Borgå saknar 20 miljoner
Varifrån ta 20 miljoner euro? Den frågan måste staden lösa. Budgetramen för nästa år innehåller nämligen ett så här stort finansieringsunderskott.
BORGÅ Stadsstyrelsen behandlar förslaget till budgetramen för år 2016 vid sitt möte nästa vecka. Därefter är det sektorernas tur att börja räkna. Detaljerna blir tydligare när budgetberedningen framskrider under de närmaste månaderna.
– Underskottet är stort, det motsvarar över två procentenheter i kommunalbeskattningen, säger finansdirektör Raija Vaniala.
Det kan täckas genom att minska utgifter, öka avgiftsinkomster, höja inkomstskatte- eller fastighetsskattesatser eller genom att ta mera lån.
– Budgetramen innehåller inte riktlinjer som strukturgruppen har ritat upp och inte heller anpassningsåtgärder som ingår i det nya regeringsprogrammet. Vi kommer att beakta dem i den fortsatta beredningen av budgeten, påpekar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.
Stadsfullmäktige beslutar om riktlinjerna i augusti. Regeringens propositioner blir också konkretare i slutet av sommaren efter budgetförhandlingarna.
Stigande kostnader
Verksamhetsutgifterna ökar med cirka 0,4 procent till drygt 347 miljoner euro. Koncernledningens, stadsutvecklingens och räddningsverkets utgifter förblir oförändrade och bildningssektorns utgifter ökar med 0,2 procent.
Social- och hälsovårdssektorns ram har höjts med knappa 0,8 procent, med cirka 1,5 miljoner euro. Handikapptjänsternas kostnader stiger till följd av ökat klientantal och ökade subjektiva rättigheter. Ansvaret för finansieringen av långtidsarbetslösheten överfördes för ett år sedan från stat till kommuner, och kostnaderna stiger till följd av att arbetslösheten ökar och att arbetslöshetsperioderna blir längre.
Stadens skatteinkomster förutses minska med cirka 2 procent. Kommunalskatten förväntas växa långsamt men samfundsskatteintäkterna minskar fortfarande. Samfundsskatteintäkterna för år 2016 och 2017 förväntas minska ännu mer, med cirka 5 miljoner euro under båda åren.
Fastställs i november
Nettoinvesteringarna för nästa år är nästan 31 miljoner. För husbyggnad har staden i ramen reserverat 21 miljoner euro, för kommunteknik 6 miljoner och för markanskaffning en miljon. Årsbidraget försvagas till 10,7 miljoner, det vill säga investeringarna är 20 miljoner euro större än årsbidraget.
– Enligt stadsstrategin kan Borgå uppta lån endast för projekt som ger mera inkomster eller för projekt som strävar efter att rationalisera tjänstenätverket så, att kostnaderna minskar, förklarar Jukka-Pekka Ujula.