Neste firar femtio på finska
I höst fyller Nestes raffinaderi i Borgå 50 år. Det firar bolaget med att bjuda alla anställda på fest, men inbjudningarna skickas ut bara på finska och engelska.
BORGÅ Höstens festligheter har planerats i ett år. Alla i Borgå som jobbar för Neste har bjudits in tillsammans med sina respektive. Det totala antalet gäster kan nå upp till mellan tre- och fyratusen personer, så alla ryms inte på samma fest. Därför ordnas en handfull tillställningar på Konstfabriken i september och oktober.
– Det blir lite musik, god mat och några tal, berättar Osmo Kammonen, chef för kommunikation och varumärkesmarknadsföring på Neste.
Inbjudningarna har sänts ut per post och dessutom kan gästerna bekanta sig med festligheterna via en nätsida de fått tillgång till. All information finns ändå bara på finska och engelska, svenskan fattas helt.
– Vi har alltid gjort så, säger Kammonen.
Gammalt beslut
Kammonen säger att man i bolaget redan för cirka tio år sedan beslutat att två språk får räcka. Finska och engelska är de officiella språken man använder. Någon förändring kommer knappast att ske.
– Jag har inget emot svenska. Vi har anställda som talar holländska och estniska, då borde ju all information finnas på de språken också.
Att svenska, till skillnad från holländska och estniska, är ett av Finlands nationalspråk tar Neste inte i beaktande. Finska staten äger 50,1 procent av bolagets aktier.
Markus Österlund som är folktingssekreterare på Folktinget berättar att statsägda bolag enligt språklagen ska betjäna och informera allmänheten både på finska och på svenska i den omfattning det behövs med tanke på verksamhetens art. Att skicka ut inbjudningar till en privat fest, som inte riktar sig till allmänheten, ligger strikt taget inte inom ramarna för språklagens krav.
– Men eftersom Neste fungerar på ett tvåspråkigt område i Östnyland skulle det vara vettig etikett att bjuda in både på svenska, finska och engelska, säger Österlund.
Använd svenskan!
I våras väckte Itella uppståndelse bland den svensktalande befolkningen. Många gladdes då Itella på nytt blev Posti, men något föll bort på vägen – det svenska namnet Posten. Svenska språknämnden i Finland uppmanade då medier att använda Posten och Posti Group Abp – att ta i bruk namnet som svenskt parallellnamn. Senare orsakade bolaget uppståndelse då det delade ut reklamblad som var enbart på finska, och hundratals människor skickade tillbaka dem.
Österlund berättar att det också hos Finavia, det statsägda bolag som ansvarar för säkerhetskontrollerna vid de finska flygplatserna, har funnits brister i den svenska betjäningen.
– Eftersom Finavia utövar offentlig makt, faller verksamheten inom ramen för språklagens krav och betjäning ska därför ges på svenska. Folktinget har agerat i den här frågan och Finavia har insett att de måste ge svensk service, säger Österlund.
Enligt honom har läget under de senaste åren inte förändrats vad gäller betjäning på svenska hos statsägda bolag. Privatägda företag får välja själva om de vill använda svenska eller inte och Österlund påminner om att var och en har ett ansvar för språket:
– Vill man ha service på svenska så gäller det att utnyttja service på svenska. Många företag för statistik på antalet kunder på företagets webbsida och om till exempel bara en procent av kunderna besöker den svenska sidan kan företag uppleva att det inte är motiverat att erbjuda tjänster på svenska.