Vi tränar mer än någonsin
Att bara vara smal är inte längre inne. Nu ska man vara muskulös, och den trenden har fyllt gymmen. Man tränar för hälsan, för utseendet eller för att orka bättre.
André Stålstedt för handtagen på cross over-maskinen neråt framåt. Han får använda en hel del kraft, det finns rejält med vikter i maskinen. Han låter armarna byta riktning och använder sina arm- och bröstmuskler för att bromsa rörelsen när handtagen får stiga tillbaka upp till axelhöjd. Och så upprepar han rörelsen. I hans öron sitter knapphörlurar och en ledning löper in under träningströjan. Musiken gör träningen både roligare och lättare.
Stålstedt tränar på ett gym. Det gör han för sin egen skull.
– För mig är det inte så viktigt hur jag ser ut, men det är ju roligt om kroppen är i trim, säger han.
– Min pappa tränade, och jag kom först till gymmet med honom. När jag började se resultat ville jag fortsätta.
Det tacksamma med att gå på gym är att man ser resultat rätt snabbt, på bara några veckor. Men vill man utvecklas vidare gäller det att vara ihärdig. Stålstedt besöker normalt gymmet fem gånger i veckan. Träningen får honom att må bra.
– Ibland kan det vara svårt att ge sig i väg och träna, men när jag tränat färdigt så känns det bra i kroppen, säger han.
Under senare år har flera nya gym öppnat i regionen och till östnylänningarnas förfogande finns både större och mindre träningslokaler.
Inte så dyr hobby
Särskilt dyrt är det inte att träna, tycker André Stålstedt. För träningen betalar han 30 euro i månaden. Dessutom sätter han ungefär lika mycket på proteinpreparat.
– Jag får inte i mig tillräckligt protein i maten, så jag använder proteinpulver, säger han.
När man tränar gör man av med mycket energi, och om man inte äter tillräckligt går det inte att bygga upp muskler heller. André Stålstedt ser till att få i sig 3 000 kilokalorier per dag, utom de dagar han tränar – då äter han mera.
– Om jag vill gå ner i vikt äter jag bara mindre än jag förbrukar per dag. Det är lätt att räkna ut sin egen förbrukning, säger han.
André tipsar nybörjare i gymmet att se till så man vet hur man ska göra de olika rörelserna med vikterna och i maskinerna. Annars kan man träna utan effekt eller i värsta fall skada sig.
– Man ska inte ha för stora vikter i början, då blir rörelsen fel. Så ska man äta tillräckligt och sova tillräckligt.
Rusning till gymmet
Jouko Tidenberg driver gymmet Maxwellness i Vårberga. Det är där bland annat André Stålstedt tränar.
– För ett par år sedan började det märkas att det är modernt att träna. I dag tar folk träningen på allvar, de som kommer för att träna strävar efter resultat och fuskar inte, säger han.
Tidenberg tycker att det är en hälsosam trend att träna – det är bra för hela kroppen. Det är inte heller bara unga som satsar på att få en snygg kropp genom träning.
– Allt fler lite äldre personer kommer till gymmet, och de tränar minst lika mycket på allvar. Att träna är ett bra sätt att hålla sig i trim när man kommit till medelåldern, säger han.
Tidenberg betonar vikten av att ta reda på hur man ska göra innan man börjar. Också där märker han en skillnad, flera kunder än förr tar hjälp av en personlig tränare eller ber personalen på gymmet om råd. Det finns alltid en risk för att någon tar i för mycket eller blir för fokuserad, men då får personalen på gymmen ingripa.
– Vi hade en ung kvinnlig kund som blev lite ivrig. På ungas vis ville hon ha resultat snabbt, och tog i för mycket. Men hon lärde sig att det inte lönar sig att komma varje dag, resultatet blir bättre om musklerna får återhämta sig.
Balans
Taina Järveläinen har varit instruktör för gruppträning på gym i över tjugo år. Hon brinner för motion och idrott och har också hunnit vara företagare i gymbranschen. De ledda lektionerna för grupper är populära – speciellt då träningen är av det hårdare slaget.
– Till lättare lektioner kan det vara svårt att få kunder, hårdträningen lockar betydligt fler, säger hon.
Ändå borde största delen av veckoträningen bestå av aerobisk uthållighetsträning eller mjukare träning.
I dag finns all kunskap man kan behöva lätt tillgänglig på internet. Järveläinen uppmanar alla som planerar att börja träna att läsa på innan man börjar, så slipper man göra en del misstag.
För att man ska må bra krävs balans mellan mat, motion och vila. Taina Järveläinen ger inget för bantningspiller eller näringstillskott.
– Man ska äta vanlig mat, inga konstigheter. Äter man något gott en dag minskar man en annan dag. Jag är ingen förespråkare av att man svälter sig eller håller hårda dieter, man måste tänka långsiktigt, säger hon.
Målet är viktigt
Taina Järveläinen betonar vikten av att ha ett uttalat mål med sin träning.
– Det kan vara att springa halvmaraton eller att lära sig en färdighet som att stå på huvudet, eller man kan ha som mål att gå ner i vikt. Men man måste ha ett konkret mål som man strävar efter och som man kan mäta, annars blir träningen lätt halvdan.
När man har ett mål gör man upp en plan för hur man ska komma dit, tillsammans med sin tränare eller något annat proffs inom branschen. Och sedan följer man den uppgjorda planen.
– Man gör det man ska, och varken mer eller mindre. Då når man sitt mål och kan ställa upp ett nytt.
I takt med att man vet mera om hur kroppen reagerar på motion och träning förändras också rekommendationerna. Taina Järveläinen är intresserad av att lära sig mera. Det tycker hon är ett måste för alla instruktörer. Senast gick hon en utbildning i faskiaträning, och en sådan gruppträning kommer att finnas nästa vår på Kuntoklubi där hon undervisar.
Tillsammans med en kollega har Järveläinen också utvecklat en ny gruppträningsprodukt för Finlands idrottsförbund.