En ny läroplan ger lärarna nya verktyg
BORGÅ. Målet är att alla ska märka att något helt nytt är på gång i skolorna när höstterminen inleds 2016.
På tisdagen sköts det officiella startskottet för den kommunala läroplanen årsmodell 2016 i Borgå.
Alla stadens lärare samlades i Konstfabriken för att höra bland annat om framtidens skola och om framtidens läromiljöer.
– Vi har redan i ett års tid funderat på hur vi ska göra upp den kommunala läroplanen, nu ska det bli konkreta resultat, säger utbildningsdirektör Rikard Lindström.
– Vi vill att alla lärare ska känna att de är en del av läroplansarbetet, även om det finns en liten grupp som skriver ner den egentliga texten. Alla ska vara engagerade. Vi hoppas att vi också kan få föräldrarna med, att de också känner att de kan delta och inte bara passivt får ta del av något som andra redan har färdigställt.
De tidigare läroplanerna i Borgå har på svenska bestått av en tunn gemensam kommunal del och mycket digrare planer för de enskilda skolorna. Nu ska det bli tvärtom, det största arbetet sätts på den kommunala läroplanen.
– Målet är att alla i skolan hösten 2016 ska märka att det är något helt nytt på gång, säger Lindström.
Kodning
I den nationella läroplanen har man plockat in det nu så aktuella ämnet kodning i matematiken. Kodningen ska vara med från första klass.
Ralf Wadenström är lektor i matematik i Strömborgska skolan.
– Det är överraskande att kodningen nu har tagits med i läroplanen tycker jag. Tidigare hade man ämnet programmering i skolan för 25-30 år sedan. Jag har själv faktiskt undervisat i kodning i gymnasiet, i en tillvalskurs för ett antal år sedan, men vad det förväntas av oss lärare i dag har jag inte en aning om.
– Jag har gått in på webben och läst på men är i grunden både överraskad och skeptisk.
Wadenström konstaterar ändå självironiskt att han också tidigare har reagerat negativt på nyheter som han ändå efter en tid har accepterat närmast med öppna armar.
– Kodning kunde passa mig för det handlar om logiskt tänkande. Jag har också undervisat i logik.
Hinner skolan med?
En annan nyhet i den nya nationella läroplanen är att barnen inte mera behöver lära sig bunden handskrift, det räcker med att kunna texta, och att kunna använda ett tangentbord.
Henrik Jensen undervisar i sjätte klass i Kvarnbackens skola.
– Det passar mig ypperligt att barnen inte mera måste skriva bunden handskrift. Handstilen är en personlig grej och så länge den är läslig är det okey för mig.
– När det gäller att använda ett tangentbord borde det finnas tid för barnen att lära sig att skriva med alla sina tio fingrar. Det borde inbakas i undervisningen på något sätt, om bara timresurserna skulle ge vika. Lärarna borde lära sig först.
Jensen är inte helt övertygad om att den nya läroplanen är inne på rätt väg.
– Samhället förändras så snabbt att skolan bara inte hinner med.
– Jag är inte övertygad om att det är vettigt att släppa allt det gamla för att få med så mycket som möjligt av den nya tekniken, att pekplattan blir det viktigaste läromedlet.
Källkritik
Den nya nationella läroplanen ska fastställas i riksdagen i höst.
– Där tar man mera fasta på hur eleverna ska lära sig i stället för vad de ska lära sig, säger Bob Karlsson, direktör för svenskspråkig utbildning inom Utbildningsstyrelsen.
– Målsättningen är att eleverna ska tillägna sig kunskap så att de får en överblick över ämnet, att de kan se skeendena och att de får färdigheter att utnyttja tekniken, att kunna mäta och hantera information.
Eleverna ska lära sig källkritik, att man inte kan lita på att allt som står på nätet eller någon annanstans är fakta och hur man hittar tillförlitliga källor.
– Eleverna ska få mångsidiga kompetenser, säger Karlsson. De ska kunna bearbeta information. Det här blir utmanande för lärarna som måste ändra på sitt sätt att jobba. Dessutom väntar vi oss att den nya läroplanens riktlinjer ska synas också i läromedelsproduktionen.
Lokal vinkling
Varken Rikard Lindström eller Karlsson tror att Sibbodirektören Mikael Grannas vision om skolor helt utan läroböcker kan förverkligas i en handvändning.
– Det finns redan nu en del riktigt bra kompletterande digitalt undervisningsmaterial, säger Karlsson. Men förlagens erfarenhet är att det bara är ytterst få skolor som väljer det digitala materialet.
– Som det ser ut nu blir det ändå ingen besparing med att utnyttja nätmaterial, säger Lindström. I skolorna i Vårberga och i Sannäs har lärarna använt en del digitalt material jämsides med böckerna, de har haft en lika stor budget som alla andra. Däremot är jag inte rädd att inlärningen skulle bli sämre om den sker digitalt.
Den kommunala läroplanen kan plocka in också helt lokalt material. På historielektionerna kan man läsa om Stefan Löfving och om Borgå brand.
– Det finns alla möjligheter att ta med lokala element i alla ämnen, säger Karlsson. Den nationella läroplanen är inte så fullproppad att den inte ger utrymme för lokala vinklingar i de kommunala planerna.