En sång för Gammelbacka
Allsångsträffarna i Gammelbacka välfärdscentrum är ett bra exempel på hur Borgå vill att förorten ska utvecklas - tillsammans. Case Porvoo är som koncept helt nytt och statspengar är att vänta.
BORGÅ Säg Gammelbacka och se hur människor reagerar. Få kopplar ihop det tidigare till och med ganska ökända området med medborgaraktivitet, samarbete och välfärd. Nu ska stadsdelen bli ett visitkort för Borgå och ett föredöme för andra förorter. Case Porvoo har redan väckt stort intresse i flera ministerier.
Sången klingar som den brukar på fredagsförmiddagar. Seppo Mäkinen har lett sångträffarna i välfärdscentret sedan hösten och han gör det helt frivilligt. Ett tjugotal seniorer från trakten har bänkat sig kring bordet med sina sångpapper och kaffemuggar.
Här sjungs det både på finska och svenska. Man behöver inte vara skönsjungande för att vara med. Seppo Mäkinen har själv sjungit i hela sitt liv, i körer och solo, kan kallas halvproffs.
Göran Creutziger övertalade Seppo att ställa upp. Draget visade sig vara lyckat.
– Att sjunga är bra också för äldre som har problem med minnet, förklarar frivilligarbetaren Seija Koponen som leder minnesklubbar i både Gammelbacka och centrum.
Hon har jobbat som avdelningsskötare i Näse men är nu pensionerad. En stor del av tiden går till att hjälpa människor med minnesproblem.
Hon visar runt i centret.
– Här görs Tiffanyarbeten, här erbjuds social- och familjeservice, här aktiverar studerande invånare på olika vis, förklarar hon och uttrycker sin glädje över de nya lokalerna.
Effektivt arbetspar
Välfärdskoordinator Laura Sormunen och stadsplaneringschef Eero Löytönen är numera ett effektivt arbetspar. För cirka ett år sedan bildades en styrgrupp för utvecklingen av Gammelbacka och båda är medlemmar, Löytönen leder verksamheten. Man jobbar i nära samarbete med områdets invånare, tredje sektorn, skolor och näringsliv.
Det har gått undan med fart. Laura Sormunen radar upp några exempel på vad som redan finns.
– Gammelbacka har fått ett välfärdscentrum som aktiverat traktens invånare och föreningar på olika sätt.Invånarna har röjt upp bäcken och kringliggande område. Studerande vid Laurea bänkar sig två gånger i veckan i två klubbrum i höghus och ger råd i hälsofrågor samt motionerar med invånarna.
Det finns bland annat fadderåldringar, promenadkompisar och mångkulturella grupper. I vår startar också projekten Närmotion och Närfotboll som ska aktivera människor i alla åldrar.
Laura Sormunen framhåller att aktiviteterna i välfärdscentret är helt gratis för dem som deltar. Det kostar inte heller en enda cent att hyra lokaler i välfärdscentret.
Människor uppmanas att ta kontakt med Laura och Eero kring frågor och idéer om precis vad som helst.
– Hela utgångspunkten är att Gammelbacka utvecklas i samarbete med dem som bor där.
Behoven kommer först
Vällfärdsbiten hör intimt ihop med stadsplaneringen.
– Först kartlägger vi behoven, först sedan avgörs hur själva lokalerna ska se ut och var de placeras, säger Eero Löytönen.
Han tillägger att kärnan i arbetssättet är att stadsplaneringen nu så att säga går in på de andra sektorernas domäner.
Gammelbacka centrum ska byggas om och ut, Kesko har reserverat en affärstomt här, i planerna finns också nya bostadshus.
Vad som händer med det gamla allaktivitetshuset är tillsvidare oklart.
– Det sägs att huset är olämpligt för all sorts verksamhet och borde rivas. Då kunde man kanske bygga bostäder på den här platsen. Servicen kunde finnas i samband med livsmedelsaffären.
Planen är under arbete och borde bli färdig i år. Själva byggarbetet startas cirka ett år efter att planen fått godkännande.
Invånarna har redan nu kommit med många utvecklingsförslag. De berör främst belysning, gator och miljö.
Stadsplaneringschefen har noterat att folk vill vara delaktiga.
– Nog är det möjligt att aktivera människor. När man tillsammans bygger upp ett område stärks dessutom känslan för hembygden. Då värnar man också om sin närmiljö.