Bonden är viktig för ett rent hav
Mer samarbete och mindre reglering inom jordbruket ska leda till ett friskare Östersjön.
LAPPTRÄSK Jordbrukarna är inte problemet utan lösningen till renare hav, men det behövs ytterligare forskning kring vilka metoder i lantbruket som mest effektivt minskar på näringsbelastningen i vattendragen. Det budskapet kom Östersjöländernas jordbrukarorganisationer med, när de samlades på Hanaholmen i Esbo. Thomas Antas, jordbrukare i Lappträsk, deltog i konferensen som en av Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds representant.
Metoder som skyddar
– Det finns gott om metoder för hur jordbruken kan minska på utsläppen av näringsämnen. Åkrar som ligger vid vattendrag kan förses med skyddszoner. Man kan ha växtlighet som binder upp näringsämnen under vintern.
Antas nämner höstsådd av traditionella grödor som skördas på våren och fånggrödor, som man sår in på sommaren eller efter skörden. Fånggrödor binder näringsämnen och när man följande vår slår växterna blir näringsämnena tillgängliga för det som man sår på våren.
- Baltic Farmers´Forum on Environment (BFFE) är ett nätverk för Östersjöländernas jordbrukarorganisationer.
- Samlades nyligen på Hanaholmen för att diskutera jordbrukets vattenvård och hållbar livsmedelsproduktion.
- Representanter för nio länder (Finland, Sverige, Danmark, Estland, Lettland, Tyskland, Norge och Ryssland) deltog.
- Utformade en deklaration som uttrycker jordbrukarnas omsorg för miljön.
En annan metod är att öka mängden humus i jorden och på så vis förbättra markens beskaffenhet så att den håller mer regn och tål torka bättre, men den metoden har också sina problem, till exempel ökade halter av fosfor i jordens ytskikt. Det är ett problem som uppstår eller kan uppstå vid långvarig direktsådd, då jorden inte blandas genom plöjning.
– De flesta metoderna är säkert effektiva, men hur effektiva? Det vet vi inte och efterlyser mer forskning om vad som lönar sig att göra. Nu är det så mycket tyckande.
Samarbete över gränserna behövs
Men det räcker inte med att finska, svenska och tyska jordbrukare jobbar enligt miljövänligare metoder.
– Medvetenheten är stor i Finland, Sverige och Tyskland. Där arbetar jordbrukarna i enlighet med statliga miljöstödsprogram och EU:s övergripande reglering. Nivåerna för hur man får använda kväve och fosfor är fastspikade.
Antas tycker att medvetenheten om jordbrukens betydelse för ett rent Östersjön har ökat mycket i Ryssland och de baltiska staterna också. Vanliga småjordbrukare i Ryssland börjar inse att man inte kan hålla på hur som helst, var budskapet som en av konferensens ryska deltagare förde fram.
– Men skillnaderna i Ryssland är så stora och det är lite svårt att greppa vad man faktiskt gör på det här området. När det gäller konkreta förbättringsåtgärder ser det ännu rätt magert ut.
I Polen verkar man fortfarande ställa sig rätt ovillig till genomgripande förändringar i jordbrukets miljöåtgärder. Vilka åtgärder man genomför eller låter bli att genomföra i Polen har stor betydelse eftersom praktisk taget allt vatten från Polen rinner ut i Östersjön.
– Inget land eller aktör kan sköta de här frågorna ensam, det krävs samarbete. Men det finns en stark lust bland bondeorganisationerna att jobba fram de mest effektiva metoderna.
Glöm inte böndernas uppgift
Thomas Antas påpekar att man ändå måste komma ihåg jordbrukets primära uppgift är att producera livsmedel. Visst kan man förbjuda användning av fosfor i hela landet men det kanske inte är det mest effektiva. Varje område måste granskas separat.
– Vi bönder måste kanske inse att vissa ställen inte är lämpliga för odling eftersom belastningen blir större än nyttan av själva odlingen. Det som behövs nu är mer forskning och samarbete, och mindre reglering.