Östnyländska glasögonen finns kvar
Harry "Hjallis" Harkimo (Saml) kommer att ha insynen, Mikaela Nylander (SFP) den politiska erfarenheten. Östnyland bevakas nu från två håll. Lösenordet är samarbete.
HELSINGFORS/ÖSTNYLAND Vardagen för den nya riksdagen har ännu inte infunnit sig på allvar. Nyinvalda riksdagsledamoten Harry Harkimo sitter ändå hemvant i sitt arbetsrum i Lilla parlamentet.
– Det finns inte så mycket att göra ännu. Jag deltar i möten, läser e-post, föreläser för olika grupper och bekantar mig med huset.
Han upplever inte att han stigit in i en helt ny värld.
– Politik är inte alls främmande för mig. Jag har ett stort nätverk också bland politiker och har varit politiskt aktiv på olika sätt, exempelvis i samband med Sauli Niinistös presidentvalskampanj. Leena (ex-hustrun) och jag har alltid diskuterat politiska frågor. Det enda som är riktigt nytt är det här huset, där det är lätt att tappa bort sig.
Han får tiotals e-postmeddelanden per dag om allt mellan himmel och jord. Människor och organisationer tar kontakt i hopp om av få politisk draghjälp.
– Det gäller förstås att välja ut frågor man vill satsa på. Ensam kan man heller åstadkomma någonting.
Upptagen person
Under intervjun ringer telefonen många gånger. Hjallis är en upptagen man med många järn i elden.
– I kväll ska jag föreläsa i Vanajanlinna, en mängd företagare är på plats.
Två, eller egentligen tre riksdagsledamöter är östnylänningar om Centerns Juha Sipilä räknas som Sibbobo. Sipilä och Harkimo bor för övrigt grannar.
Pirkko Ruohonen-Lerner (Sannf) blev ju också invald i riksdagen men valde EU-parlamentet.
Nytt för Mikaela Nylander är att hon under de närmaste fyra åren representerar ett oppositionsparti. Även om inga slutliga beslut fattats är det ju så gott som klart att regeringspartierna är bara tre till antalet, Samlingspartiet, Sannfinländarna och Centern.
Nylander medger att situationen är utmanande för Svenska folkpartiet.
– Vi måste orientera oss som oppositionsparti och hitta nya kanaler och sätt att jobba. Vi går miste om insynen och inflytandet i regeringen. Det är här olika slags samarbete kommer in starkare än förr.
Viktigt samarbete
Nylander är visserligen van vid att samarbeta med kolleger från andra partier.
– Till exempel Leena Harkimo (Saml) och jag jobbade mycket tillsammans. Hon ställde verkligen upp för det svenska på ett sätt som kanske inte alltid kom fram tydligt nog i offentligheten. SDP:s Klaus Hellberg var också en god samarbetspartner under sin tid som riksdagsledamot.
På frågan om hon jobbat mycket ihop med Pirkko Ruohonen-Lerner svarar hon nej.
– Samarbetet har tyvärr varit obefintligt.
Harry Harkimo säger att han givetvis känner sig som östnylänning och bryr sig om regionen även om en riksdagsledamot oftast arbetar med frågor som sträcker sig över regionala gränser.
– Svenskheten är också otroligt viktig för mig, den kommer jag att arbeta för. Nog kan man lobba och jobba för svenska frågor trots att man inte är SFP:are, slänger han och tillägger med ett skratt att det till och med kan vara effektivare.
Han är öppen för samarbete med exempelvis Mikaela Nylander i frågor där det är nyttigt och önskvärt.
Hon är väldigt glad för att kollegan signalerar så här.
– Det är viktigt med riksdagsledamöter som har inte bara östnyländska glasögon utan också svenska. Många frågor har regionala dimensioner.
Språk och region
Snart fattas beslut om exempelvis tingsrätter och magistrater.
– Vi måste jobba för att de fysiskt hålls kvar i Borgå även efter eventuell fusion. Vi såg vad som hände när larmcentralen flyttades till Kervo. Språkliga problem förekommer fortfarande på grund av att orten inte är naturligt tvåspråkig. Språkliga och regionala intressen går hand i hand, påpekar Nylander.
Hon är övertygad om att ett samarbete med bland annat Hjallis Harkimo kan vara fruktbart.
– Han hör ju till dem som kommer att ha den viktiga insynen. Jag igen vet vilka frågor som nu i rask takt faller på bordet, känner till bakgrunden och hur man måste jobba för att kunna släcka bränder i tid. Vi kan komplettera varann.
Att känna till beredning i ett tidigt skede är viktigt. Hon ger två exempel.
– När metropolfrågan bereddes skrevs det in formuleringar om att Borgå hör till metropolen. Jag kunde agera och formuleringen ändrades så, att staden själv kan välja om den vill vara med eller inte. Utan insyn hade jag inte kunnat granska saken med östnyländska ögon i tid.
Jourförordningen var en annan fråga.
– Skrivningen om tusen förlossningar per år kunde ha resulterat i katastrof för de små sjukhusen och våra ministrar protesterade. De blev i minoritet men frågan diskuterades och detta hade säkert senare betydelse då Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt anhöll om dispens.
Nu sitter SFP inte med i den politiska kärnan och man behöver allierade över partigränserna för att kunna påverka.
Tippade rätt
Harkimo tippade i ett tidigt skede rätt när han tillfrågades om de kommande regeringspartierna.
Han tror på förnuftiga beslut och samarbetsvilja.
– Juha Sipilä jobbar bra. Han är van vid att leda bolag och människor och den här sortens ledarskap behövs.
Själv är Harry Harkimo ju också känd som en handlingskraftig person som talar klarspråk. Han har inte för avsikt att ändra stil.
– Det spelar ingen roll om jag är "politiskt korrekt" eller inte. Jag är jag också i politiken.
Han vill inte i detta skede redogöra för något slags programförklaringar utan väntar på resultatet av regeringsförhandlingarna och att det egentliga jobbet startar.
Han påpekar ändå att vi lever i en totalt annorlunda värld än tidigare.
– Finländarna måste begripa den här saken. Stora Nokia finns inte längre och skogsindustrin har dykt. 25 stora bolag står för största delen av exporten och företagen låter bli att investera. Vår kostnadsnivå är helt enkelt för hög.
Han anser att facken helt enkelt måste inse att varje företag måste ha rätt att bestämma om sina egna angelägenheter, också löner. Detta är enda sättet att komma på fötter igen.
– Exempelvis i Sverige har man insett detta, varför inte här?
Något idealkoncept för en bättre framtid finns inte.
– Vi måste fatta beslut som vi tror på och justera dem vid behov.
Han framhåller att trots svåra beslut som berör precis alla finländare, tar det flera år att nå synliga resultat.
Debatten kring Sannfinländarnas Toimi Kankaanniemis Facebookagerande är som hetast när vi besöker riksdagen. Harry Harkimo vill inte gå in på den här frågan även om han tycker att medierna i dag sysslar för mycket med att gräva i folks privatliv.
Själv är han van vid offentlighet av olika slag och tror inte att riksdagsjobbet medför någonting nytt i detta hänseende.