Anställda har fått nog - höj skatterna
SIBBO. Anställda inom Sibbo kommun har vänt varje sten för att hitta besparingar. Grytlocksarbetet har satt personalgrupper mot varandra.
– Bäst att lägga locket på, för nu puttrar det.
Grytlocksmodellen i Sibbo får situationskomiken att blomma på arbetsplatserna i Sibbo kommun. Målsättningen är att ingen ska sägas upp och ingen ska permitteras. De anställda ska hitta besparingar för 15 miljoner fram till 2020.
Man ska spara på allt, förvaltningen, städandet, hälsovården, undervisningen - och det finns 140 förslag till hur det ska göras. Redan nu är det bara i undantagsfall som vikarier tas in, och det påverkar stämningen på många arbetsplatser.
– Lite obekväm sits är det, alla kan inte spara lika lätt, säger Christer Jakobsson.
Han är lärare vid högstadiet, men är huvudförtroendeman för alla de akademiskt utbildade i kommunen, det vill säga de som finns i ledande ställning inom förvaltningen, barnträdgårdslärarna, lärarna och läkarna.
– Vissa funktioner är sådana att du inte kan stänga av dem för en tid. Vi jobbar ju med levande människor, barn, skolelever eller patienter. De kan inte lämnas vind för våg.
Då en lärare ska sköta två klasser om någon insjuknar, så är det nära på att lämna vind för våg.
– Lärarna springer amok mellan klasserna, men som tur är har man förstått att vikarier måste tas in om det finns en risk att man äventyrar elevernas säkerhet.
Politikerna måste ta sitt ansvar
Just nu känns det som om soppan puttrar hårt men blir aldrig klar, säger Jakobsson lite uppgivet.
– Det är första gången under mina 24 år som lärare som det inte känns bra. Grundskolan svajar, efter alla Pisaundersökningar och alla lovord, så känns det som om man inte bryr sig.
Det lärarna tror att sker är att undervisningsgrupperna blir större och timresurserna färre.
Christer Jakobsson vill uppmuntra politikerna att ta det kollektiva ansvaret för välfärdssamhället.
– Vi har en rätt låg skattenivå, politikerna borde ta sitt ansvar och höja skatterna. Fortsätter vi bara spara så kan vi glömma välfärdssamhället.
Stämningen i gruppen med förtroendemän från de olika sektorerna har varit god, men Jakobsson har en känsla av att alla inte förstår svårigheterna inom hans egen undervisningssektor.
– Lärarna förstår mycket väl att det måste sparas. Men jag kan inte gå med på sådant som strider mot kollektivavtalet. Vi vill inte bråka, men undervisningen kan inte göras som talkoarbete.
Konkret handlar det förutom om vikarier, om de tillägg som betalas på grundlönerna både för läkare och lärare. De tilläggen har inte betalats ut den här hösten och Jakobsson är oroad.
– Förbundet tar itu med frågor som strider mot kollektivavtalet. Man kan inte bryta mot avtalen mitt under rådande avtalsperiod.
För en lärare med specialuppgifter kan lönetilläggen ligga på 25 procent, likaså är läkarlönerna uppbyggda så att tilläggen spelar en stor roll.
Jakobsson talar om personalens ork, både inom undervisning och hälsovård.
– Det finns så många frågetecken, både om social- och hälsovårdens framtid och om kommunens framtid. Framtiden är oviss och folk funderar hur det ska bli.
Alla bäckar små
I Sibbo kommuns depå sitter huvudförtroendeman Maija Wiik och räknar upp olika sparförslag. Hon förhandlar för alla städare, gårdskarlar, planskötare inom friluftssektorn, familjedagvårdare, barnskötare och timavlönade chaufförer, byggarbetare och arbetare inom vatten- och avlopp.
– Vi har listat enkla små saker som kan ge en del besparingar, som att man doserar tvättmedel rätt, att man inte byter soppåsar i onödan, inte använder både fiberduk och tvättmedel.
Då alla håller sig till rätt dosering så sparar man överraskande många liter under ett år, konstaterar Wiik. Större strukturella besparingar räknar hon med då man gör upp nya dimensioneringar för städarna.
– Hur mycket ska en städare hinna med på 15 minuter, vad exakt ska en städare göra. Nu är det ofta så att de som har städat på en skola i åratal åtar sig en massa som de egentligen inte ska göra. De vattnar blommor, diskar och pysslar om.
I framtiden är det slut med sådant, ifall det inte står på listan förstås, och någon i så fall betalar för tjänsten.
Svårast är att ingen automatiskt ersätts då anställda går i pension, och att vikarier inte får tas.
– Vi får bara bita ihop. Det viktiga är ändå att folk tror att målsättningen faktiskt är att ingen ska sägas upp eller permitteras. Nu går det alla möjliga rykten som inte är sanna. Ingen har kommit överens om uppsägningar eller permitteringar i något kabinett.
Maija Wiik ser med oro på undervisningssektorns tveksamma inställning till besparingskraven. Hon hoppas att alla sektorer bidrar med sitt, att det inte går så att bara de lågavlönade bidrar.
– Och lite patetiskt är det att politikerna tyckte att de kan bidra med att inte ta ut mötesarvoden för en enda futtig månad.
Efter att ha vänt varje sten för att hitta besparingar, är Wiiks slutsats att det skulle krävas en skattehöjning.
– Då skulle alla bidra och delta på ett rättvist sätt.
Undvika utbränning
Huvudförtroendeman Annika Sarén förhandlar för hälsovårdspersonalen. Hon jobbar som primärskötare vid hälsocentralssjukhusets mottagnings- och rehabiliteringsenhet, och säger att vikarieförbudet gnager på personalens ork. Redan nu kör många avdelningar med underbemanning.
– Det är kärvt och alla funderar hur det ska gå om det blir ytterligare besparingar. Vi förstår behovet, men patientsäkerheten måste prioriteras. Vi har redan sparat så mycket att man hoppas att det ska räcka.
Sibbo har satsat hårt på hälsovårdspersonalens arbetstrivsel de senaste åren, och nu är personalen rädd för att de goda resultat man sett, ska kastas ut med badvattnet.
– Välbefinnande i arbetet sparar, när det inte fungerar på en arbetsplats så syns det i sjukskrivningar. Besparingarna får inte leda till att folk får burnout.
Nu jobbar man med hotet att inte kunna ta ut alla ledigheter, och att organisera till exempel julledigheter så att de med små barn ska få en ordentlig ledighet, kommer att bli svårt.
Listan på sparåtgärder är därför knapp.
– Det handlar förstås om sparsamhet över hela fältet, vi sparar på blöjor, på sårvårdsmaterial, vi tar ut övertider i ledig tid - om det går. Målet är att få ut patienterna från vårdenheterna så fort som möjligt. Och vi har satt vissa löneförhöjningar på is, konstaterar Sarén.
Vidareutbildar sig personalen så får de inte den lönepåökning som det skulle berättiga till.
– Folk funderar på mycket just nu, frågorna om social- och hälsovårdsreformen hänger dessutom över oss. Det finns mycket rädslor i luften.