Heta känslor om glesortsbyggen
Populismanklagelser framfördes på olika håll och man myntade till och med ett helt nytt begrepp när motionen om stomlägenhetsprincipen togs upp i fullmäktige.
SIBBO Stomlägenhetsprincipen tar avstamp från år 1959 då bygglagen infördes och parceller som brutits ur stomlägenheterna efter det minskar byggrätten. Det har lett till att byggrätten i vissa fall tagit slut på områden som annars skulle vara lämpliga för bebyggelse, till exempel i byar där det finns tillgång till kommunalteknik.
I sitt bemötande av stomlägenhetsmotionen konstaterade kommunstyrelsen den andra juni att juridiska expertutlåtanden fastslår att det finns rättspraxis som tillåter en byggnadsdimensionering som inte är baserad på stomlägenhetsprincipen och att det inte finns några jurisdiska förpliktelser att tillämpa principen på delgeneralplaneområden. Men om stomlägenhetsprincipen inte tillämpas måste likabehandlingen av markägare tryggas på annat sätt. I Norra Paipis, där man gör upp nästa bydelgenerelplan, ska Sibbo därför implementera en byggnadsdimensionering baserad på zoner. När zonerna definieras tar man i beaktande natur- och kulturvärden samt bland annat närheten till skola, vattenledningar och kollektivtrafik. Markägare ska få byggrätt på ett jämlikt sätt inom respektive zon i planen.
I fullmäktige var ledamöterna glada över att man efter åratal av diskussioner nu äntligen verkar komma till skott när det gäller att förändra tillämpningen av stomlägenhetsprincipen.
SFP:s Kaj Lindqvist säger att alla är enhälliga om att byarna bör utvecklas.
– Men stomlägenhetsprincipen från 1959 är i många fall ett hinder. Områden kan uppfylla alla andra krav om byggande men på grund av stomlägenhetsprincipen får man inte bygglov.
Även Sini-Pilvi Saarnio från De Gröna understöder att byggnationen i byarna förtätas. Men hon är misstänksam till formuleringen i styrelsens bemötande som lyder "för dimensioneringen i glesbygden som ligger utanför byarna söker man en möjlighet för en justering uppåt".
– Här talas det om att bygga på glesbygden. Enligt De Gröna ska vi förtäta byarna, men det är inte ändamålsenligt att sprida ut bebyggelsen. Det är illa både för miljön och den kommunala servicen. Formuleringen i bemötandet är otydligt och ger utrymme för tolkningar: Ska vi alltså börja bebygga urskogen? Vi vill att ärendet återremitteras till styrelsen så att formuleringen kan förtydligas.
Förslaget stöter på patrull i de andra grupperna och rösterna föll 40–3 för en fortsatt behandling. Heikki Vestman som leder den samlingspartistiska gruppen säger att det är synd att De Gröna vill återremittera ärendet på grund av en enda mening.
– Det är klart att vi vill öka bebyggelsen även utanför byarnas centrum. Det har många gånger framförts önskemål om att det måste bli enklare att få bygga i runtom i kommunen. Men vi ska inte skjuta med en hagelbössa, det finns färdig infrastruktur även utanför byarna som vi kan dra nytta av.
Även Kaj Lindqvist motsätter sig en återremittering och säger att han inte förstår De Grönas oro.
– Till exempel i Box finns både vatten och avloppsrör trots att området kan kallas för glesbygd. Vi ska inte skuldbelägga folk som bor på glesbygden och jag vet att det finns många gröna som bor utanför byarna som inte anser att de utgör en belastning för miljön. Så den här oron över att bebyggelsen sprids ut verkar vara något som förekommer främst bland "citysöderkullagröna".
Hans ord väcker stor munterhet i samlingen men Sini-Päivi Saarnio säger att det är populism att påstå att De Gröna vill skuldbelägga folk som bor på glesbygden. Hon får i sin tur som svar att det är populistiskt att hävda att Sibbo skulle börja bebygga urskogen.
För att precisera vad som gäller för områden utanför delgeneralplaneområden föreslår Heikki Vestman att en kläm läggs till i protokollet. Enligt den ska man fram till det första fullmäktigemötet nästa år utreda de juridiska förutsättningarna och alternativen att justera byggnadsdimensioneringen uppåt för områden på glesbygden som inte omfattas av en delgeneralplan.
Hans förslag väcker frågor om hur generalplanen för 2025 påverkas av klämmen och om den alls är nödvändig. Heikki Vestman vidhåller att det är viktigt att utreda hur landet ligger.
– Tidigare sades det att stomlägenhetsprincipen måste tillämpas även på delgeneralplaneområden men nu visar flera utlåtanden att det inte är så. Nu kan vi utreda vad som gäller för områden på glesbygden som inte omfattas av en delgeneralplan.
Kommunens tjänsteförrättande utvecklingsdirektör Pekka Söyrylä säger att delgeneralplanen för Norra Paipis, som ska utgå från den nya zonplaneringen, säkerligen kommer att bli prövad i rättsinstanser av Närings- trafik- och miljöcentralen.
– Så jag tycker att vi inte ska gå för fort framåt innan vi vet vad som gäller.
Även kommundirektör Mikael Grannas vill framföra några synpunkter.
– Det är viktigt att vi sätter all energi på delegeneralplanen för Norra Paipis. Den kan bli lidande om vi fokuserar på annat. I regeringsprogrammet står det bland annat att NTM-centralernas roll ska försvagas, vi ska vänta och se vad det innebär i praktiken.
Klämmen fick ändå stöd av alla grupper förutom den gröna.
Fullmäktige antecknade ärendet för kännedom som ett tecken på att styrelsens bemötande av motionen även tillfredsställde fullmäktige.