Språkbeslut ger överraskande följder
Den nya läroplanen kan ge färre alternativ till undervisning i svenska för de finska eleverna, åtminstone på orter med små lågstadieskolor.
ÖSTNYLAND – Det här var inte avsikten med den nya tidigarelagda språkundervisningen, suckar Bob Karlsson på Utbildningsstyrelsen. Beslutet togs av regeringen redan 2012. Redan då diskuterade vi visserligen att det kan bli svårt att i de mindre lågstadieskolorna hitta klasslärare som klarar av att undervisa i svenska.
– Men inte kunde vi då förutse att den tidigarelagda obligatoriska svenskan kan leda till att kommuner vill slopa den frivilliga svenskan från årskurs fyra.
Den nya läroplanen träder i kraft hösten 2016. I läroplanen ingår en bestämmelse om att det så kallade B1-språket, i finska skolor oftast obligatorisk svenska, ska påbörjas redan i sjätte klassen. I dag börjar man undervisa obligatorisk svenska i sjuan.
– Tanken är bra, säger Karlsson. Ju tidigare man börjar med nya språk, desto bättre. Barnen är mer mottagliga ju yngre de är.
– Personligen tycker jag att man kunde ha tidigarelagt svenskan ännu mer. Dessutom blev beslutet haltande eftersom man inte gav ämnet fler timmar än det har i dag. Sex veckotimmar fördelas nu så att eleverna har två veckotimmar i sjuan, åttan och nian. Från hösten 2016 ska sex veckotimmar fördelas på fyra år.
I många kommuner är skiljelinjen mellan årskurs sex och sju en skiljelinje mellan en mindre lågstadieskola och ett betydligt större högstadium. I högstadiet finns det ämneslärare, i lågstadiet klasslärare.
Om lågstadieskolan behöver tilläggsresurser för den obligatoriska svenskan i sexan kan den frivilliga svenskan i fyran få stryka på foten.
Det här kan man se exempel på i Borgå där den finska utbildningsdirektören Jari Kettunen i sitt eget förslag till nytt språkprogram har plockat bort svenskundervisningen från den språkpalett som erbjuds eleverna som frivilligt tillval i fyran.
Om utbildningsdirektörens förslag blir beslut är ännu inte klart. Lärare och föräldrar har vaknat till insikt om vad som håller på att ske och proteststormen växer.
Många väljer svenska
Alla Borgåbeslutsfattare är verkligen inte heller med på noterna.
Markku Välimäki, Saml, har ingen förståelse för det nya förslaget.
– Vi kan se på statistiken hur föräldrarna tänker och värderar det svenska språket i Borgå. En stor del av de finska eleverna väljer i dag frivillig svenska. Varför ska man då göra det omöjligt att välja just det språket, av de fyra alternativen som ges i dag?
– Om man startar tidigare med svenskan, just i fyran, så kan man välja andra, främmande språk senare och ha bättre förutsättningar att lära sig också dem. Det har stor betydelse för de unga att de behärskar svenska i Östnyland, både med tanke på sommarjobb och senare arbetstillfällen.
Välimäki anser att frågan om frivillig svenska borde vara ett ärende för inte bara den finska utbildningssektionen.
– Så här stora förändringar i språkprogrammet måste behandlas också på en högre nivå i beslutsapparaten.
SFP:s Mikaela Nylander betonar att frågan om språkval i de finska skolorna i Borgå främst måste vara en fråga för de finskspråkiga familjerna.
– Det handlar ju om deras bedömningar och val.
– Men viss har frågan också en allmänt samhällelig dimension och då frågar jag mig hur Borgå som genuint tvåspråkig stad ens kan överväga att inte erbjuda familjerna möjligheten att välja frivillig svenskundervisning för sina barn. Det är ett mycket ogenomtänkt förslag, tycker jag.
Nylander påpekar att också hon tycker att det är bra att det finns ett rikligt språkurval, som nu i Borgå där de finska eleverna kan välja mellan svenska, franska, tyska och ryska i fyran.
Statistiken visar att närmare 40 procent av alla finska elever i Borgå i dag väljer svenska som A-språk, går i språkbad eller väljer frivillig svenska i fyran.
– Om man gör så här stora förändringar i språkprogrammet som nu är på förslag så måste de föregås av en ordentlig debatt, säger Mikaela Nylander.