Unga gillar att baka och laga mat
Huslig ekonomi är ett omtyckt skolämne som många väljer frivilligt. Efter högstadiets enda obligatoriska kurs ska eleverna klara av att sköta ett eget hushåll.
LOVISA "Man får äta." Behövs det egentligen andra förklaringar till varför huslig ekonomi är ett ämne där eleverna trivs? I undervisningsköket i Lovisanejdens högstadium sprider sig en härlig doft av nybakat, och framför skärbräden och vid spisarna jobbar tolv elever koncentrerat med att tillreda dagens uppgift.
Åttondeklassaren Ingrid Henriksson rör om i kastrullen, där en mustig tomatsås puttrar. Om en stund ska såsen läggas på utkavlade smördegsplattor och snurras ihop till pizzasnurror.
– Hussalektionerna är roliga. Man lär sig att baka och laga mat, säger Ingrid och berättar att hon även hemma trivs bra i köket.
I årskurs sju är hushållsekonomi ett obligatoriskt ämne, på åttan och nian är ämnet valfritt. Temat under den här perioden är bakning. I dag ska det bli pizzasnurror, men dessutom ska alla grupper göra en smördeg med potatis. Den får vila i kylen till lektionen om en vecka, och då ska man baka pastejer.
– Hussa är ett populärt skolämne, och eleverna här i Lovisa är väldigt motiverade, säger Bettina Alm-Karvonen, lektor.
Ämnet är omtyckt. Det visar också resultaten från den undersökning som Nationella Centret för utbildningsutvärdering har gjort. Enligt samma undersökning klarar sig flickor bättre än pojkar i ämnet, och finska skolor bättre än svenska.
– Men om man tittar lite noggrannare på resultaten ser man att de inte är så entydiga. Jag tycker inte att man kan generalisera, eleverna är individer och har olika förutsättningar. En del har varit med i köket och fått hjälpa till sedan de var små. Det syns förstås här också, säger Bettina Alm-Karvonen som jobbat i högstadiet sedan 1988.
Mer än enbart matlagning
Svenska högstadiet i Lovisa är byggt i slutet av 1960-talet. Bettina Alm-Karvonen skulle gärna modernisera köket och bland annat få plats för fler spisar. En bärbar dator berättar att hussaköket tagit steget in i internetvärlden, men det har tagit tid. På frågan om ämnet får de resurser som behövs svarar Bettina diplomatiskt att "vi klarar oss."
– Läromedel hänvisar ofta till mer material på nätet, så därför är det viktigt att vi har dator och internet också i köket. Uppdateringen av böcker är långsam. De svenska läroböckerna översätts från finska och när vi får nya böcker är materialet redan flera år gammalt.
Livsmedlen drygas ut med bär som eleverna plockar tillsammans, någon lärare kommer med äpplen och andra frukter eller grönsaker från den egna trädgården.
Huslig ekonomi är mer än matlagning och bak. När eleverna går ut sjunde årskursen ska de ha lärt sig grunderna i att sköta sitt eget hushåll. Klädvård, städning, avfallssortering, betala räkningar och konsumentkunskap är en del av innehållet i ämnets läroplan. Mer traditionella inslag, som inläggning av gurka och rödbetor, ingår också i undervisningen.
– En hel del uppgifter görs i form av hemläxor, och föräldrarna brukar uppskatta att barnen bakar eller lagar mat, säger Bettina Alm-Karvonen.
Städa sitt rum, tvätta de egna kläderna och stryka en skjorta kan också höra till hemläxorna.
Kurs för blivande mästarkockar
I köket sprider sig en ljuvlig doft av pizzasnurrorna, som börjar få fin färg i ugnen. Eleverna har koll på att inget bränns och under tiden som bakverken gräddas diskar de upp och städar efter sig. Borden ska också dukas, och Bettina är noga med att dukningen ska vara tilltalande.
Oskar Heinonen, Emil Nystedt och Max Määttänen arbetar smidigt och har på förhand kommit överens om vem som gör vad.
– Hussatimmarna är bra. Jag lagar mat då och då hemma, ofta tillsammans med brorsan som är två år äldre, säger Oskar.
Tevens matprogram har inspirerat till den valfria kursen Master Chef för niondeklassare. Kursen är delvis planerad enligt teveprogrammens modell med utmaningar och överraskningar. Här åker förstås ingen ut. För dem som vill avslutas kursen med ett hygienpassprov.
Betygsättningen grundar sig till en tredjedel på de teoretiska kunskaperna och två tredjedelar på de praktiska uppgifterna.
– jag tycker att det fungerar bra. En del är duktigare på att ta till sig kunskap via böcker och klarar sig bra i skriftliga prov. Andra är bättre på det praktiska, att jobba i köket, säger Bettina Alm-Karvonen.
När klockan ringer till rast är bakverken uppätna och köket töms snabbt på elever. Det kan vara ett stressigt jobb att hålla koll på att ett dussin ungdomar grö det de ska i köket och med gott resultat.
– Men vi har så underbara elever här i Lovisa, säger deras lärare stolt.