Sibbo söker digilösningar utomlands
Finland klarar sig väl i europeiska jämförelser om digitalisering. Trots det är vi praktiskt taget ett u-land beträffande digitaliseringen av den offentliga servicen.
SIBBO Hela Finland, också Sibbo, är långt efter resten av Europa i hur man hanterar digitaliseringen av den offentliga servicen.
Det säger Sibbos kommundirektör Mikael Grannas som är starkt kritisk till hur man närmat sig frågan i Finland.
Till exempel körde Estland förbi för ett par år sedan. Danmark gjorde sin reform på några få år. Här håller man ännu på efter ett antal år och åtskilliga miljoner euro.
Nu är tanken att man åtminstone i Sibbo ska se framsteg, och för det måste man vända blicken också utomlands. Därför slog kommunstyrelsen fast att man ansöker om partnerskap i nätverket Eurocities Knowledge Society Forum.
Partnerskapet kostar drygt 4 400 euro per år, och i utbyte får man tillgång till ett nätverk som besitter rätt kunskap.
Europeiskt nätverk
Kort sagt ger Eurocities en inblick i hur man hanterat digitaliseringen i resten av Europa.
– Vi vill veta vad man gör på andra håll och vad de skulle ha gjort annorlunda. Vi får en möjlighet att verkställa nya saker tillsammans. I samma syfte har vi redan byggt nätverk med andra kommuner och branscher i Finland, säger Grannas.
I korthet handlar det om att föra växelverkan mellan kommun och invånare till det här årtusendet.
Partnerskapet är kopplat till den (internt) så kallade operation induktionsspis, som i sin tur är kopplat till operation grytlock. Syftet är att öka produktiviteten och spara pengar utan att någon permitteras eller får sparken.
– Förnyelserna betyder inte att den personliga betjäningen försvinner. Vi skapar en service som är kundvänligare men som också sparar pengar. Vårt mål är ju att effektivera verksamheten med tio miljoner euro.
Gjorde fel i Finland
Grannas anser att man i Finland från statligt håll gjorde fel från början då man satte tilltro till ett "mastodontiskt" centralsystem som är både komplicerat och dyrt. I jämförelse standardiserade man patientinformationen i Danmark via en liten statlig byrå. Där fick man en fungerande e–hälsovård redan 2005.
– Metoden fick i gång marknadskrafterna, och på några år kunde man dela patientdata mellan sjukhus, hälsocentraler, privata hälsocentraler och apotek. I Finland fungerar det ännu inte trots att det kostat massvis med pengar.
Det finns en rad länder man kunde lära sig av, säger Grannas, och nämner Tyskland, Frankrike, Spanien och England. Estland åkte för sin del förbi Finland för några år sedan, medan Danmark är tio år före Finland. Hollands digitalisering når 96 procent av befolkningen.
I Danmark får Århus fungera som exempel.
– Där är kundupplevelsen inte uppdelad enligt sektor. Man utgår ifrån invånarna. I stället för att söka sig till flera olika "luckor" får kunden tillgång till ett användargränssnitt för att sköta alla kontakter med staden.
Konkret före sommaren
I Sibbo sköts reformen bland annat som en kundorienterad produktutveckling, där invånarna deltar i utvecklingen av den service de får på nätet.
Mobilen, pekplattan och datorn kan, om de används vettigt, göra kontakterna mellan invånare och kommun snabbare och enklare, samtidigt som kommunen sparar pengar.
I praktiken ska en del förnyelser synas redan före sommaren, tror Grannas. Man har tiotals olika projekt på gång.
– Vi får se vilka som godkänns. I det här skedet handlar det om till exempel bokningsprocesser för mötesrum för föreningar och andra, mobil hemvård, textmeddelande om läkartid och ny läromiljö.