Fåren sköter ängarna i Stensböle
Naturskyddsområden ska också vårdas. Det bästa sättet är att låta ängarna vara bete. Tio får sköter uppgiften i Stensböle i sommar.
De sista några hundra metrarna fram till sommarbetet går över ängen och de skakar rejält i bilen. De sex lammen verkar inte ha något emot att skakas om. Bortsett från enstaka bräkande ligger de stilla tillsammans och parerar skakningarna, lugnt idisslande.
Ett efter ett hoppar lammen ut ur den öppna bilen. De irrar runt och ett av dem sätter av med bestämda steg bort över ängen, åt fel håll, medan de andra lite osäkert samlas i en flock.
– De är lite vimsiga, de har just skilts från sina mödrar, säger Jukka Ilmonen medan han tillsammans med sin fru Anna Ilmonen och deras granne och goda vän Marko Suomi samlar ihop lammen och föser dem mot betet en halv kilometer in i skogen.
Fåren är baggar som fötts i år. De är av rasen Ålandsfår, som är en ras som höll på att dö ut innan en del uppfödare och organisationer började jobba för att rädda. Jukka och Anna Ilmonen från Omppu Tonttu ekogård i Orimattila är några av dem som jobbar för att bevara rasen.
För en vecka sedan fördes de första fyra baggarna till betet, om ett par veckor kommer ännu en grupp till focken.
– Att ha fåren här på bete är ett fantastiskt tillfälle som passar ihop med vår livsstil. Det enda tråkiga är att man inte gör upp några nya avtal om kulturvård av landskap, så vi får bekosta frakten själva, säger Jukka Ilmonen.
Stöd för fjärilen
Den en gång utrotningshotade fårrasen ska fungera som stöd för en annan utrotningshotad ras – mnemosynefjärilen eller den svarta Apollofjärilen. Fjärilen planterades ut på flera ställen i Finland för ett tiotal år sedan och populationen har tagit sig bra på naturskyddsområdet i Stensböle.
– Fjärilens larver äter endast nunneört och den finns här. Jag brukar inte klippa gårdens gräsmatta innan nunneörten blommat, säger, säger Stensböle gårds förvaltare Christian Lindén.
Det inhägnade området är sju hektar och det skulle räcka till för betydligt fler får än det tiotal som där nu betar.
– Vi testar och ser hur fåren påverkar omgivningen. Nu gör vi allt på fjärilens villkor. I år har vi bara några får här, och så ser vi hur många det blir nästa år, säger Jukka Ilmonen.
Fjärilsforskarna är också till stor hjälp när det gäller att hålla ett öga på den lilla fårskocken.
– De meddelar hur många får de sett när de varit här. Och om de inte sett några får, säger Ilmonen.
Fårens bete, och fjärilens förökningsmarker, ligger en bit från vägen. Jukka och Anna Ilmonen hoppas att folk håller sina hundar kopplade om de rör sig i området. Christian Lindén tror inte att fria hundar är det största problemet.
– Det är björn och lo som kan ta fåren. Fast björnen kommer knappast in i inhägnaden eftersom det går elström i stängslet. Lon hoppar enkelt över det, säger han.
Livsfilosofi
Alla fåren på bete i Stensböle är till salu. Man köper dem nu, och får köttet hemlevererat till sig till jul, om man vill det. Det är mat för dem som vill äta etiskt kött och vara säker på att djuret haft ett bra liv.
– Det är människans skyldighet att känna till vad man äter, säger Jukka Ilmonen.
– Tidigare åt vi sällan kött. Det gör vi inte nu heller, men det vi äter är vårt eget, vi vet hur det levt och att djuret haft en bra död, fortsätter Anna Ilmonen.
Anna och Jukka Ilmonen har också höns som de håller enligt samma princip som fåren, på djurens villkor. Djuren matas inte för att ge mera kött. I stället är smaken bra.
– Vi försöker lära folk att tänka på vad de äter. Det är viktigt.
Allt fler börjar tänka som Ilmonens och Marko Suomi.
– Man äter mera sällan kött, men då man gör det väljer man etiskt kött. Och då får det kosta lite mera, säger Jukka Ilmonen.