Kiala och Kullo är mönstergårdar
Två av sex gårdar som beviljats beteckningen Wildlife Estate finns i Borgå. Kullo gård och Kiala gård är nu mönstergårdar som förbundit sig att fortsätta bruka jorden med naturens bästa för ögonen.
– Det går att bedriva ett effektivt jordbruk och samtidigt främja biodiversitet och värna om naturen.
Det säger Jakob Frankenhaeuser på Kullo gård efter att gården beviljats beteckningen Wildlife Estate.
Att ansöka om och få beteckningen är ett sätt för gårdsägare att förbinda sig till att fortsätta driva jordbruk med målet att också naturen ska må bra.
– De som har möjlighet att på riktigt göra något för naturen och miljön är de som äger marken. Det finns inte en enda jordägare som inte bryr sig om sin jord och hur den mår, säger Frankenhaeuser.
För att en gård ska beviljas beteckningen krävs att man uppfyller en viss standard för naturvård och hållbar vilthushållning. Kullo gård och Kiala gård samarbetar så att man bildat en jordbrukssammanslutning, det vill säga sköter jordbruket gemensamt. Annars är det separata gårdar med skilda ägare som ansökte om att få beteckningen var för sig.
– I och med att vi har vår sammanslutning kan vi också göra insatser för miljön tillsammans, säger Frankenhaeuser som är den som ansvarar för det gemensamma jordbruket.
Gödsling
Gödsling utpekas ofta som en orsak till att vattendragen eutrofieras. Mycket har hänt under de senaste årtiondena och lantbruket är inte längre den miljöbov man gjorde det till förr. Jakob Frankenhaeuser påpekar att stora industrier och anläggningar kan vara betydligt skadligare för miljön.
– Vi upprätthåller en näringsbalans. När vi odlar suger växterna upp kväve och fosfor ur jorden, det är det vi återför i marken. Det ligger också i odlarnas intresse att kvävet kommer växterna till godo och inte rinner ut i vattendragen, säger han.
Det finns mycket man kan göra för att göra lantbruket mera miljövänligt, och en del är redan gjort. På Kullo gård analyserar man regelbundet jorden för att exakt veta vilka och hur mycket näringsämnen som behöver tillsättas.
Man har också byggt tre sedimenteringsbassänger för det vatten som leds ner i Kullobäcken och därifrån till havet. Skyddszoner på vilka inget odlas längs bäcken gör också att vattnet är renare.
Genom att beakta djurens behov och livsmiljöer kan man med ganska små medel göra deras förhållanden bättre.
– Allt börjar med insekter. Om man kan göra miljön bra för insekterna så finns det också alla andra slags djur på området, vi har till och med sett lo, säger Frankenhaeuser.
Kiala gård
Albert Ehrnrooth på Kiala gård är också han glad över att gården nu får använda beteckningen Wildlife Estate.
– Beteckningen ger erkänsla för de åtgärder som redan länge har gjorts för miljön, naturens mångfald och viltvården på Kiala. Dessa har alltid varit viktiga för oss och kommer även i framtiden att vara i en central roll då vi planerar vår växtodling, säger han.
Mönstergårdarna ska vara exempel på hur man kan värna om miljön men också sprida budskapet om att det är viktigt vidare.
– Vi är något av ett PR-redskap för att föra fram att också jordbrukarna gör vad vi kan för att måna om naturen. Jag hoppas att många andra markägare ansöker om utmärkelsen, säger Frankenhaeuser.
– Eventuellt kan beteckningen sporra till ytterligare åtgärder för en hållbar växtodling och viltvård, säger Ehrnrooth.
Projekt Wildlife Estate började för tio år sedan. Det är Forststyrelsen som koordinerar projektet i Finland. Överinspektör Ahti Putaala berättar att kriterierna för att en gård ska beviljas erkännandet i grunden är samma, men att det finns geografiska variationer i kriterierna.
– Det är en omfattande ansökning, och när den som ansöker om beteckningen fyllt i den gör ännu en evaluering på gården där vi ser hur de miljövänliga åtgärderna i praktiken görs. Vi kan också ge vinkar om hur man kunde bli ännu bättre, säger Putaala.
Erkännandet är i kraft i fem år. Efter det gör en ny evaluering av gårdarna.