett innertak och rum av hotellstandard.
Nästa sommar planerar Virtanen och Sivén tillsammans med någon företagare börja med kryssningar i Sibbo skärgård. Till det behövs en låg, liten kryssningsbåt som rymmer cirka 50 personer. Båten får inte vara för djupgående för att den ska kunna användas i ån, men inte heller för hög för att rymmas under motorvägsbron.
– Vi har förhandlat med några kryssningsföretagare, men andra intresserade företag får gärna också ta kontakt, säger Sivén.
Båtliv och camping
I höst blir en stor båtservicehall färdig, där man kan få sin båt rengjord eller motorn servad av ett utomstående företag. Vinterförvaring för båtar finns utomhus.
Sivén och Virtanen hoppas vintern blir kall i år så att man kan börja gräva ut bassängen till ett utomhusbad som planeras mellan de båda båtbassängerna.
– Det skulle ge mervärde åt hela området, särskilt karavanområdet.
Karavanområdet i sin tur ska bli en större campingplats och byggas ut med stugor. En centralbyggnad och en restaurang finns också med i planen på lång sikt.
– Men det återstår att se när det finns möjlighet för det. Sluttningen ovanför kryssningsfartygsfästet kunde också få ett hus i två våningar med ett motell på övre plan och en butik med till exempel båttillbehör på nedre våningen, säger Sivén.
Han berättar att det i detaljplanen för området finns byggrätt för 10 000 kvadratmeter våningsyta med serviceverksamhet som stöder båtnäringen.
– Vi kan erbjuda mark åt företag som vill bygga sådant som fyller kriterierna.
Avsikten med att satsa på inkvarterings- och campingverksamheten är att få hit utländska turister.
– Men också längs med järnvägssträckan Kervo-Järvenpää-Hyvinge finns det en halv miljon människor utan båt, säger Sivén.
I år har campingplatsen främst besökts av finska turister, men också av ett gäng kinesiska resenärer i tre husbilar.
I nobelpristagarens fotspår
Joensuu gård, eller Skräddarby gård, lär ha rötter från 1500-talet. Mest känd är gården för att ha varit Martti Virtanens farfars, Artturi Ilmari Virtanens, försöksgård. A. I. Virtanen fick nobelpriset i kemi år 1945 för sitt arbete inom jordbruks- och näringskemi, i synnerhet för AIV-foder, en metod för att konservera djurfoder. Han uppfann också bland annat metoder för att få smör och ost att hålla bättre. Innan A. I. Virtanens foderkonserveringsmetod hade mjölken dålig kvalitet om vintern eftersom maten korna åt var näringsfattig.
Enligt Virtanen fanns det väldigt praktiska orsaker till att hans farfar valde sin forskningsinriktning: Två av hans bröder hade dött på grund av näringsfattig mat.
– Joensuu gård följer i A. I. Virtanens innovativa fotspår. Liksom han uppfinner vi saker det finns behov av, säger Virtanen.
Det är viktigt för honom att gårdens åkrar odlas.
– Tillgången till mat är en så kritisk sak för människan.
Att Joensuu gård nu blivit ett fritidsparadis är ett resultat av samhällsförändringar blandat med uppfinningsrikedom och företagaranda.
– Då jag tog över gården på 1970-talet var vi i en situation där gårdens ekonomi styrts av vetenskaplig undersökning och inte produktion, och vi måste lösa situationen.
Snart efteråt förändrades två saker som tillsammans ledde in gården på ett nytt spår. Den första var motorvägsbygget, något många först såg som en dålig sak. Samtidigt gjorde motorvägen ändå att gården som ligger mitt emellan Borgå och Helsingfors blev lättillgänglig.
– På 1980-talet kom man snabbare till Helsingfors centrum härifrån än från Nordsjö.
Envis ört förebild
Samtidigt förändrades jordbruket, och gårdens 80 hektar potatisåkrar borde nästan ha fördubblats för att vara lönsamma.
– Men det skulle ha kostat för mycket, och på köpet skulle vi ha blivit en industriell enhet.
Virtanen började istället göra om gårdens hus till bostäder, och byggde nya. I dag finns det 13 bostäder på området, den nyaste byggd år 2007. En stor ladugård blev ett daghem som ännu används och drivs privat.
– Ännu i dag är vi långt en enhet som producerar fastigheter där andra kan idka sin verksamhet.
År 2002 grundades aktiebolaget Joensuun tila, främst därför att Virtanen förstod att hans barn annars inte kunde stå för arvsskatten den dagen det är deras tur att helt ta över. Under 2000-talet började båthamnen och resten av turismverksamheten utvecklas.
– Meningen med verksamheten är främst att hålla Joensuu gård ekonomiskt oberoende, säger Virtanen.
Innan ÖN åker iväg pekar Sivén ut en växt som täcker en stor del av sluttningarna på gården. De stora bladen liknar rabarber men tillhör örten pestskråp. Sivén berättar att växten liksom lupinen är inflyttad och nästan omöjlig att utrota ens genom att man försöker bränna bort den.
– Därför använde jag en bild på växtens blad då jag gjorde gårdens logo. Vi brukar säga att Virtanen kom hit och inte går att få bort.