Mångsidighet överträffar sömnbrist för sjöbevakaren
I yrket som sjöbevakare skiftar uppgifterna efter vädrets visselpipa. Det handlar om allt från utryckning med snöskoter på vintern till nykterhetskontroller med båt på sommaren.
BORGÅ Motorbåtens enda förtöjning lossar. Den berusade mannen på kajen ser handfallet på när fritidsbåten börjar driva. Såväl förare som passagerare är besökare på Tirmo bluesfestival i Borgå och de är alla väl förfriskade, kanske tillräckligt för att inte kunna knyta sina egna skosnören.
Sjöbevakaren på kajen berättar att de nyss blåste över en promille.
Festivalbesökarna gör ett vingligt försök att flytta båten utan att starta motorn. De lyckas inte. Den berusade mannen ser handfallet på när den obemannade båten börjar driva. Sjöbevakarna i gummibåten räddar situationen och bogserar in båten till kaj.
– 1,0 är gränsen för vad som är tillåtet. Då avbryter vi färden, säger sjöbevakaren Ville Johansson från Borgå sjöbevakningsstation.
Han är 36 år och har arbetat som sjöbevakare i 16 år. För att arbeta som sjöbevakare måste man bland annat ha gjort militärtjänst.
– Man måste också vara sjöbevakarutbildad. Vi är så få personer ombord att alla måste kunna allt. Jag kör inte bara båt utan kan också navigera.
Nykterhetskontroll
En bit bort från Tirmo gästhamn hänger regnet i luften. Det är inte många båtar ute på vattnet i Borgåområdet där patrullbåten ligger och driver i väntan på båtar att kontrollera. Efter en stund syns en fritidsbåt på styrbordssidan och Johansson knäpper sin flytväst innan han går ut på akterdäck och signalerar med stoppskylten att fritidsbåten ska komma långsides.
– Jag skulle vilja se era flytvästar och brandsläckare, säger Johansson och sätter sig på huk vid patrullbåtens reling.
Fritidsbåten, en präktig Targa, och dess förare Tapani Henkola tappar båda storlek i jämförelse med patrullbåten och Ville Johansson i full sjöbevakarmundering med vapen, uniform och skyddsväst.
Fyra flytvästar plockas fram och brandsläckaren godkänns även om Johansson konstaterar att den är i minsta laget och rekommenderar Tapani Henkola att investera i en större. Båtföraren klarar även nykterhetskontrollen utan problem. Men när registreringsutdraget granskas dyker det upp problem. Registerutdraget stämmer inte överens med numret på fartygets utsida.
Johansson ringer operatörerna på ledningscentralen för att kolla upp felet.
– Det är mycket enklare för operatörerna att göra en bakgrundskoll sittande på en stol framför en dator med kaffe i handen, säger han inne i styrhytten på patrullbåten.
Fritidsbåten och patrullbåten byter plats för att undvika att driva på grund. Under tiden kommer svaret från ledningscentralen som informerar om att båttyp och förare stämmer överens men att det är fel nummer angivet på registerutdraget. Johansson informerar Targabåtens besättning som får fortsätta sin båttur.
– Lite mystiskt är det allt. Men troligtvis är det något mänskligt fel. I ett sådant här fall handlar det mer om profilering. De här kändes inte som typiska båttjuvar.
Nykterhetskontroller är en vanlig uppgift i yrket som sjöbevakare men det är inte alla båtförare som är tillmötesgående.
– En del säger: "jag kan köra båt på fyllan minsann" även om vi ser direkt att personen inte är i kördugligt skick.
Sjöbevakningen gör då två kontrollmätningar som visar om berusningen är stigande eller avtagande. Men för att kontrollen ska hålla juridiskt så måste ytterligare en mätning göras med en precisionsmätare. Då måste de tillkalla polis eller så blir det att åka till stationen.
Gränsbevakning och sjuktransporter
Också gränsbevakning hör till sjöbevakarnas uppdrag.
– Gränsbevakning har alltid varit aktuellt men nu när det sker mer aktivitet på Östersjön så patrullerar vi oftare även om själva undervattensbevakningen sköts av försvaret, säger Ville Johansson.
Sjöbevakningen har dessutom avtal med räddningsverket om att sköta sjuktransporter i skärgården. Den stressigaste perioden börjar vanligtvis vid midsommar och fortsätter sedan till skolstarten i augusti. Då kan sjöbevakarna få ta sig an från benbrott, hjärtattacker, allergier, vätskebrist och getingsting till slag i huvudet.
– Vi är sjukvårdsutbildade och har i princip en utrustad ambulansbåt men om det är möjligt så tar vi med ambulanspersonalen ombord. Det är det allra bästa men det är inte så hemskt ofta det går.
Svåra olyckor
Tidigare i sommar fick sjöbevakningen in ett larm om en allvarlig olycka.
– Vi var mitt i en övning men tvingades avbryta.
Det visade sig vara en drunkningsolycka som denna gång slutade olyckligt.
– Inte blir man van vid döda människor. När det är vuxna så är det en sak men en helt annan när det gäller ett barn som i det här fallet, säger Ville Johansson och fortsätter:
– Sjöbevakningen är ofta första och sista myndighet på en olycksplats.
Nätterna kan därför bli ganska långa med sömn på bara en timme eller två. Det är inte heller ovanligt att människor väntar in till sista stund med att ringa efter hjälp.
– De mår dåligt på kvällen och tänker att: "vi ringer inte nu", och så ringer de klockan fyra på natten när alla sover. Då tar räddningsarbetet extra lång tid. Bättre vore det om folk ringde i god tid, säger Ville Johansson.
Men trots långa nätter och stressig sommar så härdar Johansson ut genom att intala sig själv att sommarsäsongen är kort. Under hösten och vintern blir det lugnare tempo med mycket service och vinterunderhåll.
– Men långtråkigt har jag nog aldrig haft. Det finns så långa listor på jobb att göra och nu har det varit många häftiga vintrar där man får köra snöskoter och det är skojigt som omväxling, säger Ville Johansson.
Fakta
Sjöbevakningen kontrollerar också jakttillstånd, fisketillstånd och vapenlicenser.
Vid brand på öar bistår de brandkåren.
Sköter provtagning vid oljeutsläpp.
Assisterar polis vid behov.
Sjöbevakningen har lagstadgat ansvar för att leda sjöräddningsoperationer.
Borgå sjöbevakningsstation utför 130–150 utryckningar per år.
Utbildningskrav: militärtjänst och grundexamen i gränsbevakning samt specialistutbildning till sjöbevakare på gräns- och Sjöbevakningsskolan.