Missbrukarklinikerna förändrar liv
Hösten brukar komma med fler klienter till kommunernas missbrukarkliniker. Semestern kan möjliggöra en missbruksspiral det är svårt att ta sig ur då jobbet börjar igen, men det finns hjälp att få. Räcker inte hemkommunens akutvård kan man få åka till Karhula.
KOTKA På en bänk sitter några personer och väntar på att bli inkallade till sköterskan. Längre bort i den vita korridoren finns tolv små men hemtrevligt inredda rum för klienterna på alkohol- och drogavbrytningsstationen Karhula i Kotka. Stämningen är lugn och inbjudande.
Karhula tar emot missbrukare också från Borgå och Lovisa om den öppna akutavvänjningen i hemkommunen inte räckt till. Alkoholberoende klienter stannar här i fem till sju dagar medan drogberoende ofta är här i två veckor innan rehabiliteringen kan fortsättas någon annanstans.
En man från Borgå sitter i soffan i sällskapsrummet och tittar på tv. Han vill vara anonym så vi kallar honom Sami, ett påhittat namn. Det är hans tredje dag på Karhula. Droger och blandmissbruk har varit en del av livet sedan tonåren.
– Jag började röka kannabis som fjortonåring. Då jag var sexton började jag ta ecstasy och amfetamin.
Sami har varit på kliniken i Kotka en gång tidigare, för tre eller fyra år sedan. Den här gången kommer att vara den sista.
– Jag tänker på allvar sluta med drogerna. Jag fick tillräckligt av det. Jag orkar inte längre med stöket i Borgå.
Sami hoppas få en rehabiliteringsplats efter tiden på avvänjning. Han vill flytta bort från Borgå och börja med rehabiliterande arbetsverksamhet. Målet är att skaffa sig ett yrke och ett jobb.
Efter att ha fått substitutionsbehandling i fem månader mår Sami redan bättre än förut.
– Till en början var det svårt att söka hjälp, men det berodde på mig själv. Det kändes pinsamt att gå till missbrukarkliniken.
Medicin mot abstinensbesvär
På Karhula får klienterna medicinsk behandling. De får träffa läkare, sjukskötare och delta i någon av de tre grupperna som samlas varje dag. En stor del av dagen går åt till att vila.
Abstinensbesvären kan vara farliga, särskilt då det gäller alkoholberoende. Krampattacker som liknar epileptiska anfall och hjärtrytmrubbningar belastar hjärtat. Skakningar, sömnlöshet, illamående samt ångest hör också till.
– Klienten kan dö om hon eller han inte får vård, säger Marika Leppänen som är ansvarig skötare.
Beroenden utvecklas stegvis, individuellt, och det är en lång process. Hos kvinnor tar det mellan två och fem år och hos män mellan fem och åtta år att utveckla ett beroende. Ofta söker den beroende hjälp efter att själv ha försökt sluta utan framgång. Vändpunkten kan komma då sociala relationer blivit svåra att uppehålla eller då hälsan säger stopp.
Mervi har just kommit till Karhula. Hon är drogberoende men får substitutionsbehandling.
– Jag kom hit för mina barns skull. Jag var så trött att jag bad om att få en stödfamilj. Där jag bor är ingen nykter.
Tiina Krans-Pesonen från Kotka bor några dagar på Karhula som en stödåtgärd för att hon inte ska få återfall. Hon har varit nykter i sju månader efter att hon fick höra att hon fått skrumplever och skulle dö om drickandet fortsatte.
– Före det här var fem veckor min längsta nyktra period på tio år.
Krans-Pesonen berättar hur hon nu gör saker hon tidigare inte skulle ha kunnat föreställa sig: hon har återupplivat sitt sociala liv, träffar vänner och går på loppmarknad.
Börja i hemkommunen
Om man inte kan sluta dricka eller har problem med droger ska man först söka sig till missbrukarvården i den egna hemkommunen. Missbrukarkliniken i Borgå och hälsostationen i Lovisa erbjuder öppen akutvård, alltså medicinering för abstinensbesvär i mellan en och fem dagar.
Hjälper inte den öppna akutvården kan man få en betalningsförbindelse till akutvård på institution. Då skickas klienten till A-klinikstiftelsens avbrytningsstation antingen i Kotka eller i Kouvola.
Sibbo använder köpta tjänster endast för drogrehabilitering, annars ordnas nästan all missbrukarvård på social- och hälsovårdsstationen i Nickby.
Förutom akutvård erbjuder kommunernas a-kliniker också olika former av gruppterapi, samtalsstöd och akupunktur.
På Missbrukarkliniken för unga och vuxna i Borgå vårdas alkohol-, drog- och spelberoende samt blandmissbrukare. Också anhöriga kan komma hit för att få stöd.
Att besöka missbrukarkliniken i Borgå är kostnadsfritt, konfidentiellt och frivilligt. I fjol besöktes kliniken över 13 000 gånger av nästan 600 klienter. Alkohol och blandmissbruk är de vanligaste orsakerna. En mindre grupp är narkotikaberoende. Kannabis har blivit vanligare på alla fronter, också i Sibbo och Lovisa.
Hösten bråd tid
A-klinikernas klienter brukar bli flera om hösten.
Enligt Päivi Saarhelo från a-kliniken i Lovisa brukar september och oktober vara brådast.
– Många dricker mer under sommaren och klarar inte av att sluta då det är dags att återgå till arbetet, berättar Barbro Sjöström-Laine som är förman för Missbrukarkliniken för unga och vuxna i Borgå.
I Sibbo har den bråda perioden börjat ovanligt tidigt, redan i juni. Ledande socialarbetare Veli-Matti Ponkala tror arbetslöshetssituationen inverkar. I Sibbo har ungdomsarbetslösheten tredubblats sedan år 2013. Han tycker dessutom Sibbo har många drogberoende för att vara en så liten kommun.
Också Saarhelo är orolig för ungdomarna.
– En del unga mår väldigt dåligt, men visar det inte. Det finns dessutom många föräldrar som inte bryr sig.
I Lovisa har strängare ekonomiska tider märkts av vad gäller att få betalningsförbindelser för att få åka på avbrytningsklinik eller långvarig rehabilitering.
– Den ekonomiska situationen gör att vi ibland måste fundera mer på när man kan skicka någon på rehabilitering på nytt om personen varit där redan tidigare, säger Saarhelo.
Enligt Sjöström-Laine har den ekonomiska situationen inte gjort det svårare för borgåborna att få betalningsförbindelser, men liksom i Lovisa är man tvungna att noggrant avväga vem som skickas i väg. År 2016 kommer man också att ha mindre resurser.
Förra året skickades 62 personer på akutvård från Borgå, och 26 personer åkte på långvarig rehabilitering.
Sök hjälp
Långvarig rehabilitering räcker en månad. Man använder kliniker runtom i Finland enligt klientens behov
– Svenskspråkiga brukar åka till Pixnekliniken i Malax, som är den enda rehabiliteringskliniken på svenska, säger Sjöström-Laine.
Det är bra att våga söka hjälp innan problemen hinner växa sig stora. Diskussionsvård passar alla som håller upp en fasad och behöver hjälp och stöd att sluta dricka.
– Ofta är den alkoholberoende i arbetslivet och verkar må bra till det yttre. Dem vill vi nå. Alkoholkonsumtionen i landet är stor och storkonsumenterna ökar, säger Sjöström-Laine.
Enligt Sjöström-Laine är det svårt att säga något om resultat av vården.
– Vissa mönster är alltid lika, men alla har eget bagage att bära på. Resultat kan vara så mycket: att personen får bättre livskvalitet trots fortsatt drickande, att personen klarar av att vara nykter i flera månader innan återfall, eller att personen klarar av att uppehålla relationer med anhöriga.
Förutom kommunerna gör också Samaria och Anonyma alkoholister missbrukararbete. Vissa söker sig till hälsostationen eller psykiatrisk hälsovård för att få hjälp med missbruksproblem.
– Det gäller att välja vård enligt vad som känns bäst. Det är inte så stor skillnad var man söker hjälp, huvudsaken att man gör det. Ett missbruk försvinner aldrig av sig självt, säger Sjöström-Laine.