Historisk upptäcktsfärd i Pernåskären
Lotta Suomalainens nätsida Löytöretkiä Pernajan saaristoon ska hjälpa intresserade upptäcka Pernå skärgårds historia.
LOVISA Då historiker Lotta Suomalainen för ett år sedan fick höra att Pernå skärgårds kryssarklubb planerat genomföra ett projekt om bygdens historia blev hon genast intresserad.
– Jag vill öka på vetskapen om och uppskattningen för kulturarvet. Närmiljön stärker den egna identiteten.
Förutom intressanta levnadsöden och historier innehåller nätsidan också en del förslag på utfärdsmål och rutter man kan gå eller åka. Sidans utseende är gjort av Suomalainens man, grafiker Arttu Suomalainen.
Insamlingsskedet krävde lite detektivarbete. Suomalainen ringde runt till ortsbor och bad dem berätta det de visste. Berättelserna på webbsidan är för det mesta egna upplevelser från början av förra århundradet, men någon kan också berätta mormors historia.
Suomalainen har bott i Isnäs sedan år 2011, ditlockad av trähuset från 1800-talet och närheten till havet. Att arbeta med projektet har fördjupat hennes relation till orten. Hon tror att det kan vara lättare för henne som utomstående att inse värdet i lokala historier.
– Människor förringar ofta sina egna minnen och upplevelser.
Herrgårdskommun
Pernås historia har färgats av alla herrgårdar som sysselsatt många invånare sedan 1500- och 1600-talen samt sågverksamheten i Isnäs och Forsby som startade på 1800-talet. Många av dem som jobbade för herrgårdarna eller vid sågarna var samtidigt självförsörjande.
– De fiskade, odlade grönsaker och hade kanske en ko eller gris ända in i mitten av 1900-talet.
En berättelse som Suomalainen särskilt berörts av handlar om Finlands enda estniska by som fanns i Kabböle i början av förra århundradet. Nio estniska familjer flyttade hit i hopp om ett bättre liv och skeppade över hela sin förmögenhet, ko och allt, i öppna träbåtar.
– På den tiden ansågs de finska fiskevattnen vara bättre än de estniska.
Lokalbefolkningen förhöll sig ändå kallt till de nya grannarna. Esterna övergav sitt eget språk och sin kultur för att passa in.
Under förbudstiden blev Kabböle en viktig etapp för spritsmugglare. Smugglingen gav många skärgårdsbor en välbehövd tilläggsinkomst.
Suomalainen vill fortsätta historieprojektet och har ansökt om finansiering från olika fonder.
– Det finns hur många historier som helst kvar att berätta.
Gamla berättelser bleknar snart bort.
– Det är sista chansen att samla in berättelserna innan de försvinner. Varje år finns det allt färre personer som kommer ihåg händelser från början av förra århundradet.
Historia för barnen
Suomalainen vill översätta sidan till svenska och samla ihop berättelserna till en bok.
– Jag har också en idé om att göra broschyrer om utflyktsmål som kunde delas ut åt turister.
Enligt Suomalainen har Lovisa potential som historiskt resmål, men kommunen är inte tillräckligt bra på att föra fram det.
Hon önskar också att kommunen skulle vara bättre insatt i bygdens kulturarv.
– Det byggs hela tiden nytt på platser som borde sparas.
Suomalainen vill dela med sig av det hon lärt sig i processen, om hur närmiljön stärker identiteten. Hon är lärare i historia och samhällslära och ska i höst att undervisa Isnäseleverna i bygdens historia via ett projekt som ordnas av föräldraföreningen för Isnäs finska och svenska skola, där Suomalainen också själv är aktiv. I den nya läroplanen som just börjat användas betonas närmiljön och gränsöverskridande undervisning. Ekoföretagare Janne Länsipuro startade i våras en skolträdgård, och i nu ska Suomalainen göra barnen bekanta med skärgårdshistorien.
– Genom att tillsammans gå ut och undersöka bystråket kan vi upptäcka tecken på industrins historia i byn.