Snart bråttom att koppla vatten och avlopp
BORGÅ/SIBBO. I höst ska det finnas klara planer för hur vatten och avlopp ska dras i Sibbo och Borgå. Det brådskar, för år 2016 ska alla hushåll ha en lösning.
Byagården i Kullo är fullsatt då Borgå vattens vd Risto Saarinen beskriver hur planerna på vatten och avlopp ska fortskrida.
– Då kartan blivit godkänd i höst kan man se hur stamlinjerna går och räkna ut vad det betyder för egen del.
Staden drar stamlinjer som går intill tätbebyggda områden. I glesbygden kommer lösningarna att bygga på andelslag, eller på enskilda lösningar för fastigheter som ligger avsides.
Kulloborna har tur för deras by är utvald att bli ett byacentrum som staden håller med viss service. När det gäller vatten och avlopp, så finns det redan ett beslut om att stamnätet ska byggas samtidigt som man bygger gång- och cykelvägen. Det kommer att betyda att man inte har vatten och avlopp 2016 som lagen föreskriver.
– Ni kan vara lugna, intygar Saarinen. Ingen myndighet kommer och knackar på er dörr för att fråga varför ni inte är uppkopplade. Det räcker med att det finns en plan som kommer att förverkligas.
Utbyggnaden i Kullo är beroende av vägpengar och Närings- trafik- och miljöcentralens tidtabeller.
Egen aktivitet krävs
Oberoende av om staden eller andelslaget är den som bygger ut nätet, så ska alla fastigheter fixa pumpar och dra anslutningen mellan fastigheten och nätet.
– Anslutningen kostar omkring 2 000 och pumparna omkring 3 000. Till det kommer kostnaderna för rör och grävningsarbeten.
Staden har en gammal plan för hur vatten och avlopp ska byggas ut, men den har inte förverkligats i någon större mån.
– Den var antagligen dålig, konstaterar Risto Saarinen. Planen var bland annat otydlig och sa inte klart vem som ansvarar för utbyggnaden av nätet på de olika områdena.
Nu lovar han att Borgå vatten kommer att ta en större roll i förverkligandet och samarbetet med de omkring tio andelslag som finns i Borgåtrakten.
Det ska heller inte längre gå så att man tvingar enskilda fastigheter att investera i dyra enskilda lösningar, för att nästa dag bestämma att man drar rören i området.
Sibbos plan kan ännu påverkas
Kaj Lindqvist (SFP) sitter i fullmäktige och han försöker nu ruska liv i Sibboborna. Ska de påverka den plan för vattentjänster som föreligger, så ska de skynda på.
– Nu finns det en plan för vad kommunen ska ansvara för. Och därför gäller det att bekanta sig med den och reagera om man är missnöjd.
Det blir dyrt för kommunen att bygga ut vatten och avlopp i glesbygden och därför har man prioriterat tätt byggda områden och områden där det finns miljö- och hälsoaspekter att beakta.
Om man är missnöjd med planen, så lönar det sig att reagera och vara aktiv, säger Lindqvist.
Ett exempel på att det går att påverka var nätet dras, är enligt honom området norr om Nickby.
– Där har invånarna aktiverat sig och lämnat in skrivelser, och antagligen kommer de att få ta del av kommunens vattensystem.
De som hör till ett område som kommunen bygger vattennät på är nöjda.
– De som bor långt utanför alla stamnät, har å sin sida ofta redan hittat egna lösningar. Medan de som bor i glesbygden ännu lever i ovisshet om kommunens nät ska nå dem eller inte.
Dags att agera
Många byar grundar vattenandelslag, men alla som ligger utanför kommunens verksamhetsområde har ännu inte reagerat. Risken finns att enskilda hushåll tvingas göra dyra lösningar, och att andelslaget efter något år drar vattentjänster utanför huset. Nya bygglov förutsätter nämligen lösningar för vatten och avlopp.
– Ingen vill göra en onödig investering på 10 000 euro om det är möjligt att vattennät ändå byggs ut, säger Kaj Lindqvist.
I dag har omkring 50 procent av Sibboborna kommunalt vatten, berättar vattenförsörjningschef Matti Huttunen.
Undantag kan bli stor byråkrati
Hur det blir med enskilda hushåll som ligger intill stamnät som kommunen ska bygga långt efter 2016 är lite oklart. Då borde alla vara kopplade, men vissa områden får nätet först på 2020-talet.
– Enskilda hushåll kan under vissa förutsättningar få undantag fem år i taget. Men det är miljöskyddet som beviljar undantagen, konstaterar Huttunen.
Miljövårdsinspektör Eeva Somerkoski utreder just nu hur man ska förfara. Ingen vill ha onödig byråkrati och hoppet är att enskilda hushåll som kommer att få en ledning dragen efter 2016, inte ska behöva söka undantag.
– Vi har inte svaret på det ännu. Men genast vi har ett informationspaket klart så kommer det att läggas ut på kommunens hemsida.
Bråttom börjar det ändå bli med lösningar för alla hushåll i glesbygden, och det finns områden som ännu inte bildat andelslag.
– Grävarbeten borde göras senast nästa sommar, konstaterar Somerkoski.
Undantag får enbart de hushåll där ägarna är födda före 9.3.1943, sådana hushåll behöver inte göra ansökan utan undantaget beviljas automatiskt.
– Men om den ena ägaren är yngre, så kan undantaget inte beviljas, säger Somerkoski.
Andra motiveringar till att man beviljas undantag från att koppa upp sig är sociala, arbetslöshet eller sjukdomar, eller att avloppsvattnets mängder är små. Undantag beviljas för fem år i taget.
Information om hur vattentjänsterna ska byggas ut i Sibbo finns på kommunens hemsida.