Gymnasierna har plats för fler elever
Det är bara i Sibbo som det är möjligt att kunna fylla upp alla nybörjarplatser, efter en liten komplettering.
ÖSTNYLAND Resultatet av den gemensamma ansökningen till andra stadiet visar att det finns betydligt fler nybörjarplatser än det finns niondeklassare i Östnyland. Årskullen är speciellt liten nationellt sägs det, men det stämmer inte i Östnyland. I Sibbo, Lovisa och Borgå är årets svenska niondeklassare i stället fler än de kommer att vara under de närmast följande åren. Ännu sämre tider förutspås alltså för framtiden.
Borgå Gymnasium har 120 nybörjarplatser men bara 85 förstahandssökande till hösten. Det här är ändå inget nytt fenomen eftersom antalet ansökningar ligger på samma nivå som i fjol då man kunde se en liten nedgång jämfört med 2013.
– Antalet studieplatser måste säkert ses över i framtiden, säger rektor Monica Johansson. Än så länge har det ingen egentlig betydelse att vi har fler platser än sökande.
– Rektor har rätt att anta nya studerande upp till maximalt antal nybörjarplatser så det är bra att det finns en liten marginal om man vill att alla med minst 7,0 i medeltal får en studieplats.
Johansson räknar med att några studerande ännu kommer att söka sig till Borgå Gymnasium i vår eller i sommar, om de inte kommer in till den skola de har sökt till i första hand. De Borgåelever som söker till gymnasier i Helsingfors brukar ofta ha Borgå Gymnasium på andra plats.
Ta kontakt
Också i Lovisa finns det gott om plats för alla dem som ännu vill tänka om.
– Vår betygsgräns på 7,0 i medeltal i kunskapsämnena är bara en rekommendation, säger rektor Jan Lindh. Den som ändå vill börja i Lovisa Gymnasium ska ta kontakt för diskussion och intervju.
Också i Lovisa räknar man med litet fler elever på nybörjarplatserna i gymnasiet än den första granskningen av ansökningarna visar.
Lindh uppskattar att 52 till 55 studerande kommer att börja på årskurs 1 i höst och det är en ökning jämfört med tidigare år.
Att det är en ökning är ändå ingenting att förvåna sig över eftersom just årets nior är en speciellt stor årskull i Lovisa med hela 95 svenska elever. Årets åttor är 88 och sjuorna 80. I Lovisanejdens högstadium går också de svenska Lappträskeleverna.
För Sibbo Gymnasium ser det också bra ut, litet bättre än vanligt.
Rektor Patricia Nevanko tror inte det finns någon risk att inte alla 50 nybörjarplatser fylls. Medan 46 elever har placerat Sibbo Gymnasium på första plats finns det hela 32 elever som valt skolan i andra hand i den gemensamma antagningen.
Gymnasiebenägenheten
I Kotka Svenska Samskola är man van vid tvära kast i årskullarna. Årets avgångsklass har 31 elever medan studenterna två vårar tidigare var bara elva till antalet. KSS har ingen medeltalsgräns vid gymnasieantagningen.
– De nybörjarplatser som eventuellt blir obesatta i höst låter vi stå öppna, säger rektor Ove Lindström. Emellanåt återvänder våra elever som har inlett och prövat på studier i ett finskt gymnasium efter ett par veckor eller efter den första perioden till KSS.
Medan gymnasiebenägenheten i Östnyland ligger ganska nära 50 procent är det betydligt högre andelar som gäller i Kotka.
– Vår gymnasiebenägenhet är mellan 60 och 75 procent, säger Lindström. Under 2000-talet har yrkesutbildning och läroavtalsutbildning lockat i varierande omfattning men i slutet av 1900-talet var gymnasiebenägenheten i KSS tidvis rejält över 80 procent.
Yrkesutbildning lockar dem som inte vill gå gymnasiet.
Inveon har problem att fylla en del av sina linjer, speciellt metall- och bygglinjerna lockade bara en handfull sökande.
I Prakticum har intresset fördelats ganska jämnt, både i Borgå och i Helsingfors. I Prakticum är det de tekniska linjerna och närvårdarutbildningen som stadigt får fler sökande medan intresset för medielinjen har minskat drastiskt.
Point Colleges svenska linje för merkonomstuderande har lockat 19 förstahandssökande och rektor Sari Gustafsson är nöjd. Skolan har av tradition en grupp svenska studerande på varje årskurs.
Inget av de västnyländska gymnasierna har förstahandssökande så att alla platser fylls. I Hangö och Karis märks de små årskullarna tydligast, till de skolorna är det färre sökande än vanligt.
På yrkesinstitutet Axxell är studiehandledare Kjell Forsman mycket nöjd över intresset för utbildningarna i Karis och Ekenäs.
– I Ekenäs har merkonom- och datanomutbildningarna lockat över 40 sökande, vi brukar ha 20-30 tillsammans.
I huvudstadsregionen är ont om elever till de svenska gymnasierna i Helsingfors medan gymnasierna i Grankulla och i Esbo har fått fler sökande än de har plats för. Den här snedvridningen förklaras av olika stora årskullar, speciellt stora i Grankulla och Esbo och speciellt små i Helsingfors.