Lovisa smider planer mot högvatten
Av tjugoen områden som är utsatta för betydande översvämningsrisk i Finland finns två i Nyland. Ett av dem utgörs av Lovisa kustområde men snart finns en plan om hur riskerna kan hanteras.
LOVISA På självständighetsdagen 1986 drog en vinterstorm över Finlands sydkust. Vindhastigheten på de sydvästra havsområdena uppmättes till närmare 30 meter i sekunden. Vattennivån steg en meter över det normala och på den tiden fanns ingen skyddsvall mellan viken och Strandvägen. Många båtar och ställningar som de stod på rasade och en del spolades ut i havet.
Sedan dröjde det nästan trettio år innan följande stora översvämning drabbade Lovisa. Stormen Gudrun drog fram över Danmark och Sverige med nästan 42 meter i sekunden i januari 2005. I Finland följde Havsforskningsinstitutet med stormens framfart och kunde i god tid varna om att en allvarlig översvämning hotade Finska viken. Därför hann lokala räddningsstationer vidta nödvändiga åtgärder.
I Lovisa steg vattennivån 190 centimeter över det normala. Tidningen Östra Nyland publicerade sex sidor med artiklar och bilder från drabbade områden. Borgåbladet ägnade också naturkatastrofen ett helt uppslag.
Kärnkraftverket på alerten
Vid kärnkraftverket i Lovisa var beredskapen hög. Om vattennivån hade stigit till två meter skulle kraftverket ha tvingats stänga.
– Vi följer kontinuerligt med forskningen på området, säger Thomas Buddas som är biträdande direktör vid kärnkraftverket i Lovisa.
Bland annat vill man på kraftverket veta hur meteorologiska institutet ser på förändringar i vattenståndet och få eventuella nya maxvärden för det. En rapport inväntas från institutet inom kort.
– Om forskningen visar att de gränser som gäller i dag bör justeras vidtar vi åtgärder för att trygga kraftverkets säkerhet.
Redan nu finns planer på vad som bör göras om beräkningar visar att vattenståndet stiger exceptionellt mycket. Personal finns på plats dygnet runt och om vattennivån stiger arrangeras ett sammanträde och situationen följs upp. Efter stormen Gudrun gjorde kraftverket tillsammans med Havsforskningsinstitutet en beräkning om hur högt vattnet i teorin kan stiga. Bedömningen landade då på 2,13 meter.
Gamla Valkomvägen i farozonen
Sedan 1967 har fyra större översvämningar noterats i Lovisa, den senaste 2012. Då steg havsvattenståndet 140 centimeter och bland annat stängdes Gamla Valkomvägen för trafik.
– Vattnet behöver inte stiga mer än en meter så svämmar det ut över ängarna och Gamla Valkomvägen, säger Markus Lindroos som är chef för samhällstekniken i Lovisa och en av medlemmarna i översvämningsgruppen för Lovisa kustområde. Det är därför inte ovanligt att vägen stängs en eller två gånger per år, men den är inte avstängd några längre perioder.
Då vattnet svämmar ut över Gamla Valkomvägen hotas heller inga byggnader. Men då vattennivån stiger högt över det normala är bland annat fastigheterna längs Strandvägen utsatta. Vallen som ska hindra vattnet från att svämma ut över parkerna, vägen och Skeppsbroområdet är 170 centimeter hög.
– På vissa ställen är vallen bara 165 centimeter hög. En gång per år mäter vi höjden för att se om och var vallen eventuellt satt sig.
Mer exakta planer senare
Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM) har gjort upp en plan för hur man ska hantera översvämningsriskerna i Lovisa kustområde. Planen gäller för åren 2016–2021 och tekniska nämnden har gett sitt utlåtande om den. Efter ytterligare några utlåtanden från andra instanser fastställer jord- och skogsbruksministeriet planen. Först då det är gjort kan Lovisa stad börja fundera på vilka åtgärder som i första hand ska vidtas för att eliminera översvämningsriskerna.
– Mer exakta och konkreta beredskapsplaner görs separat för de områden som är mest utsatta, säger Lindroos. Det gäller att se vad som kan göras, på vilket sätt och när.
Lindroos antar att vallen vid Strandvägen är ett projekt som torde bli aktuellt att åtgärda då NTM-centralens plan slutligen fastställs. Viktigt är det också att gå ut med information till fastighetsägarna som bor på områden där översvämningar kan ske.
– Vi ska göra klart vilka bestämmelser som gäller. Vilka saker ansvarar fastighetsägaren för, vilket ansvar har kommunen och när kan invånarna vänta sig att räddningsverket rycker ut.
Vid översvämningar kontaktar invånare ganska fort räddningsverket. Men då vattnet svämmar över stora områden har räddningsmanskapet annat att koncentrera sig på än enskilda hus.
– I första hand måste vi försäkra oss om att vattnet inte skadar pumpstationer och stationer som levererar elektricitet, säger brandmästare Mika Siitonen på räddningsverket.
Översvämningsrisk finns också i Borgå å, men i Lovisa drabbas större områden och vid viken ligger bland annat skolor och en idrottshall.
Österbotten drabbas varje år
I Österbotten har NTM-centralen låtit göra en broschyr som också kan laddas ner från nätet. I den finns information om vad invånare i småhus ska tänka på om de vill skydda sig mot översvämningar. Någon liknande broschyr finns inte för Lovisas kustområde.
– I Österbotten är läget annorlunda än här, säger Mika Siitonen. Där sker översvämningar årligen och många invånare har skaffat sig plastrullar och sandsäckar för att kunna skydda sina hus.
Enligt Siitonen kunde invånare som bor på Lovisa kustområde där det finns risk för översvämningar också gardera sig med sandsäckar och plastrullar som skyddar mot vatten.
– Det finns specialförsäkringar som täcker översvämningsskador, men att gardera sig med säckar och plast kostar inte lika mycket.
När nya hus byggs i Lovisa på områden där översvämningar kan ske gäller i dag helt andra regler än för några år sedan. Bland annat måste sockeln vara tillräckligt hög.
I NMT-centralens plan finns olika översvämningsobjekt listade. Av dem har endast kärnkraftverket en beredskapsplan och i centrum räknas vallen vid Strandvägen som en viss beredskap. Övriga områden som kan drabbas och som på sikt borde få beredskapsplaner är strandområdet mellan Skärgårdsvägen och Källviken samt Päronbotten. Lovisa hamnområde, Valkomträsk, Vekasby, Vårdö och Bella är också utsatta.