Fortum och staten avgör Lovisas öde
LOVISA. Ett tredje kärnkraftverk på Hästholmen är en ödesfråga för Lovisa stad. Åtminstone är det så många ser på saken. Lovisa står eller faller med beskedet om Fortum får lov att bygga ett ersättande kraftverk på holmen.
LOVISA Det är inte lätt att som besökare få komma in på Hästholmen. Trots att alla viktiga personuppgifter hade lämnats in för flera veckor sedan blir det tvärstopp inför bommarna på fastlandssidan.
Körkortet granskas, säkerhetsavdelningen kontaktas, gästen fotograferas och får lämna sina fingeravtryck, sex gånger ska vänster pekfinger och sex gånger höger pekfinger tryckas mot en liten glasskiva. Efter ännu mer väntan är det klart, passerkortet som tillsammans med en kod öppnar grindar till ett urval byggnader på holmen.
För inte så många år sedan ordnades guidade bussturer till Hästholmen. Det var ett populärt veckoslutsnöje att forslas runt på holmen och bekanta sig närmare med reaktorbyggnaderna och delges fakta om bland annat kraftverkens effekt, årsrevisionerna arbetsmoment och om kylsystemet.
– Allt har förändrats, man inser att vad som helst kan hända också i Finland. Förordningar och lagar har skärpts och ingen kan röra sig fritt på Hästholmen mera, säger Thomas Buddas, Lovisakraftverkets biträdande direktör.
– I de senaste planerna för ett tredje kärnkraftverk på Hästholmen, i den anhållan om principbeslut som gjordes 2009, ingick däremot också ett planerat infocentrum.
Anhållan avslogs i april 2010, samtidigt som Fennovoima och Industrins kraft fick lov att bygga var sitt nytt kärnkraftverk, i Pyhäjoki och i Olkiluoto.
Rubbar inte planerna
Det ges inga officiella besked om Fortum vill fortsätta att anhålla om lov att bygga ett tredje kraftverk på Hästholmen.
Efter nyheten om att Fortum går med och finansierar Fennovoimas kärnkraftverk i Hanhikivi i Pyhäjoki gav verkställande direktör Tapio Kuula ett uttalande som nu citeras flitigt, på Hästholmen och i Lovisa stad.
– Beslutet att gå med i Fennovoima påverkar inte på något sätt våra planer i Lovisa.
Vad det här löftet egentligen innebär vill ingen uttolka närmare. Däremot hade personalen på Hästholmen inför julhelgen byggt sig en egen pepparkaksmodell av Lovisatrean.
Som Lovisabo hoppas också Buddas på en fortsättning på Hästholmen, ett nytt kraftverk som kan ersätta Lovisa ett, som har driftslov till 2027, och Lovisa två, med sista driftår 2030.
– Men frågan om ett tredje kraftverk i Lovisa är inte lätt, säger Buddas. Det krävs så många delbeslut först. Världen förändras hela tiden. Se bara på oljepriset, vem skulle för ett år sedan ha kunnat gissa vilken nivå vi har kommit ner till i dag.
– För att göra en så stor investering som ett nytt kärnkraftverk behövs en bra bild av framtiden.
Dagens kärnkraftsenheter ska hålla i sextio eller kanske rentav i åttio år. Det är svindlande länge i en tid där man knappt vet hur morgondagen ser ut.
Investerar fortlöpande
Också i dag gör Fortum fortlöpande investeringar i Lovisaanläggningarna.
– Det handlar om minst 60 miljoner euro per år under de närmaste åren, säger Thomas Buddas.
Ett kylsystem har byggts upp att ha i reserv om det blir problem med att använda havsvatten för kylning. Kyltorn garanterar luftkylning i stället.
Samtidigt förbereder man sig för högvatten, Hästholmen hör till de områden som hotas av översvämning men har enligt NTM-centralen en god beredskap att ta itu med problemet.
Grundliga årsrevisioner kräver stora investeringar. En kort årsrevision pågår i cirka 23 dygn och en omfattande besiktningsrevision, som görs vart fjärde år, i cirka 32 dygn.
Många tror att det inte finns mycket kvar av de ursprungliga anläggningarna, att alla genomgångar och revisioner har lett till att alla originaldelar redan har bytts ut.
– Det stämmer inte alls, säger Buddas. Alla stora huvudkomponenter är original. Det gäller reaktorn, tryckkärlen, ånggeneratorerna, alla stora komponenter är desamma som installerades från början, 1977 och 1980.
– Konceptet är sovjetiskt men säkerhetssystem och automation har klätts med västerländsk teknik.
Är Lovisa ett och två uttjänta när de har fungerat i femtio år?
– Nej, verksamhetsförutsättningen kräver att anläggningarna ska vara säkra och i bra skick 2027 och 2030 då driftstillstånden löper ut, säger Buddas.
På Fortum vill man ändå inte spekulera vare sig i om de nuvarande enheterna kan användas också när driftsloven har gått ut eller om när man senast borde börja planera för Lovisa trean om det ska finnas en chans till fortlöpande elproduktion på Hästholmen.
Arbetskraft behövs
– Det beror på nästa regeringsprogram och det beror på huvudstadsregionens energilösningar, säger Anna-Maria Länsimies, kommunikationsdirektör vid Hästholmen.
I planerna för Lovisa trean ingår nämligen CHP-kärnkraft, Combined Heat and Power, en kombination av elproduktion och värmeproduktion. Värmen skulle föras vattenbuden via en rörledning till huvudstadsregionen.
Frågan är om huvudstadsregionen alls är intresserad av Fortums värme. Helsingfors Energi, numera Helen, är i nyckelställning.
– Också utan ett tredje kraftverk finns det jobb på Hästholmen ännu under många år, försäkrar Thomas Buddas. Jag hoppas att de trettioåringar som jobbar här i dag inser att det finns en framtid för dem på Hästholmen.
– Om vi inte får en tredje enhet behövs det fortfarande personal till processövervakning, säkerhet och underhåll, och så vidare, naturligtvis inte lika många som i dag men för en lång tid framöver.
Alltför beroende
Lovisa är alltför beroende av Fortum, anser stadsdirektör Olavi Kaleva.
– I dag är alla ganska medvetna om att det inte är enbart nyttigt att ett enda företag står för en så stor del av stadens intäkter Tidigare kanske man nöjde sig med att Fortum finns och tyckte att det är bra för oss. Nu vet vi alla hur instabil världen är och hur snabbt allt kan ställas på ända. Det finns ett större intresse för att satsa också på andra aktörer.
– Delvis har vi lyckats och delvis inte. Det är ju ekonomiskt dåliga tider just nu och tyvärr skrämmer det också företagare som annars skulle vara beredda att satsa på något nytt.
För Lovisa stad betyder Fortums enheter på Hästholmen intäkter på 10 till 12 miljoner euro per år, där stadens totala skattepott ligger på 64 miljoner euro.
– Det illustrerar situationen ganska bra när man ser att av alla våra skatteintäkter utgör intäkterna från Fortum 16-18 procent, säger Kaleva.
Rent teoretiskt kan man räkna ut att utan Fortum skulle skattesatsen i Lovisa ligga runt 25 procent.
Alla trumf på hand
En tryggad framtid för Lovisa är enligt beslutsfattare och tjänstemän direkt beroende av att Fortum får bygga en tredje kärnkraftsenhet på Hästholmen.
– För oss är det en avgörande fråga, säger Kaleva. Det är svårt för mig att se hur vi annars kan lappa inkomstbortfallet.
– Det som är avgörande nu är att man får in en text i det nya regeringsprogrammet om att det behövs ersättande kärnkraftsproduktion för enheterna på Hästholmen.
Lovisa har erfarenhet av att lobba för en tredje kärnkraftsenhet. I Lovisa lobbar man de facto redan nu. Alla möjligheter som finns utnyttjas.
– Vi har haft alla ministrar och andra viktiga politiker här och förklarat för dem hur viktigt det är för oss med fortsatt kärnkraftsproduktion i Lovisa, säger Kaleva. En del har sagt att de förstår oss, andra har inte gett lika positiva besked. Men det är klart att vi inte har fått direkta löften från något håll.
– Man kan inte säga att vi litar till något enskilt parti eller att vi hoppas att något speciellt parti ska vinna valet i april. I de flesta partier finns det en falang som är för och en som är mot kärnkraft. Det är väl egentligen bara bland sannfinländarna som alla flaggar för mer kärnkraft.
I Lovisa känner man att nu är det bråttom, ett beslut måste tas under följande regeringsperiod.
– Vi måste bara tro att det kommer att ske, säger Kaleva. Vi har ju alla trumf på hand. Vi har färdig infrastuktur, vi har säkra förhållanden och mycket erfarenhet.
Det finns ett stabilt kärnkraftsmotstånd också i Lovisa och varje gång det blir aktuellt med nya ansökningar aktiveras motståndarfalangen.
– Ändå utgör kärnkraftsförespråkarna en majoritet av Lovisaborna, tror Kaleva. Det finns inga direkta enkätresultat, men om man hör vad folk anser och när man ser till fullmäktigeledamöternas åsikter så är det klart att de flesta är för.
– Det är så många som själva jobbar på Hästholmen eller känner någon som gör det, kärnkraften är avdramatiserad i Lovisa.