Transportföretagare häller bränslet i samma tank
Nästa lördag firar föreningen Borgå transportföretagare sitt 70-årsjubileum. Evenemanget blir även en fusionsfest mellan föreningarna i Borgå och Lovisa. I kontrast till festligheterna går ändå stämningarna inom branschen i moll och listan på reformönskemål är lång.
BORGÅ/LOVISA För alla vänner av stora bilar finns det mycket att se vid Konstfabriken nästa lördag när föreningen Borgå transportföretagare bjuder på fest mellan klockan 10 och 14. Både moderna bilar och fordon från gångna tider finns framställda och Rahtarit rf och utbildaren Suomen Ammattiliikenneakatemia berättar om branschen.
– Folk som är intresserade får åka lastbil, vi har samarbetspartner på plats såsom bil- och släpvagnstillverkare samt bränsleleverantörer. För barnen finns också en hoppborg. Festligheterna avslutas med en jubileumsmåltid för medlemmar och samarbetspartner. Då delas förtjänsttecken ut till dem som varit i branschen över 25 eller över 35 år.
Magnus Ek, Borgåföreningens tidigare ordförande och nuvarande styrelsemedlem, säger att föreningarna i Borgå och Lovisa kommer att delta tillsammans i festen men att det exakta datumet för när föreningarna fusioneras ännu är oklart.
– Föreningarna Borgå transportföretagare och Östra Nylands yrkesbilister slås samman någon gång nästa år. Ordförande blir Antti Koivisto som nu leder Borgåföreningen.
Ek säger att bakgrunden till fusionen är att föreningarna vill stärka sin ställning inom den regionala föreningen Södra Finlands transportföretagare som i sin tur hör till Finlands Transport och Logistik SKAL. Huvudorganisationen har ungefär sextusen transportföretagare som medlemmar.
Mer än ett jobb
Det var 1989 som Ek, efter flera år på lastbilstillverkaren Volvos Finlandsimport, själv satte sig bakom ratten. Liksom i många andra familjer gick föraryrket i arv, Eks pappa hade tidigare varit lastbilsförare.
Med sin långa erfarenhet vet han alltså vad han talar om när han berättar om branschens fördelar och utmaningar inför framtiden.
- Föreningen Borgå transportföretagare grundades den 18 maj 1945. Till en början verkade man under namnet Borgå yrkesbilister och även taxiföretagen var medlemmar.
- 1957 gick lastbilsföretagarna och taxiförarna skilda vägar. Transportföretagarnas förening fick namnet Borgå lastbilsbilister.
- 1964 skapades en motsvarande organisation i Borgå landskommun och när Borgå stad och landskommun fusionerades gick även transportföretagsföreningarna ihop. Borgå transportföretagare rf uppstod.
- När föreningarna i Borgå och Lovisa fusioneras nästa år bildar de en förening med 99 medlemmar.
- Medlemsföretagen i den nya föreningen sysselsätter tusen förare och ytterligare tusen inom logistik och lagerhantering.
- Förutom intressebevakning ordnar föreningen även andra aktiviteter. I Borgå har man ordnat bland annat olika motionstävlingar.
- Damsektionen i Borgå, som främst består av förarnas fruar, har ordnat teaterresor och andra utflykter. Sektionen spelar även en viktig roll när föreningen ordnar evenemang som till exempel årsfester.
– Bilarna har blivit bekvämare. När man förr körde med rå muskelkraft finns det nu för tiden en massa hjälpmedel som gör körandet mindre fysiskt tungt. Det har lett till att fler kvinnor sökt sig till branschen, men trots det är nittio procent av förarna fortfarande män. Förr sov föraren tvärs över bänkarna med en dyna under huvudet men i dag har bilar som används för utlandstrafik en bra säng, tv, mikro och kaffekokare.
Trots de här förbättringarna är han inte övertygad när det gäller återväxten inom branschen.
– Tänk själv. Skulle du vilja ha ett jobb där du åker hemifrån på söndagskvällen och kommer hem först nästa fredag? Jag tror inte det här låter så lockande för många unga. Att vara lastbilsförare handlar mer om en livsstil än "bara" om ett jobb. Man måste verkligen ha en gnista för bilar.
Trögt i Finland
Liksom inom de flesta branscher går även godstransporten mot allt större enheter. Flera mindre transportföretag har försvunnit och även själva godsmängden per fordon har ökat.
– Den högsta tillåtna totalvikten har stigit från 60 ton till 76 ton för transporter inom Finland. Man kan även få tillfälligt specialtillstånd för fordonskombinationer som är upp till 35 meter långa och har en totalvikt på 90 ton. Det handlar om en testperiod som pågår fram till 2019. De som deltar ska rapportera bland annat hur fordonen fungerar i trafiken samt bränsleförbrukning och däckslitage till trafiksäkerhetsverket Trafi.
Ek har själv ansökt om tillstånd för sådana här "jättelångtradare" men han är oroad för hur vägnätet ska hålla för belastningen.
– Totalvikten på långtradarna bara stiger och stiger samtidigt som vägnätet blir sämre och sämre. Men (Juha) Sipilä har ju lovat mer anslag för vägunderhållet så man får se hur det går. Ur miljöns synvinkel är ju jättelångtradarna bra. Det blir mindre utsläpp och mindre trafik på vägarna när man får mer gods i samma bil.
Han har även fler önskemål till myndigheterna. De flesta handlar om hur utländska transportföretag får konkurrensfördelar på grund av bristande regelverk eller på grund av att de regler som finns inte övervakas i tillräklig utsträckning.
– Till exempel enligt reglerna om cabotage får en lastbil från ett annat land göra högst tre körningar i Finland innan bilen måste ut. Men eftersom den här regeln är svår att övervaka finns det utländska bilar som i längre perioder kör "inrikestrafik" i Finland.
Ek anser också att man enligt modell från Sverige borde införa vägavgifter för utländska fordon.
– När en bil kör över gränsen till Sverige ska föraren ha betalat vägskatt och i Stockholmsområdet finns det en rusningsavgift. Straffavgifterna för dem som inte betalat är så höga att det har en avskräckande effekt. Varför gör man inte på samma sätt i Finland utan låter utländska bilister använda vägnätet gratis? En vägskatt skulle ge staten pengar för vägunderhåll.
Bra samarbete
Ek säger att transportbranschen i allmänhet lider av dålig lönsamhet i Finland.
– När det gäller masstransporten, det vill säga att köra containrar och trailrar från hamnarna ut i landet, är marginalerna verkligt små. Inom livsmedelsdistributionen är de lite bättre men även där pressas priserna hela tiden.
Hur ser du på branschens framtid?
– Alltid ska ju varor transporteras men frågan är vem som kommer att göra det. Jag tror att vi kommer att ha alltfler utländska transportföretag i framtiden.
En positiv utveckling är ändå att samarbetet mellan transportföretagarna i östra Nyland har förbättrats. Ek hävdar att det inte endast har att göra med det trängda ekonomiska läget.
– Man har börjat tänka på ett annorlunda sätt: Det är ineffektivt att ha stillastående bilar. Så om ett företag tillfälligt har mer gods än man klarar av kan man få hjälp av ett annat företag. Det gynnar alla parter.