Borgå betalar själv för livscykelprojekt
Stadsstyrelsen vill att Borgå står som finansiär för de två skolor och fyra daghem som ska byggas som livscykelprojekt. Stadens hela investeringsbehov under de närmaste fem åren är knappt 210 miljoner euro.
BORGÅ Preliminärt kostar det 41 miljoner euro, projektet som innefattar Tolkis skola, Tolkis daghem, Gammelbacka daghem, Majbergets daghem, Pepot daghem och den nya skolan för Vårberga och Skaftkärr.
Borgåfullmäktige har i juni i fjol bestämt att byggnaderna ska förverkligas som livscykelprojekt.
På måndagen slog en enhällig stadsstyrelse fast att projektet genomförs med egen finansiering, 8 miljoner euro 2015, 20,5 miljoner euro 2016 och 12,5 miljoner 2017. Alla stadens tidigare livscykelprojekt har finansieras av utomstående företag eller renodlade finansiärer.
– Det finns flera olika modeller för livscykelprojekt, säger finansieringsdirektör Raija Vaniala. Det är fel att tro att begreppet alltid innebär att det finns en utomstående finansiär.
– Det essentiella är att det är byggaren som tar hand om alla arrangemang under byggnadernas första tjugo år, som underhåll, uppvärmning, städning och så vidare. Byggaren har ansvaret.
Riskhantering
Enligt stadsstyrelsens ställningstagande ska staden lyfta budgetlån för att bygga livscykelskolorna och -daghemmen.
– Staden kan få bättre lånevillkor till en lägre marginal än privata finansiärer, säger stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti.
Vaniala säger att det kan vara svårt att slå fast vad som blir billigare i det långa loppet.
– Det är också fråga om riskhantering. Med en utomstående finansiär förbinder sig staden att lösa in byggnaderna för 60 procent av investeringskostnaderna om tjugo år.
I dagens osäkra ekonomiska sits är det omöjligt att bedöma hurudana resurser eller problem staden kommer att ha om tjugo år. Fastigheternas realvärde kan stiga eller sjunka, ingen vet hur det blir.
Om staden finansierar själv är fastigheterna i stadens ägo hela tiden och måste inte lösas in om tjugo år. I stället för att betala hyra för fastigheterna betalar staden räntor och avkortningar på sina lån.
Tung investeringsplan
Men fortfarande kommer det att finnas driftskostnader för byggnaderna. Byggaren sköter om husen under de första tjugo åren och det kostar också. Det blir trots allt en månatlig summa för staden att betala, en summa som stadsstyrelsen i det här skedet inte har tagit ställning till. Just den här summan kan vara av avgörande betydelse när staden begär in offerter av byggare.
Stadsstyrelsens avgörande har stor betydelse för stadens investeringsplan för de närmaste fem åren. Här ingår ännu fler skolor och daghem, kommunalteknik, eventuellt en ny hälsostation och så vidare. Totalsumman är nu 204 miljoner euro.
– Men då ingår till exempel inte ett daghem som ska ersätta Tallbacka daghem i Vårberga, säger Vaniala.
Ungefär 210 miljoner euro är mer än dubbelt upp det som staden har satt som högsta gräns, det vill säga 20 miljoner i investeringar per år.
– Det gäller nu för beslutsfattarna att föra en prioriteringsdiskussion, säger Raija Vaniala. Investeringsplanen är alltför tung.