Daghemmet i Estbacka är nytt och stort
När Estbacka daghem öppnar efter sommaren, öppnar samtidigt stadens största daghem och enda daghem där allergiker och astmatiker har en egen grupp.
BORGÅ Estbacka daghems två hus har under sommaren fått sällskap av ett tredje. Bygget överlåts till staden den 3 augusti och den 10 är det barnens tur att ta det i användning.
– I nybygget finns det plats för tre nya grupper. Varje grupp har egen ingång och tambur och egna utrymmen, säger övervakaren Arto Eskola.
Gruppstorleken är 21 barn och hittills har daghemmet haft sex grupper. I och med den nya delen växer daghemmet till åtta grupper och blir stadens största, det vill säga till ett daghem för 168 barn.
Tillbygget är bara en del av allt det nya. Samtidigt har daghemmets två andra byggnader, den äldre byggd 1990 och den yngre tio år senare, renoverats och piffats upp så att ytor har målats och inredning förnyats. Köket har byggts om från tillagningskök till utdelningskök.
Lokalitetsdirektör Börje Boström säger att det inte är fuktproblem som lett till renoveringen av de gamla delarna utan att det är fråga om att bygga om för att fylla dagens krav. De skiljer sig märkbart från kraven 1990.
Arto Eskola ger ett exempel. I dagens övervakning kontrolleras byggnadens täthet med hjälp av värmekameror.
Gården
Renoveringen och tillbygget blev inte av i en hast utan är något daghemmet väntat på i många år. Alltsedan 2008 har förskolegrupperna på grund av utrymmesbrist varit tvungna att hålla till i baracker på gården.
– Och i det här fallet talar vi inte om dagens moderna paviljonger utan om verkliga byggbaracker, säger daghemmets föreståndare Anja Huttunen.
Daghemmet har också haft andra problem. Det har byggts på lera och gårdsplanen har på sina ställen satt sig med 70 centimeter sedan 1990. Sättningen har bland annat lett till att avloppssystemet inte fungerar som det ska.
Gårdsplanen stabiliserades i fjol somras. Den har också utvidgats och gamla lekredskap har bytts ut mot nya.
Grönt ljus
Stadsstyrelsen godkände planerna på en tillbyggnad och kostnadsförslaget i fjol höstas.
– Budgeten är 3,6 miljoner euro. Det ger en kostnad på 57 000 euro per vårdplats. Vanligtvis räknar vi med en kostnad på ungefär 33 000 euro per vårdplats. Men i fallet Estbacka ingår en hel del mera än bara tillbyggnaden i priset, säger Börje Boström.
Till det som påverkar kostnaderna är till exempel att daghemmets energiförsörjning har byggts om. Tidigare värmdes husen med naturgas, nu har man gått inför energieffektivitet i form av fjärrvärme och solpaneler.
– Vi måste inte välja energieffektiva lösningar, utan det är fråga om stadens eget val att i allt högre grad använda förnybar energi. Nittio procent av den energi Borgå energi producerar är förnybar.
De salar där barnen leker eller sover har i alla tre hus försetts med golvvärmeslingor som solpanelerna ska producera energi till.
Man har också varit tvungen att påla för att få en stadig grund för tillbyggnaden som dessutom har den sida av huset som vetter mot väg 170 ljudisolerats för att hålla trafikbullret på avstånd.
Gymnastik på nära håll
Anja Huttunen säger att ett stort glädjeämne är att det i tillbyggnaden finns en sal som kan användas för gymnastik. Hittills har man varit att gå eller ibland ta buss för att komma till en idrottssal.
– En gymnastiksal underlättar vardagen för oss alla och speciellt för våra allergiska barn. Vi har till exempel undvikit att vara utomhus när pollensäsongen är som värst.
Hon berättar att ett barn som får plats i allergigruppen måste ha fått en diagnos av läkare. Diagnosen ska förnyas årligen utom i kroniska fall som celiaki eller diabetes. Personalen i gruppen får inte ha pälsdjur hemma.
Hela daghemmet beaktar de allergiska och astmatiska barnen. Man använder parfymfria och allergivänliga rengöringsmedel.
– Vi gör till exempel så att när man torkat av matbordet med en trasa sätts trasan i tvätten. En skillnad mellan allergigruppen och de andra är att i allergigruppen städas det också efter mellanmålet. Men ute på gården är det ingen skillnad, där leker alla med alla.
Hon säger att ett svårt allergiskt barn ställer stora krav på familjen.
– Det är därför vi finns. Vi ska göra det möjligt för föräldrarna att kunna ha ett jobb utanför hemmet.
I daghemmet finns en grupp för allergiker och en reservgrupp som fungerar på samma sätt. En reservgrupp behövs i de fall då någon av personalen i den ordinarie gruppen är sjuk.