Effektivare lastning är Valkoms trumf
I hamnen i Lovisa har man trissat upp arbetstempot med tiotals procent sedan förra våren. Det kan behövas, eftersom man i Fredrikshamn tagit upp konkurrensen om Valkomhamnens viktigaste produkt.
LOVISA – Det här är vår konkurrensfördel, ropar Tiina Vepsäläinen, vd för Lovisa hamn.
Hon får skrika ordentligt för att överrösta ljudet från arbetsmaskinerna med vilka stuvarna lastar virke på fartyget Timberland. Redan samma kväll ska den 153 meter långa kolossen vända fören mot Alexandria i Egypten.
När man ser på lastningsarbetet är det lätt att förstå vad hon menar. Stuvarna arbetar ihop som ett väloljat maskineri: knappt har lyftkransföraren lyft upp en virkesbal från lastningsplatsen innan en truck kör fram med en ny.
- När man räknar med både land- och vattenområdet är hamnen i Valkom 86 hektar stor.
- Ungefär hundra personer arbetar på området. De största företagen är hamnoperatören Lovisa Forwarding & Stevedoring LFS, Suomen Viljava och Cargo Connection.
- De viktigaste produkterna är virke, spannmål och cement.
– Förra sommaren introducerade hamnoperatören Lovisa Forwarding & Stevedoring (LFS) ett system för att följa med lastnings- och lossningsarbetet. Sedan dess har lossningen av lastbilar försnabbats med 50 procent och lastningen av fartyg med 20–30 procent. Allt beror på stuvarnas yrkesskicklighet, vi har inte köpt någon ny utrustning. De vill visa vad de duger till i den nya konkurrenssituationen.
Sjunkande siffror
På Tiina Vepsäläinens kontor på andra våningen i hamnhuset är det tyst och lugnt. Med sin dator letar hon fram statistik över hamnen.
– I fjol gick 943 000 ton fraktgods via oss. Av det gick 744 000 ton på export och 199 000 på import. Totalt sett var vi i fjol den nittonde största hamnen i Finland, men när det gäller den traditionella virkestransporten var vi störst i landet.
Det här året har ändå börjat i dystrare tecken och den viktiga virkesexporten har minskat ordentligt. Under perioden januari–maj var den 41 procent lägre jämfört med samma period i fjol. Vepsäläinen säger att det finns flera förklaringar till de dalande siffrorna.
– Början av fjolåret var exceptionellt bra för virkesexporten. Valutakurserna var gynnsamma och efterfrågan var stor i Nordafrika och i länderna kring Medelhavet. Nu har läget normaliserats. Men en annan orsak är att ett par personer i nyckelposition har lämnat LFS och startat konkurrerande verksamhet i hamnen i Fredrikshamn. Men det går jag inte närmare in på.
Med den upptrissade arbetstakten vill hamnen i Lovisa erbjuda konkurrenskraftiga lastnings- och lossningstider jämfört med den nya konkurrenten, och Tiina Vepsäläinen säger att man även utvecklar verksamheten på andra håll. Till exempel lämnade den största spannmålslasten hittills hamnen i Valkom i slutet av april när fartyget Osogovo styrde mot Spanien med 25 000 ton kvarnvete ombord. Men för att spannmålsexporten ska kunna få en större betydelse måste lagerkapaciteten byggas ut. Företaget Suomen Viljavas betongsilo är trettio år gammal och rymmer 60 000 ton spannmål. Det räcker till knappt tre fartyg i samma storleksklass som Osogovo.
– Suomen Viljava har planer på en ny metallsilo och hamnen ska förbättra kajerna och transportanordningen. Men någon tidtabell är ännu inte fastställd. På längre sikt hoppas jag att vi kan fördjupa farleden till hamnen. Då kan vi ta emot ännu större fartyg med full last."
Möjligheternas hamn
I väntan på de större investeringarna letar hamnen i Lovisa efter nya produkter som kan transporteras och lagras på området. Men det allmänt svåra ekonomiska läget gör arbetet att hitta samarbetspartner mer krävande.
– De nya produkterna kan vara till exempel råmaterial för industrin, färdiga produkter, eller så kan hamnen fungera som ett distributionslager. Bland annat på Lahti Energias tidigare kollager finns det gott om plats för nya företag. Hamnens läge är bra eftersom farleden hit är kort, motorvägen är nära och det finns järnvägsförbindelse till området. Här finns ungefär sex kilometer privat järnväg. Den här veckan kommer vi att delta i transport- och logistikmässan Logistiikka-Kuljetus 15 för att marknadsföra hamnen.
Vepsäläinen säger att hamnens framtid inte är beroende av att man lyckas hitta nya produkter men att det skulle vara bra för det lokala näringslivet.
– Hamnen har stor betydelse för sysselsättningen i Lovisa, både direkt för stuveriföretagen i hamnen och indirekt till exempel för transportfirmornas underleverantörer. Hamnens ekonomi är ändå stabil, och att virkestransporterna minskar har inte en avgörande betydelse.
Logistikingenjören Tiina Vepsäläinen blev officiellt vd för hamnbolaget i december i fjol. Men redan i mars samma år blev hon tjänsteförrättande hamndirektör för Lovisahamnen som ännu i det skedet hörde under stadens förvaltning.
– Man visste att hamnen skulle bolagiseras på grund av EU:s konkurrensbestämmelser. Hamnbolaget inledde sin verksamhet den 1 september och idén var att den nya bolagsstyrelsen skulle få välja sin vd själv. Därför fungerade jag som tjänsteförrättande vd innan jag blev ordinarie den första december.
Eftersom hon upplevt både affärsverks- och företagstiden kan hon jämföra hur de båda verksamhetsformerna fungerar.
– Beslutsfattande har blivit mycket smidigare. Nu kan styrelsen fatta beslut om saker som förr skulle gå igenom den kommunalpolitiska processen.
Tiina Vepsäläinen deltar även i annan branschrelaterad verksamhet. Hon representerar de små hamnarna i kommittén som förbereder valet av ny styrelse för Finlands hamnförbund 2017 och hon sitter med i styrgruppen för forskningscentralen Merikotkas hamnprojekt vars mål är att minska hamnarnas kolavtryck.
– Vi ska utveckla ett system med vilket man kan följa med energikonsumtionen och välja alternativ med så litet koldioxidavtryck som möjligt. Ett par intressanta frågor för Lovisa är om det lönar sig att börja använda jordvärme i hamnhuset och hur vi kan hålla hamnbassängen isfri mer energieffektivt. Ännu finns inga resultat men arbetet har påbörjats.