Utredningsman talar för en vårdreform med starka områdesenheter
Inte för stora omställningar på en gång, hellre ett steg åt gången.
HELSINGFORS/BORGÅ Stadsrådet Rolf Paqvalin, tidigare stadsdirektör i Kervo, har blivit klar med sitt uppdrag att utreda olika alternativ för vårdreformen och deras inverkan på social- och hälsovården i kommunerna i Mellannyland. Utredningen omfattar Hyvinge, Träskända, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs och Tusby.
Paqvalin anser att det bästa sättet att nå målen i regeringsprogrammet och samtidigt trygga invånarnas möjligheter att påverka tjänsterna är att inom det självständiga vårdområdet Nyland grunda starka områdesenheter med ansvar för socialtjänster, primärhälsovård och specialiserad sjukvård på grundnivå, alltså sådan vård till exempel Borgå sjukhus står för. Hucs och dess kompetenscenters ställning och verksamhet ska inte få äventyras av reformen, inte heller de av Hucs enheter som producerar medicinska och andra tjänster för hela Nyland.
Om man utgår från befolkningsantalet är Nylands andel av den offentliga sektorns sparmål ungefär en tredjedel, det vill säga 1,2 miljarder euro. Antalet anställda inom social- och hälsovården i Nyland är större än 50 000. Ett självständigt vårdområde av Nylands storlek kräver andra arrangemang för ledning och förvaltning än på andra håll i landet. Först i ett senare skede kunde man övergå till en gemensam finansieringsmodell.
Snabbt
– Utredningen gjorde jag för de mellannyländska kommunerna, men i arbetet fanns också en tanke om att modellen, åtminstone till vissa delar, ska gå att tillämpa i östra eller västra Nyland.
Paqvalin anser att de mellannyländska kommunerna bör inleda grundandet av områdesenheten så snart som möjligt även om vårdreformen skulle träda i kraft först 2020. På så sätt nås en del av sparmålen tidigare. En områdesenhet med en förvaltning väntas sänka kostnaderna för social- och hälsovården med 3–7 procent årligen, det vill säga 22–49 miljoner. När enheten dessutom går in för att tillämpa de enskilda kommunernas bästa verksamhetsformer uppstår en årlig besparing på minst 3 procent.
– Områdesenheterna behövs också för att strukturen på social- och hälsovården i de nyländska kommunerna varierar kraftigt, likaså kostnaderna. I Helsingfors är kostnadsnivån så hög att nivån först måste sänkas till den i övriga Nyland.
Rolf Paqvalin säger att förändringar alltid medför motstånd, men att en av fördelarna med hans modell är att den fäster stor vikt vid att tjänsterna är lättillgängliga för invånarna. Han tror också att det bland kommunerna finns beredskap att acceptera betalningsandelarna.
Utredningsarbetet leddes av en politiskt tillsatt styrgrupp. Gruppen ska ta ställning till rapporten och åtgärdsförslagen den 17 augusti. Rolf Paqvalin säger att rapporten utarbetats i samförstånd med styrgruppen.