Skolan öppnar för nya tankar
Den nya skolan i Tolkis, Gato, är anpassad till dagens verklighet och bjuder på helt nya inlärningsmiljöer för de barn som ska gå där.
BORGÅ Johan Öhberg var rektor i Sannäs skola i 8 år. Under en sjukskrivning hösten 2013 blev han bekant med begreppet nya inlärningsmiljöer via en avhandling skriven av Marko Kuuskorpi. Samtidigt blev skolnätsrapporten klar i Borgå och så småningom kom ett beslut om att staden ska bygga ny skola och nytt dagis i Tolkis. Det gavs rum för att tänka helt nytt.
Öhberg blev tillfrågad att bli rektor i Gammelbacka och han började planera för den nya skolan, Gato, Gammelbacka och Tolkis, med nio basgrupper.
Den nya läroplanen är aktuell, läroplanen som tar fasta på nya inlärningsmetoder och ger möjlighet till, eller kanske till och med kräver, nytänkande när det gäller inlärningsmiljöer.
– Läroplanen uppmanar oss att tänka annorlunda, säger Öhberg. Eleverna ska fostras så att de kan ta emot all den information som är så lättillgänglig nu för tiden, att de kan använda sig av den och att de kan förhålla sig kritiska till källorna. Det här fungerar inte med vanlig katederundervisning.
I den nya läroplanen ska lärarna leda eleverna, ohjata, inte lära, opettaa, som i den nuvarande läroplanen.
Eftersom inlärningen sker på ett nytt sätt borde också inlärningsmiljöerna se ut på ett nytt sätt. Klassrummen har sett likadana ut sedan folkskolelagen antogs 1958, ja långt före det. Enligt dagens normer är ett klassrum 55 kvadratmeter stort, och därmed basta.
– Jag tar hellre risken att tänka annorlunda än att tänka lika som man gjorde förr, säger Öhberg.
Helt nytt
Därför vill han att det i den nya skolan finns ett stort öppet utrymme, närmare 200 kvadratmeter, för modern undervisning. Minst en tredjedel av hela skolans yta måste anslås för det här.
– Det liknar inget vi har i dag, säger Öhberg. I en del ska det finnas en auditorieliknande del där eleverna kan samlas för att få ett uppdrag som de sedan utför vid mindre arbetsenheter. De kan gå tillbaka till auditoriedelen för att till exempel presentera sina resultat. Det kan finnas möjlighet att avgränsa mindre delar av rummet. Den tekniska utrustningsnivån ska vara hög.
I det stora rummet kan upp till fyra lärare med sammanlagt fyra undervisningsgrupper gå in för temaundervisning.
– Det kan handla om att forska, ta reda på hur något fungerar. Här kan man undervisa i fysik där man rent praktiskt kan kontrollera hävstångseffekten till exempel. Man kan laborera och åskådliggöra, matematik kan byggas med siffror.
Möblerna är inga vanliga skolbänkar och huvuddelen av tiden ska eleverna inte sitta, utan i stället stå vid höga bord, ligga i säckstolar eller varför inte klättra eller hänga i ringar. Det ska vara tillåtet att röra på sig.
Redan nu har man gymnastikbollar i stället för stolar i några klassrum i Gammelbacka.
– Många funderar på hur vi ska klara av att bemästra ljudnivån, säger Öhberg. Det kräver en del av möblerna och dessutom god planering och mjuka golvmaterial. De stolar som finns måste ha hjul.
Alla är med
Dagens samhälle kräver en förändrad lärarroll.
– I dag har alla elever i sin ficka tillgång till all den kunskap som vi tidigare generationer med möda måste pränta i våra huvuden, säger Öhberg. Skolan kan inte fortsätta som om ingenting hade hänt.
Öhberg tror att lärarna ganska lätt kan anpassa sig till de nya förhållandena. Det gäller att satsa på sina egna styrkor och samarbeta med varandra.
– Det vi gör i dag är tillräckligt, det krävs bara att vi delar med oss, säger Öhberg.
Han har redan diskuterat framtidsutsikterna med sitt team, de lärare som kommer att jobba i Gato från hösten 2017.
– Jag känner att alla är med, att vi får det att fungera.
Nybygget i Tolkis innefattar både daghem och skola.
– Vi tänker nytt här också, säger Öhberg. Vi delar in nybygget i tre delar. Vi har daghemmet med de yngsta barnen, en del för förskolan och nybörjarundervisningen och en del för de äldre eleverna. Det här är nytänkande i Borgåförhållanden.
All diskussion är bra
Nybygget görs som ett livscykelprojekt och planeringen är i full gång. Tre byggbolag har meddelat att de är intresserade och i augusti i år väljer man vilket bolag som ska få uppdraget. Skolan ska stå färdig till hösten 2017.
Nya tankar kring inlärningsmiljöerna frodas på många håll och förankras i forskning och undersökningar. I Tavastehus kommer man att satsa på helt öppna lösningar i en skola som blir färdig redan till hösten 2016. Johan Öhberg för många diskussioner med Tavastehusskolans rektor. Dessutom är Marko Kuuskorpi, han vars avhandling väckte så många nya tankar, också inkopplad på Tolkisprojektet.
– Under den senaste tiden har jag bekantat mig med arton nya skolor, säger Öhberg. På en del orter har man bara tänkt tanken till hälften. Man har satsat på rum med flyttbara väggar och i praktiken fortsatt med en helt traditionell undervisning, alldeles som förr. Jag tror att det är en större risk att fortsätta helt som förut än att tänka om riktigt ordentligt.
Öhberg är inte rädd för sparkrav eller för oförstående politiker.
– Mina tankar har fått ett positivt mottagande både i svenska utbildningssektionen och i utbildningsnämnden. Jag vill inte slösa med stadens pengar, jag är ju också skattebetalare. All diskussion om skolan är bra diskussion, tycker jag. Jag är bara glad att de förtroendevalda ifrågasätter och är intresserade, att de vill prata skola.