Tasträsk granskas noga

SIBBO Det är svårt att tro att sjön var täckt av en grön sörja av blågröna alger och vattenpest hela förra sommaren, när solstrålarna glittrar mot det klara vattnet på Tasträsk. Men det är kanske bara ett lyckligt sammanträffande att Tasträsk råkar visa sin finaste sida just denna tisdag morgon. Algsituationen kan förändras fort.

Eeva Somerkoski, miljövårdsinspektör på Sibbo kommun, står på stranden och ska göra dagens algobservation. Under sommaren granskar kommunen sjön en gång i veckan för att kartlägga algsituationen. Hon går till bryggan och sätter vatten i en genomskinlig burk. Hon brukar låta vattnet stå i en timme. Ifall små gröna bollar dyker upp på ytan är det ett tecken på blågrönalger.

– I dag ser det väldigt bra ut. Enligt min ögonbedömning så ser det inte ut att vara blågröna lager här just nu.

Somerkoski säger att det såklart är svårt att bedöma enbart genom att se på vattnet. Ifall man skulle ta ett vattenprov och undersöka det med mikroskop skulle man eventuellt upptäcka någon form av blågröna alger som inte syns med blotta ögat.

Alger i juni

Kommunens alggranskning inleddes i juni och håller på till och med slutet av augusti. Redan i början av sommaren upptäcktes alger i den frodiga sjön.

– Då tog jag ett prov och skickade den för att undersökas ytterligare. Det framkom att det fanns en liten mängd blågrönalger i vattnet.

Somerkoski säger att kommunen följer direktiv de fått av Finlands miljöcentral och granskar vattnet enligt ett system som kategoriserar vattnets tillstånd från noll till tre. Nivå noll betyder att vattnet är algfritt. I nivå ett går det att urskilja pyttesmå gröna bollar i vattenmassans ytskikt och det kan eventuellt också förekomma svaga algränder på vattenytan.

Ifall vattnet är i nivå två finns det rikligt med alger som samlats kring stranden som inte går att missa. Nivå tre innebär att vattnet innehåller mycket rikligt med alger. Stranden skiftar i blågröna färger, eller till och med turkos.

Den här sommaren har Tasträsk varit i kategori ett de flesta veckorna.

Somerkoski vill dock poängtera att dagens observationer inte är någon garanti för att alger inte dyker upp senare under dagen.

– Algsituationen kan förändras mycket fort. Vindförhållandena kan påverka mycket, till exempel om det blåser in mot stranden och samlar alger.

När värmeböljan slår till brukar blågrönalgen sedvanligt öka betydligt. Vanligtvis brukar alger därför dyka upp mot slutet av sommaren då vattnets temperatur stiger och växtförhållandena är optimala för vattenväxtligheten. Men enligt Somerkoski utesluter det inte algblomning också i början av sommaren. I Tasträsk såg man blågrönalger redan i början av juni.

– Blågrönalger är en naturlig del av sjöns ekosystem. Därför är det inte underligt att man upptäcker algblomning redan i början av sommaren.

Invånarna oroliga

Enligt Somerkoski finns det inget entydigt svar på varför algsituationen i just Tasträsk varit så problematisk de senaste åren. Det är en kompott av flera olika faktorer i den frodiga sjön med riklig vattenväxtlighet. Det är såväl sjöns interna som externa belastning som orsakat frodigheten.

– Vi har gjort mycket undersökningar i hopp om att få en förklaring på problemet. Tasträsk är en frodig sjö med bosättning runtomkring och allmän badstrand.

Vattnet i Tasträsk har under flera års tid väckt en del diskussion, speciellt bland invånarna kring sjön i Söderkulla och de som använder sjön för rekreation.

En orsak till övergödningen är näringen i dagvattnet som rinner ner från byggnadsområdena runt sjön. Ari Sirkka, miljöövervakare på Sibbo kommun, säger att dagvattenbassängerna har hjälpt att sakta ner dagvattenströmmen. Men det stora felet gjordes för länge sedan. Tanken att bygga ett bostadsområde kring den vackra insjön var idyllisk. Det man inte insåg från början var vilka konsekvenser de kunde ha på själva sjön.

– Ifall man hade planerat bättre när man började bebyggelserna intill Tasträsk hade man kanske kunnat förhindra att så mycket näring från byggmarkerna hade runnit ner i sjön. Och sjön skulle vara i bättre skick i dag.

Sirkka säger att de är på väg i en bättre riktning och är nu mer noggranna på nybyggena. Inget får byggas vid stranden längre och man försöker undvika asfaltering på tomterna. Kommunen har varit i kontakt med invånarna kring Tasträsk som varit oroliga över vattnets situation.

– Vi har samarbetat med invånarna och tagit deras åsikter i beaktande.

Inget magiskt knep

Orsaken till frodigheten är mångfasetterad. Det finns inget entydigt svar, eller enkel lösning på problemet. Men med hjälp av uppföljningen hoppas kommunen hitta svar på hurdana åtgärder man eventuellt kunde vidta för att bättra vattentillståndet i sjön.

Somerkoski misstänker att Tasträsk lider av syrebrist under vintern vilket leder till att näring frigörs från sedimentet i bottnen och göder algen och bakterierna i sjön. Kommunen planerar därför att placera en syrepump i sjön. Genom att höja syrenivån under vintern kan man kanske förhindra den värsta algblomningen.

– Det är ännu i planeringsskedet. Det krävs ännu fler undersökningar och utredningar för att försäkra att en syrepump kunde vara bra.

Simma enligt egen bedömning

Den allmänna badstranden besöktes aktivt förr då algproblemen inte var så grava. Och den här soliga tisdagsmorgonen hade Somerkoski skymtat två badare på stranden. Det går alltså bra att simma vid Tasträsk, så länge man använder bondförnuft.

Varje simmare som kommer hit måste själv se på vattnet och bedöma ifall det går att simma. Somerkoski säger att det inte är på kommunens ansvar att bedöma vattnets tillstånd för varje simmare som kommer till träsket. Hon rekommenderar att man ska vara försiktig ifall man ser algränder på vattnet. Då ska man inte låta barn, sällskapsdjur eller personer i riskgrupper simma.

– Blågrönalgen i sig är inte giftig men den producerar gift i vattnet som kan orsaka illamående och magproblem ifall man råkar få i sig av vattnet.