Språkbad påverkar attityder
Det har gått tjugo år sedan den första språkbadsundervisningen ordnades i Borgå. I dag har undervisningsmetoden befäst sin ställning och språkbadet är mycket populärt.
Det är inte svårt att lära sig på ett främmande språk. Om man går i språkbad har man lätt att lära sig engelska, och andra språk. Svenska är lätt att förstå.
Det anser språkbadseleverna Pia Hentunen, Julia Raaskoski, Nella Kronberg och Jessica Skyttä som alla går i nian i Albert Edelfelt-skolan.
Språkbad är undervisning enligt läroplanen, men där undervisningsspråket är ett annat än elevens modersmål. Det är också funktionell undervisning där betoningen ligger på det konkreta.
Pedagogiskt bygger språkbadet på en balans mellan det muntliga, det skriftliga, läsförståelse och hörförståelse. Man jobbar med temahelheter och flera olika ämnen är integrerade i helheterna. Det betyder också att språket är en del av alla lektioner.
– De kräver ett samarbete som fungerar. Hos oss har det samarbetet lyft upp språkbadet till en hög nivå. Alla lärare är också språklärare, säger Nora Koskimies som ansvarar för språkbadet i Albert Edelfelt-skolan.
Samarbete är ett nyckelord. Förutom samarbete lärare i mellan samarbetar man också intimt med språkbadsdagiset och -förskolan. I Albert Edelfelt-skolan jobbar fem klasslärare och en lektor i svenska inom språkbadet. I skolan finns också många tvåspråkiga lärare som pratar svenska.
Attityder
Nora Koskimies har jobbat med språkbad i 16 år och behöver inte fundera på vad som är bäst med hennes jobb.
– Det finns en rädsla för svenska språket. Vi har ändå lyckats förändra attityderna, säger hon.
Barnträdgårdslärare Runa Karlsson brinner för språkbad. Hon har ansvaret för språkbadets förskola, och det var hon som jobbade med den första gruppen som startade med undantagslov 1994.
– Språkbadet är mitt. Jag utbildade mig till inom språkbad redan tidigt. Mest lär man sig ändå genom att jobba med språkbad, säger hon.
Lärarna och barnträdgårdslärarna pratar bara svenska med eleverna.
– Barnen tolkar åt varandra om de inte förstår. De som gått i språkbad längre hjälper de nya. De lär sig av varandra och det brukar skapa en stark vi-anda, man lär sig att man behöver varandra, säger Karlsson.
– Barnen leker med varandra på finska, de har lärt känna varandra på finska. Men på våren brukar de börja leka skola, och då är det på svenska, säger Runa Karlsson.
Jubielumsfest
När ett barn börjar i språkbad förbinder sig hela familjen vid språkbad.
Mika Kapanen är ordförande för föreningen Porvoon Kielikylpy ry. Föreningen registrerades 2003, men fanns till redan innan det i en lösare form. Kommunerna har ingen skyldighet att erbjuda språkbadsundervisning, och två gånger har språkbadet i Borgå varit indragningshotat. Men föräldrarna har slagits för sin sak och i dag är grunden stabil.
– I dag jobbar vi i Albert Edelfeltskolan och i Näse daghem. Det är nu flera som vill gå i språkbad än vad vi kan ta emot, säger han.
Att gå i språkbad är enligt Kapanen, vars barn naturligtvis gått i språkbad, ett utmärkt sätt att få språkkunskap på köpet. Två språk ger en fler valmöjligheter i framtiden, både när det gäller val av yrke eller studier.
Och barn har inga problem att lära sig flera språk samtidigt. Många av språkbadseleverna väljer att läsa både engelska från fjärde klass och tyska från femte, förutom finska och svenska.
Att från början lära sig att det finns flera språk i världen gör också enligt Kapanen att man blir mera medveten om sin omgivning.
– Man blir mera fördomsfri mot andra språk och folk, det påverkar hur man tänker, säger han.
På söndag firar elever, föräldrar. lärare och intresserade att det gått tjugo år sedan språkbadet kom till Borgå. Firar gör man med brunch, program och kaffe – på Albert Edelfeltskolan förstås.