"Stoppa centralköket"
Felberäkningar i miljonklassen. Kritiken är svidande mot den konsultutredningen som ligger som grund för det planerade centralköket i Borgå.
BORGÅ – I de här ekonomisk svåra tiderna har Borgå helt enkelt inte råd att bygga ett centralkök och projektet skulle inte heller ge några besparingar. Jag tror att vår skrivelse innehåller argument mot centralköket som beslutsfattarna inte tidigare känt till, säger Marja-Liisa Mikkola som är ordförande för föreningen Föräldraföreningar i Borgå.
Tillsammans med ordföranden för Borgå ungdomsfullmäktige, Nea Hjelt, ordföranden för Borgå stads handikappråd Maija Aatelo ordföranden för äldrerådet i Borgå, Björn Sundqvist har hon tagit fram en text med tio teser som skickats till ledamöterna i stadsfullmäktige och i stadsstyrelsen.
Redan för drygt ett år sedan framförde gruppen kritik mot beräkningarna i konsultföretaget Designlimes utredning när det gäller ett centralkök i Borgå och nu har man ytterligare nagelfarit siffrorna. Designlimes rapport presenterades i juni 2013 och affärsverket Borgå lokalservice, som har hand om den kommunala mattjänsten i Borgå, hänvisar bland annat till uppgifterna i rapporten för att påvisa att ett centralkök skulle ge staden betydande besparingar.
Konstiga siffror
Rapporten innehåller ändå flera siffror Mikkola och de andra undertecknarna anser vara märkliga. Till exempel när ett centralkök med motsvarande kapacitet byggdes i Kotka åren 2009–2010 blev byggkostnaderna 10 miljoner euro. I Borgå beräknas bygget gå löst på endast 5,3 miljoner.
– Varför skulle det vara bara hälften så dyrt att bygga i Borgå jämfört med Kotka? Hur är det möjligt?
Bortsett från bygget, som är en engångsutgift, är Mikkola även kritisk till beräkningarna av de löpande kostnaderna, till exempel när det gäller kökspersonalen.
– Vi anser att rapporten underskattar behovet av personal i centralköket. På centralköket i Kotka jobbar ungefär femtio personer medan Borgå enligt rapporten klarar sig med sjutton anställda. Här är skillnaden i löneutgifter ungefär en miljon euro per år.
Alternativet till ett centralkök är flera mindre tillredningskök. När det gäller dem är personalbehovet överskattat, enligt Mikkola.
– För skolornas och daghemmens del uppskattar Designlime att det i tillredningsköken skulle behövas 235 personer för att tillreda motsvarande antal portioner som ett centralkök skulle producera. Vår uppskattning är att det skulle behövas endast 113 personer. Den siffran är baserad på de erfarenheter man har i kommunen Tyresö i Stockholms län i Sverige där man gått in för tillredningskök. I Borgås fall skulle det betyda att tillredningsköken blir 3,7 miljoner euro billigare per år än vad rapporten visar.
Enligt dig, varför är kostnadsskillnaderna mellan rapporten och era resultat så stora?
– Designlime som gjorde rapporten har eget intresse i att presentera centralköket i en positiv dager. När de först visade att centralköket skulle spara pengar fick de sedan ansvaret för projektplaneringen som pågår nu, säger Mikkola.
Den här planeringen ska presenteras i augusti och då ska man fatta beslut om projektet går vidare.
– På lokalservice säger man att kostnaderna slutligen klarnar när projektet framskrider. Hur kan man i Borgå börja planera ett projekt utan att känna till kostnaderna?
Som det är nu tillreds maten i Borgå i sju så kallade regionkök som enligt Lokalservice är både för små och föråldrade. Mikkola säger att det inte är att undra på.
– Fram till år 2000 byggdes till exempel alla skolkök som tillredningskök. De tillredde maten för bara en skola. Till exempel köket i Pääskytien koulu producerade 500 portioner per dag. När det blev ett regionkök steg antalet till 3 000 portioner. Så inget under att det är trångt. Borgå har två alternativ: Ett centralkök eller flera tillredningskök. Vi anser att tillredningsköken inte blir dyrare och att de erbjuder flexibilitet och möjligheten att använda närproducerade livsmedel.
Tidningen Östnyland lyckades inte nå Annika Malms-Tepponen som är verkställande direktör på Lokalservice för en kommentar.